Vrak vinnare av Årets museum 2026</h1> <article> <h1>Vrak vinnare av Årets museum 2026</h1> <p>Tue, 21 Apr 2026 14:14:00 +0200</p> <blockquote> <p>Det här är så oerhört roligt och nästan svårt att ta in, säger Odd Johansen som är Vraks chef, och fortsätter: när vi öppnade museet för knappt fem år sedan visste vi att vi hade något på gång, som kittlar den nyfiknes sinne. Priset är ett erkännande att vi lyckats förmedla det som Östersjöns alla fantastiska vrak utgör, på ett nytt och ganska okomplicerat sätt!</p> </blockquote> <p>Bakom priset står Sveriges Museer och Svenska ICOM. Juryns motivering lyder:</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong> förvandlar Östersjöns dolda historia till ett levande och tillgängligt kulturarv. Här möter besökare en unik kombination av forskning, immersiv teknik och berättande som möjliggör utforskandet av en maritim värld som få någonsin får se. Museet visar hur banbrytande, etiskt och hållbart bevarande kan formas på ett nytt sätt för att ta ansvar för vårt gemensamma arv. Samtidigt utvecklar museet inkluderande arbetssätt som ger plats åt fler röster och inspirerar aktörer bortom sin verksamhet. Med innovation, hållbarhet och delaktighet visar museet vägen för framtidens kulturarvsarbete. </p> <p><strong>Kontaktuppgifter</strong></p> <p>Maria Sidén, juryns ordförande, +46 70-813 38 25, <a href="mailto:maria.siden@naas.se" target="_blank">maria.siden@naas.se</a><br /> Odd Johansen, museichef VRAK, +46 733 70 63 11, <a href="mailto:odd.johansen@statensmuseermtf.se">odd.johansen@statensmuseermtf.se</a><br /> Mikael Dunker, kommunikatör VRAK, +46 778 46 14, <a href="mailto:mikael.dunker@statensmuseermtf.se">mikael.dunker@statensmuseermtf.se</a></p> </article> <article> <h1>Flottans försvunna mastkran från 1600-talet hittad på Kastellholmen</h1> <p>Mon, 09 Mar 2026 12:23:00 +0100</p> <p>Den stora kranen byggdes på 1660-talet och den användes för att masta på och av flottans örlogsfartyg. Under en pågående undersökning på Kastellholmen i Stockholm lyckades marinarkeologerna från Vrak att lokalisera tydliga lämningar efter den historiska mastkranen. Upptäckten gjordes i samband med renoveringsarbeten av en väg kring ett mindre tegelhus från 1916 som står på ön.</p> <p>När de gamla utfyllnadsmassorna runt huset grävdes bort har arkeologerna från Vrak varit med och övervakat vad som kommer fram under, nere i den gamla sjöbotten. Men arkeologerna har också letat uppe på land.</p> <blockquote class="quote"> <p>– Vi sökte spår av flottans äldre verksamhet, men förhoppningen var också att kunna hitta spår av mastkranen från 1660-talet, säger Johan Runer, Vraks projektledare för den arkeologiska undersökningen</p> </blockquote> <p>Och sökandet gav resultat.</p> <blockquote class="quote"> <p>– Det var en fantastisk känsla att äntligen hitta ett säkert spår av den här ikoniska och viktiga byggnaden, fortsätter Johan Runer.</p> </blockquote> <p><strong>Spår högt uppe på berget</strong></p> <p>Genom noggranna kartstudier och fältarbete kunde arkeologerna lokalisera vad som sannolikt är mastkranens så kallade ”svansspets” – högt uppe på bergssidan strax nedanför kastellet. Spåren utgörs av en större rektangulär fördjupning i berget som fungerat som urtag för en träbjälke.</p> <p>Fördjupningen har huggits fram genom en rad borrhål som sedan mejslats bort. Spåren av de mindre borrhålen syns tydligt. I botten av urtaget finns järn som fungerat för att fästa träbjälken i urtaget. I botten av urtaget finns även järndetaljer som använts för att fixera konstruktionen.</p> <p>Intill fördjupningen finns dessutom en stor järnring, en så kallad moring, med en diameter på cirka 35 centimeter som är fäst i berget. Den har med stor sannolikhet också varit en del av krankonstruktionen.</p> <p><strong>Fler fynd vid vattnet</strong></p> <p>Ytterligare spår av mastkranen kunde säkras närmare vattnet. Nere vid bryggan – på knappt två meter över dagens havsnivå – finns några mycket tydliga rektangulära urtag, som tillverkats på exakt samma sätt som urtaget uppe på berget: ett antal mindre borrhål har tagits upp och sedan har berget däremellan mejslats bort.</p> <p><strong>En monumental byggnad i flottans hjärta</strong></p> <p>Under flera hundra år var Skeppsholmen och Kastellholmen centrum för den svenska flottans verksamhet. De stora segelfartyg som flottan använde under tiden fram till 1800-talets slut underhölls på holmarna. På Skeppsholmen finns fortfarande en ”Styckekran” – en lyftkran som användes då skeppens mynningsladdade kanoner skulle lyftas på och av. Här fanns också en krängningsbro, som användes för att vinda ner fartygen vid bottenunderhåll – en föregångare till senare tiders torrdockor.</p> <blockquote class="quote"> <p>– Mastkranen på Kastellholmen var en otroligt viktig del av den här marina infrastrukturen i staden. Spåren vi nu hittat efter kranen ger nu för första gången konkreta arkeologiska belägg för var och hur mastkranen var placerad, avslutar Johan Runer.</p> </blockquote> <p><strong>För mer information, kontakta</strong></p> <p>Johan Runer, intendent, Vrak – Museum of Wrecks<br />Telefon: 08-519 549 36<br />johan.runer@statensmuseermtf.se</p> <p>---</p> </article> <article> <h1>Vrak nominerat till Årets museum 2026</h1> <p>Tue, 24 Feb 2026 15:15:00 +0100</p> <p>Årets museum delas varje år ut till ett svenskt museum som visat prov på nytänkande och samhällsförankrad verksamhet. År 2026 delas utmärkelsen ut för 30:e gången. Bakom priset står Sveriges Museer och Svenska ICOM.</p> <blockquote> <p>– De nominerade museerna visar på en imponerande bredd och kraft i svenskt museiväsende. De förenar relevans, kunskap och innovation och är starka förebilder för hur museer kan bidra till ett hållbart och demokratiskt samhälle, säger Maria Sidén, vd Nääs slott och juryns ordförande.</p> </blockquote> <p>Vem som helst kan nominera sitt favoritmuseum. Utifrån de inkomna förslagen utser juryn tre slutkandidater. Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma framstående museiarbete och att inspirera andra museer till verksamhet av högsta kvalitet.</p> <blockquote> <p>– Att ha fått ta del av alla föreslagna museer och se hur de tar sig an samtiden på ett sätt som både berör och engagerar är inspirerande. Årets finalister är mycket fina exempel på vilken roll museer kan spela som kunskapsbärare, samtalsplatser och meningsfulla upplevelsemiljöer för människor, säger Christian Penalva, ledamot i Svenska ICOM och projektchef – utställningar vid Kulturen i Lund.</p> </blockquote> <p>Vrak – Museum of Wrecks öppnade i september 2021 och är en del av Statens museer för maritim, transport- och försvarshistoria. Vrak verkar för att utvecklas till ett ledande besöksmål för maritimt kulturarv i Sverige och norra Europa och nominerades till EMYA, European Museum of the Year Award 2024.</p> <blockquote> <p>– Vi är jätteglada för nomineringen till Årets museum och ser den som ett tydligt tecken på vårt arbete med att förmedla det spännande kulturarv som finns under ytan i Östersjön, till en bred och nyfiken publik, säger Vraks museichef Odd Johansen.</p> </blockquote> <p><strong>Juryns motivering</strong></p> <p>Vrak – Museum of Wrecks förvandlar Östersjöns dolda historia till ett levande och tillgängligt kulturarv. Här möter besökare en unik kombination av forskning, immersiv teknik och berättande som möjliggör utforskandet av en maritim värld som få någonsin får se. Museet visar hur banbrytande, etiskt och hållbart bevarande kan formas på ett nytt sätt för att ta ansvar för vårt gemensamma arv. Samtidigt utvecklar museet inkluderande arbetssätt som ger plats åt fler röster och inspirerar aktörer bortom sin verksamhet. Med innovation, hållbarhet och delaktighet visar museet vägen för framtidens kulturarvsarbete.</p> <p><strong>Priset tillkännages</strong></p> <p>Priset för Årets museum 2026 delas ut under Sveriges Museers Vårmöte i Uppsala den 21 april.<br />För mer information, kontakta Maria Sidén, juryns ordförande, +46 70-813 38 25, <a href="mailto:maria.siden@naas.se" target="_blank" rel="noopener">maria.siden@naas.se</a></p> </article> <article> <h1>Rekordmånga besök på VRAK 2025</h1> <p>Thu, 15 Jan 2026 11:18:00 +0100</p> <p>VRAK öppnade i september 2021 och har ökat besöksantalet för varje år. Under 2025 byggdes en del av basutställningen om och lämnade plats för Vikings Before Vikings – en tillfällig utställning som producerats av Saaremaa Museum i Estland. Utställningen om de första vikingarna har starkt bidragit till besöksökningen.</p> <blockquote> <p>Vi är otroligt glada att så många upptäckt VRAK och besökt oss under 2025. Det har varit ett fantastiskt år där vikingautställningen, som baserar sig på maritima fynd, och en programverksamhet som kopplar till denna, starkt bidragit till succén, säger museets chef Odd Johansen.</p> </blockquote> <p>VRAK – Museum of Wrecks är beläget på Kungl. Djurgården i Stockholm och berättar om de människor som under 10 000 år haft Östersjön som levebröd, sjöväg, slagfält – och grav. Östersjöns okända värld levandegörs bland annat i utställningar med kreativ, digital förmedling samt program- och pedagogisk verksamhet.</p> <p><strong>En del av Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria, SMMTF</strong></p> <p>VRAK är en del av SMMTF, en museimyndighet som driver och utvecklar Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet, Järnvägsmuseet och från och med 1 januari 2026 även Armémuseum och Flygvapenmuseum. Myndigheten arbetar med kulturarvet med visionen om att vidga människors världsbild genom kunskap, upplevelser och engagemang. Läs mer på <a href="http://www.statensmuseermtf.se">www.statensmuseermtf.se</a></p> </article> <article> <h1>Nu bildas Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria – till lands, till sjöss och i luften</h1> <p>Fri, 02 Jan 2026 11:07:00 +0100</p> <p>Den nya myndigheten har ansvar för statens museer inom maritim, transport- och försvarshistoria. Uppdraget är att långsiktigt förvalta, utveckla och sprida kunskap om det kulturarv som museerna representerar. I myndigheten ingår Armémuseum, Flygvapenmuseum, Järnvägsmuseet, Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet samt Vrak – Museum of Wrecks.</p> <p>– Våra sju museer berättar om historien och kulturarvet till lands, till sjöss och i luften. Att de tre försvarshistoriska museerna om armén, flygvapnet och marinen nu samlas i myndigheten innebär bredare samlingar, ett tydligare helhetsperspektiv på försvarshistorien och en ännu starkare kunskapsbas. Jag är säker på att vi blir ännu bättre tillsammans, säger överintendent Lars Amréus.</p> <p><strong>Bakgrund </strong></p> <p>I november 2024 fick de två myndigheterna ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur Statens försvarshistoriska museers uppgifter skulle föras över till och inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer. Redovisningen lämnades till regeringen i mars 2025, och den 3 juli fattade regeringen beslut om inordnandet.</p> <p>Regeringens mål med att samla verksamheterna i en myndighet är att skapa en mer stabil och långsiktigt hållbar myndighetsstruktur. Det ska också bidra till en starkare och mer samlad kunskapsutveckling inom maritim, transport- och försvarshistoria.</p> <p><strong>Kontaktperson</strong><br /> Lars Amréus, överintendent SMMTF, telefon 070-538 00 19, e-post lars.amreus@statensmuseermtf.se </p> <p><strong>Presskontakt</strong><br /> Maria Skuldt, kommunikatör SMMTF, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@statensmuseermtf.se </p> </article> <article> <h1>Upptäck den glömda flottan – över tusen örlogsskepp i ny databas</h1> <p>Wed, 03 Dec 2025 09:32:00 +0100</p> <p>Inom ramen för forskningsprogrammet <em>Den glömda flottan</em> har en omfattande kartläggning av alla kända örlogsskepp från 1400-talet slut till mitten av 1800-talet genomförts. Ytterligare 25 örlogsskepp har också identifierats, lokaliserats och dokumenterats i forskningsprogrammet. Resultatet har samlats i den nya, publika databasen Örloggen, där kunskapen nu blir tillgänglig för alla. Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks och projektledare för databasen, berättar:</p> <p>– Det finns inget land i världen som har så många bevarade örlogsskeppsvrak som Sverige. Vi hoppas och tror att Örloggen blir ett viktigt och användbart verktyg för både forskare och alla som är intresserade av att veta mer om dessa skepp.</p> <p><strong>Många sökbara kriterier</strong><br /> I Örloggen finns idag information om drygt 1000 kända svenska örlogsskepp, alla med ett deplacement (vikten av det vatten som fartyget tränger undan) på minst 100 ton. Det går att få fram och ladda ner de uppgifter som finns om varje örlogsskepp. Bland annat kan man söka på flera olika kriterier, som skeppets namn, året det byggdes, byggnadsort och skeppstyp. Genom att filtrera kan man få exakt det man letar efter – något som tidigare inte varit möjligt.</p> <p><strong>Upptäckta och möjliga vrakplatser</strong><br /> Av skeppen i databasen har vraken efter ungefär 10 procent hittats och det finns indikationer på var ytterligare 16 procent kan finnas. Ivan Šantić Ljubetić, intendent på Vrak och ansvarig för att sammanställa databasen, berättar:</p> <p>– Att vi har så många bevarade och upptäckta vrak är världsunikt och visar vilken fantastisk miljö vi har i Östersjön. Vår kunskap om var många av vraken finns visar att vi bedriver bra marinarkeologisk forskning och har välbevarade arkiv i Sverige.</p> <p>Förhoppningen är att Örloggen även ska användas som ett verktyg för att identifiera än så länge okända vrak.</p> <p>– Genom att undersöka den geografiska platsen och filtrera ut information som finns i databasen ska det gå att få goda indikationer, som gör det möjligt att avgränsa sin forskning, säger Ivan Šantić Ljubetić.</p> <p><strong>Forskning av värde och till nytta</strong><br /> Att Örloggen är framtagen inom ett stort forskningsprogram med flera aktörer har flera fördelar menar Patrik Höglund, forskningssamordnare på Vrak och bitr. projektledare för databasen.</p> <p>– Det har varit guld värt att flera forskare inom olika ämnesområden har kunnat bidra med sin kunskap in i databasen. Tanken är dessutom att den ska vara levande och ny kunskap ska föras in vartefter forskningen går framåt, säger han.</p> <p>Leos Müller, forskningsledare för forskningsprogrammet, CEMAS, Stockholms universitet, säger:</p> <p>– Örloggen är ett bra exempel på hur stora forskningsprojekt kan leda till spännande och användbara produkter. Den är till stor nytta för forskare som är intresserade av Östersjöns maritima förflutna men fungerar också som lättillgänglig ingång för turister, museibesökare, sportdykare och alla som är intresserade. Men det är viktigt att betona att skeppsvraken som omnämns i databasen är vårt gemensamma kulturarv som inte får röras eller skadas och som är skyddat enligt lag.</p> <p><strong>Örloggen på webben</strong><br /> Databasen Örloggen finns på Vrak – Museum of Wrecks webbplats. Den är fri att använda för alla.</p> <ul> <li><a href="https://www.vrak.se/sv/sok-i-orloggen/#/">Örloggen (extern webbplats)</a></li> </ul> <p><strong>Om Den glömda flottan</strong><br /> "Den glömda flottan – Sveriges "blåa" kulturarv 1450–1850" är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som kartlägger, dokumenterar och studerar den svenska örlogsflottan. Programmet pågår 2021–2026 och utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) och Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), som Vrak är en del av, samt Museiverket i Finland. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.</p> <p>Läs mer om forskningsprogrammet på Vraks webbplats. </p> <ul> <li><a href="https://www.vrak.se/glomdaflottan">Glömda flottan (extern webbplats)</a></li> </ul> <p><strong>Presskontakter</strong><br /> Frågor om databasen och projektet:<br /> Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak och projektledare, telefon 08-519 549 22, 070-929 95 69, e-post <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a></p> <p>Patrik Höglund, marinarkeolog och forskningssamordnare på Vrak och bitr. projektledare, telefon 08-519 548 74, e-post <a href="mailto:patrik.hoglund@smtm.se">patrik.hoglund@smtm.se</a></p> <p>Ivan Šantić Ljubetić, intendent på Vrak, telefon 08-519 548 11, e-post <a href="mailto:Ivan.Santic.Ljubetic@smtm.se">Ivan.Santic.Ljubetic@smtm.se</a></p> <p>Frågor och information om forskningsprogrammet:<br /> Leos Müller, forskningsledare för forskningsprogrammet Den glömda flottan, CEMAS, Stockholms universitet, telefon 08-674 71 02, 070-043 45 13, e-post <a href="mailto:Leos.muller@historia.su.se">leos.muller@historia.su.se</a></p> </article> <article> <h1>Myndighetens nya namn</h1> <p>Mon, 22 Sep 2025 14:16:00 +0200</p> <p>I och med att Statens försvarshistoriska museer (SFHM) inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), som Vrak – Museum of Wrecks är en del av, den 1 januari 2026 kommer myndigheten att byta namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria. Namnet är beslutat av regeringen och meddelades i samband med att budgetpropositionen presenterades.</p> <p>Överintendent Lars Amréus säger:</p> <p>– Det känns bra att vi nu fått vårt nya namn, som är en av många pusselbitar i arbetet med att bygga ett gemensamt vi. </p> <p><strong>Kontaktperson</strong><br /> Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se </p> <p><strong>Presskontakt</strong><br /> Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se </p> </article> <article> <h1>Unika vrak från 1600- och 1700-talen utanför Karlskrona identifierade</h1> <p>Mon, 15 Sep 2025 14:49:00 +0200</p> <p>Fartygen vid Smörasken utanför Karlskrona sänktes avsiktligt, vid olika tillfällen och ligger i två parallella rader. Den ena var tänkt som fundament för en pir och den andra som en försvarslinje. Resultaten av undersökningarna presenteras i en ny arkeologisk rapport från <em>Vrak – Museum of Wrecks.</em></p> <p>– Bland annat har vi identifierat ett av vraken som Hercules, det äldsta örlogsskeppet som hittills hittats i Karlskrona. Totalt är det nio fartyg, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak.</p> <p><strong>Flera flaggskepp identifierade</strong><br /> Det är Jim Hansson och Patrik Höglund, båda marinarkeologer vid <em>Vrak – Museum of Wrecks</em>, som lett undersökningarna vid Smörasken åren 2022 och 2023 och nu skrivit en rapport om resultaten. Med hjälp av dykningar och undersökningar under vatten, mätningar och dendrokronologiska analyser (årsringsdatering) har de kunnat identifiera åtta av skeppen.</p> <p>– Vi kan säga med stor säkerhet säga att vi förutom Hercules även identifierat linjeskeppen Drottning Ulrika Eleonora, Drottning Hedvig Eleonora och Uppland - alla tre byggda under 1600-talet, berättar Patrik Höglund.</p> <div> <p style="max-width:700px"> </p> </div> <p>De här skeppen sänktes under tidigt 1700-tal i samband med det stora nordiska kriget som en del av Karlskronas försvar. Tillsammans med andra anläggningar formade de en skyddande spärr mot danska och ryska angrepp.</p> <p>– Vi kan se att många skepp sänktes som ett snabbt försvar eftersom man inte var rustade för ett yttre hot. Liknande paralleller kan man se idag, fast nu gick vi med i Nato, säger Jim Hansson.</p> <p><strong>Del av internationellt forskningsprogram</strong><br /> Undersökningarna vid Smörasken ingår i forskningsprogrammet <em>Den glömda flottan – Sveriges blåa kulturarv 1450–1850</em>. Det är ett samarbete mellan Vrak/SMTM, Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.</p> <p>– Det här är ett fantastiskt material som berättar om en tid då Sverige var en av Europas största sjömakter. Fynden blir en viktig källa för både fortsatt forskning och kunskapsförmedling, avslutar Patrik Höglund.</p> <p>Rapporten <em>Vraken vid Smörasken – Arkeologisk rapport 2025:5</em> finns att ladda ner på <a href="https://www.vrak.se/sv/marinarkeologi/rapporter/2025/">Vraks webbplats</a><br /> <br /> <strong><em>För mer information och bilder, kontakta gärna </em></strong><br /> Catrin Rising<br /> Forskningskommunikatör<br /> 0737-35 1602</p> </article> <article> <h1>Besöksrekord på VRAK – succé för den nya vikingautställningen!</h1> <p>Thu, 21 Aug 2025 10:28:00 +0200</p> <blockquote> <p><em>Det är rejält roligt med den vikingaeffekt som vi ser, säger VRAKs museichef Odd Johansen. Ämnet berör, liksom kopplingen till vår egen historia.</em></p> </blockquote> <p>Den nya vikingautställningen slog tidigare besöksrekord i Estland och när <em>Vikings Before Vikings</em> nu visas för första gången utomlands, i Stockholm, så fortsätter framgången. Utställningen baserar sig på det så kallade Salmefyndet, där överlevande omsorgsfullt låtit begrava sina 41 stupade kamrater i skeppen de reste med. Det arkeologiska fyndet är särskilt märkvärdigt på flera sätt – det omdefinierar både vår syn på vikingarnas ursprung och det större av de två skeppen är troligtvis det äldsta kända seglande vikingaskepp som påträffats och markerar en viktig brytpunkt mellan skepp som roddes och skepp som seglades.</p> <p><strong>Besöksrekord</strong><br /> Besöken till museet VRAK på Kungl. Djurgården ökade med 43 procent under sommarmånaderna jämfört med samma period 2024 och intresset för verkar hålla i sig.</p> <blockquote> <p><em>Att vi slagit våra egna prognoser med råge befäster det intresse som den här utställningen skapar. Försäljningen av vikingarelaterade produkter i VRAKs museibutik står dessutom för en tredjedel av omsättningen vilket gläder oss mycket, säger Odd Johansen.</em></p> </blockquote> <p>Nu väntar en höst där skolelever har möjlighet att lära sig mer om den tidiga vikingatiden, klä ut sig, ro som en viking och mycket mer. Museets höstprogram kommer att innehålla ett flertal intressanta programpunkter och besök från personerna bakom utställningen. <em>Vikings Before Vikings</em> är producerad av Saaremaa Museum i Estland och visas på museet VRAK under en period av 18 månader.</p> <p><strong>För mer information, kontakta:</strong><br /> Odd Johansen, museichef VRAK<br /> Tel: 073-370 63 11, <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a></p> </article> <article> <h1>SFHM inordnas i SMTM</h1> <p>Fri, 04 Jul 2025 12:10:00 +0200</p> <p>Regeringens beslut innebär att verksamheten vid SFHM ska överföras till och inordnas i SMTM och att organisationsförändringen ska träda i kraft senast den 1 januari 2026. Utgångspunkten för genomförandet av uppdraget ska vara att myndigheternas befintliga uppgifter ska vara oförändrade och att uppgifterna ska utföras med bibehållen effektivitet och kvalitet. SMTM får därmed ansvar för statens museer inom maritim, försvars- och transporthistoria.</p> <p>– Vi blir en och samma myndighet med sju museer i fyra städer, större samlingar, ett samlat försvarshistoriskt perspektiv och fler medarbetare med ännu mer kunskap. Jag ser fram mot att tillsammans fortsätta utveckla vår verksamhet och våra arbetssätt och jag är säker på att vi blir bättre tillsammans, säger överintendent Lars Amréus, SMTM.</p> <p>Regeringen väntas fatta beslut om myndighetens nya namn senare i höst.</p> <p><strong>Planering pågår</strong><br /> De två myndigheterna fick i november år 2024 ett gemensamt uppdrag från regeringen att lämna förslag på hur SFHM:s uppgifter kan överföras till och inordnas i SMTM. En rapport lämnades in till regeringen i mars 2025 och har därefter varit på remiss.</p> <p>– Vi och SFHM har tillsammans arbetat med planering av genomförandet inför det väntade beslutet. Det arbetet fortsätter och intensifieras under hösten med fullt fokus på att verksamheten ska fungera väl från den 1 januari 2026, säger Lars Amréus.</p> <p><strong>Syfte med inordnandet</strong><br /> Regeringens syfte med att samla SMTM:s och SFHM:s uppgifter i en och samma myndighet är att skapa en mer robust myndighetsstruktur och samtidigt ge möjlighet till en stärkt och samlad kunskapsuppbyggnad.</p> <p><strong>Läs mer i regeringens pressmeddelande:</strong><br /> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/07/statens-forsvarshistoriska-museer-och-statens-maritima-och-transporthistoriska-museer-ska-forbereda-for-att-slas-ihop/">Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska museer ska förbereda för att slås ihop.</a></p> <p><strong>Kontaktperson</strong><br /> Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61,<br /> E-post: <a href="mailto:lars.amreus@smtm.se ">lars.amreus@smtm.se </a></p> <p><strong>Presskontakt</strong><br /> Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95,<br /> E-post: <a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se ">maria.skuldt@smtm.se </a></p> </article> <article> <h1>Ny utställning om de första vikingarna och unika fynd som förändrar historien</h1> <p>Mon, 07 Apr 2025 12:38:00 +0200</p> <p>Två båtgravar från 700-talet avslöjar en dramatisk historia om nordiska krigare som seglade över Östersjön – långt innan vikingatiden officiellt började. Någon gång för 1300 år sedan blev ett fyrtiotal svenska krigare brutalt dödade i ett slag på ön Ösel i Estland.<br /> <br /> – Det vi ser här är en massgrav med vikingatidens elit. Starka, erfarna krigare i sin bästa ålder, brutalt ihjälslagna i ett främmande land och begravda enligt noggrant utförda ritualer, berättar Odd Johansen, arkeolog och museichef på Vrak.<br /> <br /> <strong>Diplomatisk expedition eller plundringståg</strong><br /> Männen kom från Mälardalen och Gotland och tillhörde högst troligt samhällets översta skikt i vid den här tiden. De färdades över Östersjön innan vikingatiden tog sin början. Varför de reste dit är okänt – var det en diplomatisk resa eller ett plundringståg? <br /> <br /> Efter striden begravdes de med stor omsorg i sina skepp, tillsammans med vapen, spelpjäser och dyrbarheter. Att de begravdes så ordnat och omsorgsfullt, tyder på att de överlevande hade säkrat området efter striden.<br /> <br /> – Det arkeologiska materialet visar en typ av händelse som vi känner igen från skriftliga källor, sagor och myter om vikingatiden, nämligen krigare som dödats i strid och begravts i sina egna skepp. Men det här är på riktigt, säger Odd Johansen.<br /> <br /> <strong>Blod, svärd och spelpjäser – avslöjandet av historiens första vikingar</strong><br /> I utställningen visas bland annat originalföremål från båtgravarna. Svärd och svärdsdetaljer, kammar, saxar, pärlor och spelpjäser. En av spelpjäserna – en kungapjäs – hade placerats i munnen på en av männen.<br /> <br /> Med de här båtgravarna har vikingatiden fått en ny början, långt tidigare än räden mot Lindisfarne år 793 som brukar anses som starten på vikingatiden. Det finns flera fynd i det större skeppet, i vilket 34 män var begravda, som tyder på att skeppet seglats.<br /> <br /> – Det större skeppet är troligen det äldsta kända seglande vikingaskepp som påträffats och markerar en viktig brytpunkt mellan skepp som roddes och skepp som seglades. Det innebär att svenska vikingar härjade på andra sidan Östersjön tidigare än vad vi hittills känt till. De var vikingar före vikingarna, avslutar Odd Johansen.<br /> <br /> <strong>Utställningen visas för medier onsdagen den 9 april klockan 9.30. Anmäl deltagande till: </strong><br /> Catrin Rising<br /> Pressansvarig<br /> E-post: <a href="mailto:catrin.rising@smtm.se?subject=vbv">catrin.rising@smtm.se</a><br /> Telefon: 073-7351602</p> </article> <article> <h1>Möt de första vikingarna på Vrak!</h1> <p>Wed, 02 Apr 2025 07:45:00 +0200</p> <p><strong>Välkommen till pressvisning av utställningen Vikingar före vikingarna, som berättar om ett spektakulärt arkeologiskt fynd i form av två båtgravar från 700-talet. Båtgravarna är ett tydligt bevis på att svenska vikingar härjade på andra sidan Östersjön tidigare än vad som hittills varit känt. De var vikingar före vikingarna.</strong></p> <p>Följ med på en resa tillbaka till 700-talet och möt de tidigaste vikingarna – svenska krigare som seglade långt hemifrån och mötte sitt öde på andra sidan Östersjön.<br /> <br /> De svenska krigarna var med om ett blodigt slag på ön Ösel i Estland någon gång för 1300 år sedan. Ett fyrtiotal män blev brutalt ihjälslagna. Därefter har de vördnadsfullt begravts i sina skepp. Männen kom från Mälardalen och flera av dem tillhörde högst troligt samhällets översta skikt.<br /> <br /> Med de här båtgravarna har vikingatiden fått en ny början, eftersom fyndet kan dateras till tidigare än det man brukar säga är vikingatidens startår 793. Det större skeppet är dessutom troligen det äldsta kända seglande vikingaskepp som påträffats i Norden.<br /> <br /> Männen fick med sig sina svärd, andra vapen, spelpjäser och många andra saker i graven. Att de begravdes så ordnat och omsorgsfullt, tyder på att de överlevande hade säkrat området efter striden.</p> <p>I utställningen visas bland annat originalföremål från båtgravarna. Svärd och svärdsdetaljer, kammar, saxar, pärlor och spelpjäser. En av männen hade en spelpjäs – en kungapjäs – i sin mun. Det tyder på att mannen kan ha varit en hövding, kanske till och med en kung.<br /> <br /> <strong>VÄLKOMMEN PÅ PRESSVISNING</strong><br /> Onsdagen den 9 april klockan 9.30 på VRAK – Museum of Wrecks.<br /> Kaffe och smörgås serveras från 9.20.<br /> <br /> <strong>Medverkande:</strong></p> <ul> <li>Odd Johansen, marinarkeolog och museichef för Vrak.</li> <li>Erik Östergren, arkeolog, specialiserad på svärd från vikingatiden och museivärd på Vrak.</li> <li>Sofia Törnqvist, projektledare för utställningen.<br /> </li> </ul> <p><strong><em>För mer information och anmälan till pressvisning, kontakta:</em></strong><br /> Catrin Rising, pressansvarig.<br /> Telefon: 0737-35 16 02<br /> E-post: catrin.rising@smtm.se<br /> </p> <div> <p style="max-width:700px"> </p> </div> <p><br /> </p> </article> <article> <h1>Rapport om organisationsförändring inlämnad till regeringen</h1> <p>Mon, 24 Mar 2025 13:00:00 +0100</p> <p>I november förra året gav regeringen SFHM och SMTM ett gemensamt uppdrag att lämna förslag på hur SFHM:s uppgifter kan överföras till och inordnas i SMTM. En gemensam skriftlig redovisning av uppdraget har den 24 mars överlämnats till Kulturdepartementet. </p> <p>I rapporten har SMTM och SFHM beskrivit för- och nackdelar, bland annat möjligheter till kvalitetsförbättringar, ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenser och risker för negativ påverkan på myndigheternas verksamheter på kort och lång sikt. De båda myndigheterna konstaterar i rapporten att man är överens om bedömningarna i rapporten och ser många fördelar. </p> <p>Lars Amréus, överintendent på SMTM, kommenterar: </p> <p>- Jag ser fram emot att välkomna den försvarshistoriska verksamheten till oss och att vi tillsammans fortsätter ge tillgång till och kunskap om det svenska kulturarvet – vårt gemensamma minne. Vi har arbetat intensivt tillsammans med uppdraget de här månaderna och lärt känna varandras verksamheter än mer och vi ser flera stora fördelar med att bli en och samma myndighet.</p> <p>Helene Rånlund, överintendent på SFHM, kommenterar: </p> <p>- Att de tre statliga försvarsmuseerna för armén, flyget och marinen nu åter samlas i en och samma myndighet innebär den största fördelen med ett samgående. Detta öppnar upp för synergier som stärker kunskapsuppbyggnad och -förmedling samt forskning av den samlade försvarshistorien. Regeringens mål är att minska behovet av samordning och skapa en starkare, mer hållbar organisation som också når ut till fler och vi är övertygade om att detta mål på sikt kan uppfyllas. Vi ser fram emot att få jobba tillsammans med det.</p> <p>Rapporten kommer att skickas på remiss och därefter väntas regeringen fatta beslut i samband med budgetpropositionen. Organisationsförändringen ska då träda i kraft senast den 1 januari 2026. </p> <p>Rapporten finns att läsa på SMTM:s webbplats, <a href="https://www.smtm.se/nyheter/rapport-om-organisationsforandring-inlamnad-till-regeringen">https://www.smtm.se/nyheter/rapport-om-organisationsforandring-inlamnad-till-regeringen</a> </p> <p> </p> <p><strong>Kontaktperson</strong></p> <p>Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post <a href="mailto:lars.amreus@smtm.se">lars.amreus@smtm.se</a> </p> <p><strong>Presskontakt</strong></p> <p>Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post <a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se">maria.skuldt@smtm.se</a> </p> </article> <article> <h1>Det äldsta kravellbyggda fartyget byggt i Norden nu hittat</h1> <p>Fri, 21 Feb 2025 08:02:00 +0100</p> <p>Nu utreder museets marinarkeologer vraket som ligger i Landfjärden vid Häringe söder om Stockholm. Skeppet är från 1480-talet eller möjligen 1460-talet. <br /> <br /> – Det är ett stort skepp som bör ha varit omkring 35 meter långt och 10 meter brett. Skeppets spant reser sig fortfarande högt över bottnen och i aktern står akterstäven och rodret fortfarande upprätt, säger Håkan Altrock, intendent vid museet Vrak och projektledare för den marinarkeologiska undersökningen av vraket. Han fortsätter:</p> <p>– Intressant är att skeppet är kravellbyggt, vilket innebär att bordläggningen, det vill säga skrovets skal, består av plankor lagda kant i kant i stället för att överlappa varandra som i den då förhärskande klinktekniken.<br /> <br /> Vrakfyndet är ett av fem i Landfjärden. Enligt skriftliga källor har de tidigare förmodats vara vikingaskepp, men ingen har med säkerhet kunnat bestämma vilka slags vrak det är, eller deras ålder.</p> <p>– Tre av de fyra största vraken daterade vi redan för ett år sedan till 1600–1700-tal. Ett av dem kunde vi dessutom koppla ihop med en skriftlig källa från 1600-talet, säger Håkan Altrock. Han fortsätter:<br /> <br /> – Det här speciella skeppet kallar vi för <em>Vrak 5</em>. Det är det äldsta och mest intressanta av vraken som vi undersöker i Landfjärden. Vi har daterat det helt säkert till 1480-tal, men skeppet kan möjligen ha byggts så tidigt som under 1460-talet och sedan reparerats under 1480-talet. Vad vi också vet med säkerhet är att virket som skeppet byggdes av fälldes i Möre som ligger i Kalmartrakten, eller i östra Blekinge.<br /> <br /> </p> <div> <p style="max-width:700px"><em>Vrak 5. Babords sida med tvärbalk.</em></p> </div> <p>Nu ska Vraks marinarkeologer slutföra projektet kring Häringes maritima miljö och därefter finns tankar på att bryta ut <em>Vrak 5</em> som ett eget projekt.</p> <p>– Vi planerar att söka externa medel för en utgrävning. Det här skeppet är en mycket intressant länk mellan medeltidens och den nya tidens skepp och skeppsbyggnad. Det kan ge oss mycket ny information om en viktig brytningstid i Sveriges maritima historia, säger Håkan Altrock på museet Vrak.<br /> <br /> Genom att bygga med kravellteknik kunde man bygga starkare och större fartyg. Framväxten av kravellbyggnadstekniken ses av flera forskare som ett svar på att man började använda kanoner på skeppen under 1400-talet. Att ha kanoner ombord krävde stabila, kraftiga skepp och för att stå emot fientliga kanonkulor behövdes en stark bordläggning.<br /> <br /> Ta en titt på vraket i en digital 3D-modell: <a href="https://sketchfab.com/3d-models/v5-0b1adb10876a4c0d9fdc019368a55428 ">Vrak 5 i 3D</a><br /> <br /> <em><strong>För mer information, kontakta: </strong></em><br /> Håkan Altrock, telefon: 08-519 548 08<br /> E-post: <a href="mailto:hakan.altrock@smtm.se?subject=VRAK%205">hakan.altrock@smtm.se</a></p> <p> </p> </article> <article> <h1>Säkrare och effektivare dykningar för Vraks marinarkeologer med ny specialdesignad båt</h1> <p>Thu, 16 Jan 2025 14:26:00 +0100</p> <p>- Nu kan vi arbeta säkrare och effektivare året runt, oavsett väder och plats. Båten är specialinredd efter vad vi behöver, med betoning på funktion och säkerhet, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak.<br /> <br /> Båten är delvis designad av Sjöpolisens dykare tillsammans med tillverkaren Arronet och därmed är den optimal för Vraks marinarkeologiska verksamhet. Den ska främst användas vid arkeologiska dykningar och kommer även att spela en viktig roll i museets samarbete med andra myndigheter för att skydda och bevara kulturarvet under ytan.<br /> <br /> - Vi har redan idag ett väl fungerade samarbete med länsstyrelsen, sjöpolisen, marinen, kustbevakningen och flera andra myndigheter. Med vår nya båt kommer samarbetet att kunna effektiviseras och förbättras ännu mer, säger Jim Hansson.</p> <p><br /> <br /> <strong>Det maritima kulturarvet kan upplevas av fler</strong><br /> Dessutom underlättar Disa för Vraks marinarkeologer att kunna utföra fler och mer omfattande projekt för att dokumentera och tillgängliggöra det maritima kulturarvet, även för de personer som inte dyker. <br /> <br /> Båten Disa kommer också att användas i museets pedagogiska program och visningar. Den är bland annat utrustad för att köra undervattensrobotar (ROV) och genomföra livedykningar som kan sändas till skolklasser.<br /> <br /> – Vi monterar en kamera på dykarens helmask så att eleverna kan se i realtid vad som händer på botten. Dessutom har vi teknik som möjliggör muntlig kommunikation, vilket gör att dykaren kan prata eleverna som kan ställa frågor om det som filmas från vrakplatserna, berättar Jim Hansson.<br /> <br /> <strong>Säkerheten framför allt</strong><br /> Båten Disa är utrustad med dubbla motorer, en fällbar bogramp för att lättare kunna få in personer från vattnet in i båten, radar så att det går att båten navigera säkert, även i mörker och tät dimma. Den har också ett så kallat Automatic Identification System (AIS) som gör det möjligt i en för andra båtar och fartyg att upptäcka båten.</p> <div> <p style="max-width:700px">Jim Hansson, marinarkeolog i förarsätet på Disa.</p> </div> <p>- Vi har folierat den med Vraks logotyp i reflex så att den ska synas bra i sjön. Det är ju särskilt viktigt när vi har dykare i vattnet, menar Jim Hansson. Han avslutar:<br /> <br /> - Det viktigaste för oss är att vi kunnat höja säkerheten många pinnhål och att vi kommer kunna göra riktigt spännande undersökningar med båten året runt och förhoppningsvis få fram nya intressanta resultat. Och så är den ju jävligt ball och snygg också!<br /> <br /> <strong>För mer information och bilder, kontakta</strong><br /> Mikael Dunker, kommunikatör 08- 519 549 99<br /> Catrin Rising, kommunikatör 0737-35 16 02<br /> Jim Hansson, marinarkeolog 070-929 95 69</p> <p> </p> </article> <article> <h1>Vasamuseet och Vrak i nytt poddsamarbete med Anders Lundin om sjunkna skepp och andra maritima äventyr</h1> <p>Thu, 09 Jan 2025 11:47:00 +0100</p> <p>Och vad hände egentligen med den skrålande besättningen som <br /> valde att gå på krogen istället för att sitta vakt - vilket ledde till att ett skepp brinner upp?<br /> <br /> Det är några exempel på vad lyssnarna kommer att få höra i podden Folkets historia under våren 2025. Tillsammans med forskare, marinarkeologer och andra experter från Vasamuseet och Vrak - museum of wrecks berättar Anders Lundin om skepp som förlist och skatter som gått till botten, liksom människoöden ur den maritima historien.<br /> <br /> Först ut den 15 januari är den dramatiska berättelsen om det mytomspunna skeppet Resande man och om hur det gick till när skeppet förliste vid Landsort i Stockholms södra skärgård.<br /> <br /> – På Vrak möter du Resande Man i form av en utställning. I podden kan vi berätta ännu mer om skeppet som gick under i Stockholms skärgård under en storm år 1660. Tillsammans med Anders Lundin och Folkets Historia kommer vi förmedla många historier om människorna som haft Östersjön som levebröd, sjöväg, slagfält – och grav, säger Odd Johansen, museichef på Vrak.</p> <div> <p style="max-width:700px">Vrak – Museum of Wrecks, utställningen Resande Man</p> </div> <p>I poddavsnitten, som är tolv till antalet, får lyssnarna dessutom följa med på Salmeskeppen under vikingatiden, liksom delta i brottsutredningen som följde efter att Vasa sjönk.<br /> <br /> – Vasa är så mycket mer än bara ett skepp. Vi tycker det är angeläget att få berätta om människorna som var ombord och andra historier som hittills inte är så kända. Nu ändrar vi på det, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.<br /> <br /> – Det ska bli otroligt spännande att få djupdyka i vår gemensamma historia med experter som verkligen kan sin sak Jag har rest till många platser under mitt liv men det mest lockande är historierna som vilar några kilometer från mitt hem, säger programledaren Anders Lundin. <br /> <br /> Hämta bilder och filmer från Hildurs <a href="https://www.dropbox.com/scl/fo/go4ffb8a5s0tz4xkbjtr5/ANOdpFtz86auK0Sr4mpd2y4?rlkey=rzb4ypk3eifoghuocqld9flkj&st=pcbdb4id&dl=0">här </a>!</p> <p><strong><em>För mer information, kontakta:</em></strong><strong><em> </em></strong><br /> Hildurs: Magdalena in de Betou, <a href="mailto:magda@hildurs.com">magda@hildurs.com</a><br /> Vasamuseet: Catrin Rising, <a href="mailto:catrin.rising@smtm.se">catrin.rising@smtm.se</a> <br /> Vrak – Museum of Wrecks: Mikael Dunker, <a href="mailto:mikael.dunker@smtm.se">mikael.dunker@smtm.se</a> </p> </article> <article> <h1>Regeringsuppdrag till SMTM och SFHM</h1> <p>Thu, 28 Nov 2024 17:04:00 +0100</p> <p>SMTM och SFHM ska senast den 25 mars 2025 lämna en gemensam skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Organisationsförändringen ska träda i kraft senast den 1 januari 2026.</p> <p>Överintendent Lars Amréus säger:</p> <p>– Vi har mycket gemensamt med SFHM:s verksamhetsområden. Jag ser stora fördelar med att vi blir en och samma museimyndighet, tillsammans kan vi bli starkare än var och en för sig.</p> <p><strong>Om SMTM och SFHM</strong></p> <p>SMTM är en statlig myndighet som arbetar med att bevara, utveckla samt bygga upp kunskaperna om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver och utvecklar Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. </p> <p>SFHM är en statlig myndighet vars uppdrag är att öka kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om dess roll i samhällsutvecklingen. Till SFHM tillhör Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping samt försvarets traditionsnämnd.</p> <p><strong>Mer information</strong></p> <ul> <li><a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/11/uppdrag-till-statens-maritima-och-transporthistoriska-museer-och-statens-forsvarshistoriska-museer-att-lamna-forslag-om-organisationsforandring/" target="_blank">Pressmeddelande från Kulturdepartementet (extern webbplats) </a></li> </ul> <p><strong>Kontaktperson</strong></p> <p>Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se</p> <p><strong>Presskontakt</strong></p> <p>Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se</p> </article> <article> <h1>Vikingarna kommer till Vrak</h1> <p>Thu, 17 Oct 2024 12:00:00 +0200</p> <p>Våren 2025 kommer utställningen ”Vikingar före vikingarna”, som producerats av Saaremaa Museum i Estland, att resa över Östersjön för att visas på museet Vrak i Stockholm.</p> <blockquote> <p>Vi är väldigt glada att på Vrak få möjlighet att visa denna spännande utställning om de allra första vikingarna, säger Odd Johansen som är museichef på Vrak – Museum of Wrecks.</p> </blockquote> <p><strong>Bakgrund till skeppsfynden från Salme och utställningen</strong><br /> Någon gång för cirka 1 300 år sedan ägde ett blodigt slag rum i Estland. På ön Ösel, nära den nuvarande byn Salme, begravdes över 40 stupade skandinaviska krigare tillsammans med sina vapen och annan utrustning i två fartyg på havsstranden. Salme är den äldsta kända begravningsplatsen för ett vikingatida krigsband i världen.</p> <blockquote> <p>Utställningen slog besöksrekord i Estland och när den nu kommer till Stockholm ges möjlighet att bekanta sig med århundradets mest extraordinära fynd, som redan har förändrat och säkert kommer att fortsätta förändra vår förståelse av vikingatiden, säger Priit Kivi som är ledamot i styrelsen för Saaremaa Museum.</p> </blockquote> <p>Tack vare Salmefyndet har vi fått en helt ny insikt i de tidigaste vikingarna – vilka männen var, vilka fartyg de använde på sina expeditioner, vilken utrustning de tog med sig, hur de slogs och hur de begravde sina döda.</p> <p> </p> <p>Salmefartygen är också en viktig källa till skeppsbyggeriets historia. Det mindre skeppet har rotts, men det större Salmeskeppet har även kunnat seglas. Det utgör därmed det äldsta kända nordiska segelfartyget.</p> <p>Utställningen ”Vikingar före vikingarna” är producerad av Saaremaa Museum i Estland.<br /> Biljettförsäljningen och öppningen på Vrak – Museum of Wrecks sker våren 2025.</p> <p><strong>Kontakt</strong><br /> Odd Johansen<br /> Museichef, Vrak – Museum of Wrecks<br /> E-post: <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a><br /> Telefon: 073-370 63 11</p> <p>Priit Kivi<br /> Styrelseledamot, Saaremaa Museum<br /> E-post: <a href="mailto:priit.kivi@samu.ee">priit.kivi@samu.ee</a><br /> Telefon: +372 5390 5561</p> <p> </p> </article> <article> <h1>Nu har järn från Gustav Vasas tid bärgats</h1> <p>Fri, 24 May 2024 12:54:00 +0200</p> <p>Det så kallade Osmundvraket, som fått namn efter sin unika last, sjönk under Gustav Vasas tid och återfanns år 2017. I ett unikt forskningsprojekt har marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks i samarbete med Jernkontoret bärgat tunnor från det sjunkna skeppet. Arbetet har möjliggjorts genom forskningsanslag från stiftelsen Voice of the Ocean.</p> <p>I två veckors tid har marinarkeologer från museet Vrak varit på plats vid vraket. Här har man grävt ut lasten, samt under stora försiktighetsåtgärder flyttat över en de cirka 20 tunnorna som hittats ombord till en lyftanordning.</p> <p>Fredag 24 maj lyftes så tunnan med osmundjärn upp ur vattnet på första gången på närmare 500 år, inför ett samlat medieuppbåd. Tunnan, som delvis gått sönder och där lasten skymtar, ska nu tas om hand av en konservator och undersökas vidare. Bland annat hoppas man kunna ta reda på vad osmundarna skulle användas till och vart de var på väg när skeppet sjönk.</p> <blockquote> <p>Nu när tunnan är uppe är det är väldigt skönt. Det var otroligt svårt att få fram och få loss den – tunnan är så tung och det är ett stort djup, säger museet Vraks marinarkeolog Jim Hansson, projektledare.</p> </blockquote> <p>Utgrävningarna av vraket har också visat att flera andra varor fanns i lasten: Stora mängder fiskben antyder att torkad fisk funnits med. Arkeologerna har även hittat flera horn från stora hjortdjur, avsedda att exporteras som material att tillverka bland annat kammar av.</p> <h2>Fakta: Forskning om Osmundvraket</h2> <p>Osmundvraket upptäcktes år 2017 och ett större internationellt forskningsprojekt med Vrak – Museum of Wrecks och Jernkontoret som initiativtagare påbörjades. Genom sin last av tunnor med osmundjärn har skeppet väckt stor uppmärksamhet.</p> <p>Skriftliga källor berättar att osmundjärn var en viktig exportprodukt från Sverige under perioden från medeltid till 1600-tal. Trots det har forskare hittills vetat ganska lite om vad en osmund var, hur den framställdes och hur den skiljde sig från annat järn.</p> <p>Syftet med det nya projektet är bland annat att ta reda på mer om lastens historia: Kommer alla osmundar från samma plats? Stämmer det att alla osmundar ska ha samma storlek, så som historiska källor anger? Genom bärgningen hoppas forskarna få många fler ledtrådar till den tidiga svenska järnhanteringen och hur den fungerat.</p> <p>Mer information om Osmundvraket finns på Vraks webbplats <a href="http://www.vrak.se">www.vrak.se</a></p> </article> <article> <h1>Nu bärgas järn från Gustav Vasas tid</h1> <p>Tue, 07 May 2024 11:08:00 +0200</p> <p>I ett unikt forskningsprojekt planerar Vrak – Museum of Wrecks i samarbete med Jernkontoret att bärga tunnor från det sjunkna skeppet, som idag går under namnet Osmundvraket. Arbetet möjliggörs genom forskningsanslag från stiftelsen Voice of the Ocean. </p> <p>Marinarkeologer från Vrak kommer att genomföra dykningar på vraket under perioden 13 till 24 maj. Då planeras bärgning av en eller två av de tunnor med osmundjärn som finns ombord. Bland annat hoppas man få svar på hur de skulle användas och vart de var på väg. Bärgningen kommer att göras med hjälp av lyftstroppar som placeras runt tunnorna, som kommer att vara vadderade med liggunderlag. Efter bärgningen kommer de att öppnas så att osmundarna som arkeologerna bedömer finns i lasten kan undersökas. </p> <blockquote> <p>– Vi kan knappt vänta på att få hoppa i, den här undersökningen har vi längtat efter länge, säger Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare.</p> </blockquote> <blockquote> <p>– Äntligen ska tunnorna med osmundar få se dagens ljus. Senast de såg solen var på Järntorget i Gamla stan i mitten av 1500-talet, när en tulltjänsteman kontrollerade innehållet innan man satte på locket. Vi tror att tunnornas konstruktion har att göra med att man ville förhindra smuggling. Det vore häftigt om vi kan ta reda på det 500 år senare, fortsätter han.</p> </blockquote> <h2>Inbjudan till media</h2> <p>Journalister är välkomna att besöka arbetet på plats utanför Dalarö och därmed ta del av en av de mest avancerade marinarkeologiska undersökningar som genomförts i Sverige på länge. <strong>Preliminärt är fredag 24 maj vikt åt media.</strong></p> <p>Vill du delta? Kontakta Vraks arkeologisamordnare Johan Runer senast måndag 13:e maj.<br /> <a href="mailto:johan.runer@smtm.se">johan.runer@smtm.se</a><br /> Telefon: 08-519 549 36 </p> <h2>Fakta: Forskning om Osmundvraket</h2> <p>Osmundvraket upptäcktes år 2017 och ett större internationellt forskningsprojekt med Vrak – Museum of Wrecks och Jernkontoret som initiativtagare påbörjades. Genom sin last av tunnor med osmundjärn har skeppet väckt stor uppmärksamhet. Skriftliga källor berättar att osmundjärn var en viktig exportprodukt från Sverige under perioden från medeltid till 1600-tal. Trots det har forskare hittills vetat ganska lite om vad en osmund var, hur den framställdes och hur den skiljde sig från annat järn. Syftet med det nya projektet är bland annat att ta reda på mer om lastens historia. Kommer alla osmundar från samma plats? Stämmer det att alla osmundar ska ha samma storlek, så som historiska källor anger? Genom bärgningen hoppas forskarna få många fler ledtrådar till den tidiga svenska järnhanteringen och hur den fungerat.</p> <p><a href="https://www.vrak.se/sv/nyheter/ny-rapport-om-unika-osmundvraket/">Mer information om Osmundvraket hittar du på Vraks webbplats</a><br /> </p> </article> <article> <h1>Äpplets nya mysterier</h1> <p>Fri, 05 Apr 2024 10:57:00 +0200</p> <p>Under vårens dokumentation av vrakplatsen påträffades ytterligare skulpturer, däribland en 4,93 meter lång hörnskulptur som bör ha suttit i <em>Äpplets</em> akterspegel. Det är ännu oklart vad figuren föreställer men det finns likheter med Proteus som är en tidig, grekisk havsgud. Proteus återfinns på skeppet <em>Vasa</em>, i förens galjon. Att skulpturen på <em>Äpplet</em> istället är placerad i aktern gör det extra intressant. Vad är dess budskap?</p> <p>Vid Vraks och Marinens gemensamma dykningar 2023 hittades skulpturen av den förmodade grekiska titanen Atlas, som nu har dokumenterats i sin helhet. Den har med stor sannolikhet suttit i akterspegeln och kan utgöra den andra hörnskulpturen, vilket alltså innebär att <em>Äpplet</em> kan ha haft två olika figurer på respektive sida av akterspegeln. På skeppet <em>Vasa</em> saknas en av hörnskulpturerna och den som är rekonstruerad har gjorts snarlik som originalet, vilket gör aktern på <em>Vasa</em> mer symmetrisk. Men tänkte man så på 1620-talet? Det kan de nya fynden på <em>Äpplet</em> möjligen ge svar på.</p> <p><em>Äpplets</em> däcksindelning i akterpartiet verkar också skilja sig från <em>Vasas</em> – en extra kanonport har upptäckts längst akterut på övre batteridäck. Detta är av stort intresse eftersom det kan ge mer information om skrovets konstruktion samt den rumsliga indelningen. Kanonporten verkar ha suttit i kajutan vilket skiljer sig från hur <em>Vasas</em> kajuta är placerad. På <em>Vasa</em> finns ingen kanonport där vilket föranleder frågan huruvida kajutan på <em>Äpplet</em> har varit mindre eller är konstruerad annorlunda än på <em>Vasa</em>? Eller har kanonen faktiskt stått i kajutan? Det var i sådana fall ovanligt vid denna tid. Bredden och skrovets form på <em>Äpplet</em> skiljer sig mycket från <em>Vasa</em>. Skeppet bör ha blivit mycket stabilare men trots detta har det laborerats med <em>Äpplets</em> ballast. I ett dokument från 1630 beskrivs det att 1540 större kanonkulor stuvats in som ballast – sannolikt visar detta att man inte var helt nöjd med <em>Äpplets</em> seglingsegenskaper trots bredden.</p> <p><strong>Nästa steg</strong><br /> Nu kommer allt material som samlats in med information om skulpturerna samt 3D-modeller att bearbetas och analyseras. Ytterligare dykningar på <em>Äpplets</em> vrakplats behövs eftersom det framkommit så många nya frågor. <em>Äpplet</em> kan ge ny och viktig information om hur dessa stora kanonförsedda skepp byggdes samt hur de kontinuerligt förbättrades. Det gamla skeppet kan också skapa en större förståelse för 1620-talets symbolspråk och tankevärld.</p> <p><strong>För mer information, kontakta</strong><br /> Jim Hansson, marinarkeolog, Vrak/SMTM<br /> <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a><br /> Tel: 08-519 549 22</p> </article> <article> <h1>Lars Amréus fortsätter som överintendent</h1> <p>Thu, 08 Feb 2024 15:11:00 +0100</p> <p>Regeringen har beslutat att omförordna Lars Amréus som överintendent och myndighetschef för SMTM från och med den 1 april 2024. Förordnandet gäller i tre år.</p> <p>– Jag är glad över att få fortsätta arbetet med att lyfta det maritima och transporthistoriska kulturarvet för att ta ytterligare steg mot vår vision att vidga människors världsbild – genom kunskap, upplevelser och engagemang. Och jag är också stolt över att jag får fortsätta leda Sveriges modernaste myndighet, som vi utsågs till 2023, säger Lars Amréus.</p> <p>Lars Amréus är sedan 2021 överintendent och myndighetschef för SMTM. Han är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet, som överintendent och chef för Statens historiska museer samt som riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet.</p> <p><strong>Kontaktperson</strong></p> <p>Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se</p> <p><strong>Presskontakt</strong></p> <p>Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se</p> </article> <article> <h1>Vi vann Sveriges modernaste myndighet 2023</h1> <p>Wed, 22 Nov 2023 15:15:00 +0100</p> <p>– Jag är naturligtvis glad och stolt över vår myndighet och alla våra engagerade medarbetare som gjort detta möjligt. Vi ställde upp i tävlingen av flera skäl. Vi vet att vi inom flera områden ligger långt fram och att vi lagt en robust bas för att kunna vara flexibla och anpassa vårt arbete även under svåra omständigheter, vilket blev tydligt under pandemin då vi fick stänga våra museer och därmed tappade halva vår intäkt över en natt. Vi har sedan dess arbetat hårt för att återuppbygga och samtidigt fortsätta utveckla vår verksamhet, säger överintendent Lars Amréus och fortsätter: </p> <p>– Att delta i tävlingen innebär också ett tillfälle att stanna upp och reflektera över våra styrkor och utvecklingsbehov och hur vi vill arbeta framåt. Vi såg även det här som en möjlighet att slå hål på några av de fördomar som vi ibland möter, att museer är lite mossiga och inte hänger med.</p> <p><strong>Ett modernt arbetssätt, en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet och förmåga att utnyttja den senaste tekniken</strong><br /> Civilminister Erik Slottner delade ut priset och läste upp juryns motivering:</p> <p><em>Statens maritima och transporthistoriska museer är en myndighet som arbetar med vår historia och för att bevara och utveckla kulturarvet. Trots det är SMTM en myndighet med blicken riktad mot framtiden och omvärlden. Ett modernt arbetssätt och en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet, förmågan att utnyttja den senaste tekniken för att utveckla tillgången till och kunskapen om det svenska kulturarvet, tillsammans med förmågan att lösa även oväntade utmaningar gör SMTM till Sveriges modernaste myndighet. I en orolig tid har SMTM visat på nya möjligheter i mötet mellan civil beredskap och vården av kulturarvet, såväl i Sverige som i Ukraina.</em></p> <p>SMTM var finalist tillsammans med fyra andra myndigheter: Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten och Specialpedagogiska skolmyndigheten.</p> <p>– Att delta i tävlingen har varit en lärorik process, inte minst att få möta och inspireras av de andra finalisterna. Vi har olika förutsättningar men ingår alla i den statliga familjen med en gemensam värdegrund och ett genuint intresse av att lära av varandra, säger Lars Amréus.</p> <p><strong>Om ”Sveriges modernaste myndighet”</strong><br /> Sveriges modernaste myndighet är en utmärkelse som delas ut av Kvalitetsmässan i samarbete med fackförbunden Saco-s och ST. Sverige har 343 statliga myndigheter som arbetar för att medborgare och företag ska få en bra och effektiv service och alla kan delta i tävlingen.</p> <p>Juryn, ledd av ordförande Natasa Ristic Davidson, statssekreterare vid Finansdepartementet, har bedömt myndigheterna utifrån fyra kriterieområden:</p> <ul> <li>Rättssäkerhet och effektivitet</li> <li>Ledar- och medarbetarskap</li> <li>Förnyelse och innovation</li> <li>Hållbar utveckling</li> </ul> <p><strong>Kontaktperson</strong><br /> Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post <a href="mailto:lars.amreus@smtm.se">lars.amreus@smtm.se</a></p> <p><strong>Presskontakt</strong><br /> Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post <a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se">maria.skuldt@smtm.se</a></p> </article> <article> <h1>1,6 miljoner till undersökningar av Osmundvraket</h1> <p>Fri, 13 Oct 2023 07:00:00 +0200</p> <p>I december 2017 påträffades i Stockholms mellersta skärgård ett skeppsvrak som kan dateras till 1500-talets mitt. Dykande marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), gjorde inledande undersökningar och kunde konstatera att det fanns stora mängder järn i lasten, främst så kallade osmundar. Fyndet var så pass anmärkningsvärt att det gav namn till vraket efter det okända skeppet. Forskning på Osmundvraket kan ge nya kunskaper om 1500-talets järntillverkning, handel, sjöfart och skeppsteknisk modernisering.</p> <p>Jernkontorets Bergshistoriska utskott och Vrak/SMTM startade 2018 ett gemensamt forskningsprojekt kring ”Östersjön som järnmarknad” och med utgångspunkt från – Osmundvraket. Inom ramen för projektet har marinarkeologiska undersökningar av vraket, dokumentation och internationellt samarbete skett. Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret leder projektet tillsammans med Jim Hansson vid museet Vrak.</p> <p>Nyligen beviljade den svenska stiftelsen Voice of the Ocean 1 595 000 kronor till forskningsprojektet. Stiftelsen har till uppgift att bedriva, stödja och främja vetenskap och kommunikation om havet och dess dynamiska processer.</p> <blockquote> <p><em>Vi är mycket tacksamma för anslaget från Voice of the Ocean. Det gör att vi kan fortsätta med de mycket spännande marinarkeologiska undersökningarna av Osmundvraket. Vår forskningsplan omfattar även att presentera forskningen och fynden internationellt, säger Catarina Karlsson, Jernkontoret.</em></p> </blockquote> <p>Det internationella forskningsnätverket "The Baltic metal trade Network", som initierats av representanter från Jernkontoret och SMTM, kommer den 1–2 november att ha en workshop om Osmundvraket i Tallinn i Estland.</p> <blockquote> <p><em>Eftersom det är mycket sällsynt med fynd av större mängder osmundjärn finns det ett stort internationellt intresse för vår forskning. I Östersjön har man återfunnit endast ett fåtal paralleller till detta vrak – ett i Tyskland, ett på polskt vatten och nyligen ett vrak utanför Tallinn,</em><em> </em><em>säger Catarina Karlsson.</em><br /> </p> </blockquote> <p></p> <p>Jim Hansson visar upp osmundjärn från vrakets last. Foto: Catrin Rising, SMTM.</p> <blockquote> <p><em>Osmundvraket är unikt – jag har aldrig sett något liknande. Skeppstypen är ännu okänd för oss och det finns fortfarande stora områden av skeppsvraket och lasten som är outforskade. Varje dyk ger ny information och tack vare anslaget från Voice of the Ocean kan vi göra betydelsefulla utgrävningar av vraket redan till våren, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak/SMTM och projektledare för dykningarna.</em></p> </blockquote> <p><strong>För mer information, kontakta</strong><br /> Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning, Jernkontoret<br /> Tel <a href="tel:08%20679%2017%2053">08-679 17 53</a>, <a href="mailto:catarina.karlsson@jernkontoret.se">catarina.karlsson@jernkontoret.se</a></p> <p>Hanna Escobar-Jansson, kommunikationsdirektör, Jernkontoret<br /> Tel <a href="tel:08%20679%2017%2027">08-679 17 27</a>, <a href="mailto:hanna.escobar-jansson@jernkontoret.se">hanna.escobar-jansson@jernkontoret.se</a></p> <p>Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare, Vrak/SMTM<br /> Tel 08-519 549 22, <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a></p> <p>Mikael Dunker, kommunikatör, Vrak/SMTM<br /> Tel 08-519 549 99, <a href="mailto:mikael.dunker@smtm.se">mikael.dunker@smtm.se</a></p> <p><strong>Mer läsning</strong><br /> <a href="https://www.jernkontoret.se/osmundskeppet">https://www.jernkontoret.se/osmundskeppet</a></p> <p><a href="https://www.jernkontoret.se/sv/forskning--utbildning/bergshistorisk-forskning/">https://www.jernkontoret.se/sv/forskning--utbildning/bergshistorisk-forskning/</a></p> <p><a href="https://www.smtm.se">https://www.smtm.se</a></p> <p><a href="https://voiceoftheocean.org/">https://voiceoftheocean.org/</a></p> <p><strong>Media</strong><br /> Representanter från de organisationer som stödjer forskningen följde med på en exkursion till Osmundvrakets fyndplats norr om Dalarö i Stockholms skärgård, den 13 september 2023:<br /> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=DdQySSZoOIU">https://www.youtube.com/watch?v=DdQySSZoOIU</a></p> <p>Kronprinsessan besöker Osmundvraket:<br /> <a href="https://www.vrak.se/sv/play/filmer/kronprinsessan-foljer-med-pa-dyk/">https://www.vrak.se/sv/play/filmer/kronprinsessan-foljer-med-pa-dyk/</a></p> <p>3D-modell av Osmundvraket:<br /> <a href="https://sketchfab.com/3d-models/the-osmund-wreck-f700a49568b2496195e4b6a25082e108">https://sketchfab.com/3d-models/the-osmund-wreck-f700a49568b2496195e4b6a25082e108</a></p> <p>Högupplösta fotografier, Vraks pressrum:<br /> <a href="https://www.vrak.se/sv/om-vrak/pressrum/1500-talsskepp-med-unik-last-kommer-ge-ny-kunskap-om-jarn-handel-och-sjofart/">https://www.vrak.se/sv/om-vrak/pressrum/1500-talsskepp-med-unik-last-kommer-ge-ny-kunskap-om-jarn-handel-och-sjofart/</a></p> <p>---</p> </article> <article> <h1>Skulpturer från Äpplet har hittats!</h1> <p>Wed, 07 Jun 2023 15:29:00 +0200</p> <p>Under våren 2023 tog sig Vraks marinarkeologer och Marinen återigen ut med HMS Furusund och ner till vrakplatsen av Äpplet med målet att dokumentera skrovet genom 3D-filmning. Redan under de inledande dykningarna görs sensationella fynd – bakom aktern hittar dykarna flera träskulpturer däribland två stora lejon från riksvapnet som suttit på Äpplets akterspegel. Intill lejonen ligger en mindre, rund skulptur i form av ett äpple som skulle vara namnskylten – Riksäpplet.</p> <blockquote> <p><em>Jag har dykt i över 30 år och aldrig hittat en skulptur. Att få vara med och hitta de från Vasas systerskepp Äpplet är bland det häftigaste jag varit med om! Säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak – Museum of Wrecks</em></p> </blockquote> <p>Fynden är helt unika i sitt slag. Att ett uttjänt, medvetet sänkt skepp skulle ha kvar sina skulpturer är det nog få som trott.</p> <blockquote> <p><em>Att överhuvudtaget hitta Äpplet och att det dessutom sänkts med sin skulpturprakt kvar hade jag aldrig räknat med, utbrister Patrik Höglund, marinarkeolog vid Vrak – Museum of Wrecks</em></p> </blockquote> <p>Nu öppnas många dörrar för ny forskning vilken kommer att bidra till en större förståelse för hur dessa skulpturer användes som symbolspråk. Det kan redan nu konstateras att det finns både likheter och skillnader mellan skulpturerna på Äpplet och Vasa – på Äpplet tror sig marinarkeologerna ha hittat titanen Atlas och den skulpturen finns inte representerad på Vasa.</p> <blockquote> <p><em>Det här är ett väldigt spännande och lärorikt samarbete vi har med Vrak – Museum of Wrecks. Det hamnar förstås högt på topplistan under mitt yrkesliv som dykare att helt plötsligt hitta ett gapande lejon som stirrar tillbaka i dunklet där nere, säger Peder Sjöholm, dykeriansvarig på HMS Furusund</em></p> </blockquote> <p>Akterkonstruktionen finns delvis bevarad på vrakplatsen. Detta gör att det nu går att förstå utvecklingen från det instabila Vasa och försöken att hitta den rätta formen för ett stort och tungt bestyckat skepp. Undersökningarna visar att Äpplet var både högre i aktern och hade en annan form än Vasa, som inte är lika brett i skrovet och smalare högst upp i akterkastellet. Detaljer och skillnader i konstruktionen av de två skeppen gör att vi kommer mycket närmare timmermännen på skeppsgården än tidigare.</p> <blockquote> <p><em>Det här fyndet visar så tydligt varför vi behöver ett museum om kulturarvet på Östersjöns botten. Vrak har varit öppet i mindre än två år och det känns fantastiskt att vi redan nu kan presentera den här sensationella upptäckten! Säger Odd Johansen, museichef på Vrak – Museum of Wrecks.</em></p> </blockquote> <p><strong>Nästa steg</strong><br /> Marinens medverkan har varit avgörande för att hitta Äpplet. Vid undersökningarna av skeppet har stora mängder material anskaffats vilket gör det möjligt för Vraks marinarkeologer att påbörja en 3D-modell av hela vrakplatsen – ett arbete som kommer att presenteras längre fram. Det kan heller inte uteslutas att fynden från Äpplet kommer att bärgas, men det kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Äpplet kommer att bli ett av de viktigaste fynden för forskningen kring utvecklingen av de stora skeppen under stormaktstiden.</p> <blockquote> <p><em>Jag ser med glädje på det vi gör tillsammans med Vrak – Museum of Wrecks. Förutom att bidra till att veta mer om vår marina historia har samarbetet gjort att våra dykare fått bra träning. Vi utvecklas genom samarbetet, säger Ewa Skoog Haslum, Marinchef</em></p> </blockquote> <p> </p> <p><em>---</em></p> <p><strong>Fakta</strong><br /> Kung Gustav II Adolf beställde år 1625 två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Skeppen byggdes intill varandra på Skeppsgården i centrala Stockholm. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet redo att tas i tjänst. När Sverige år 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som skeppade trupper till Tyskland. Skeppet, som för stabilitetens skull hade byggts bredare än Vasa, tjänade i 30 år innan det 1659 sänktes medvetet i ett sund vid Vaxholm.</p> <p><strong>Äpplet hittas</strong><br /> Inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” (ett samarbete med Stockholms universitet som finansierats av Riksbankens jubileumsfond) har marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks tillsammans med Marinen vid flera tillfällen undersökt området vid Vaxholm där Äpplet förmodats ha sänkts. I december 2021 upptäcktes ett stort fartygsvrak och efter ytterligare undersökningar och provtagningar året därpå kunde det konstateras att Äpplet slutligen hade hittats!</p> <p><strong>Kommande aktiviteter</strong><br /> Temahelg om Äpplet 10-11 juni<br /> Adress: Vrak – Museum of Wrecks, Djurgårdsstrand 17, Stockholm</p> <p><em>---</em></p> <p> </p> </article> <article> <h1>Skulpturer från Äpplet har hittats!</h1> <p>Wed, 07 Jun 2023 15:19:00 +0200</p> <p>Under våren 2023 tog sig Vraks marinarkeologer och Marinen återigen ut med HMS Furusund och ner till vrakplatsen av Äpplet med målet att dokumentera skrovet genom 3D-filmning. Redan under de inledande dykningarna görs sensationella fynd – bakom aktern hittar dykarna flera träskulpturer däribland två stora lejon från riksvapnet som suttit på Äpplets akterspegel. Intill lejonen ligger en mindre, rund skulptur i form av ett äpple som skulle vara namnskylten – Riksäpplet.</p> <blockquote> <p><em>Jag har dykt i över 30 år och aldrig hittat en skulptur. Att få vara med och hitta de från Vasas systerskepp Äpplet är bland det häftigaste jag varit med om! Säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak – Museum of Wrecks</em></p> </blockquote> <p>Fynden är helt unika i sitt slag. Att ett uttjänt, medvetet sänkt skepp skulle ha kvar sina skulpturer är det nog få som trott.</p> <blockquote> <p><em>Att överhuvudtaget hitta Äpplet och att det dessutom sänkts med sin skulpturprakt kvar hade jag aldrig räknat med, utbrister Patrik Höglund, marinarkeolog vid Vrak – Museum of Wrecks</em></p> </blockquote> <p>Nu öppnas många dörrar för ny forskning vilken kommer att bidra till en större förståelse för hur dessa skulpturer användes som symbolspråk. Det kan redan nu konstateras att det finns både likheter och skillnader mellan skulpturerna på Äpplet och Vasa – på Äpplet tror sig marinarkeologerna ha hittat titanen Atlas och den skulpturen finns inte representerad på Vasa.</p> <blockquote> <p><em>Det här är ett väldigt spännande och lärorikt samarbete vi har med Vrak – Museum of Wrecks. Det hamnar förstås högt på topplistan under mitt yrkesliv som dykare att helt plötsligt hitta ett gapande lejon som stirrar tillbaka i dunklet där nere, säger Peder Sjöholm, dykeriansvarig på HMS Furusund</em></p> </blockquote> <p>Akterkonstruktionen finns delvis bevarad på vrakplatsen. Detta gör att det nu går att förstå utvecklingen från det instabila Vasa och försöken att hitta den rätta formen för ett stort och tungt bestyckat skepp. Undersökningarna visar att Äpplet var både högre i aktern och hade en annan form än Vasa, som inte är lika brett i skrovet och smalare högst upp i akterkastellet. Detaljer och skillnader i konstruktionen av de två skeppen gör att vi kommer mycket närmare timmermännen på skeppsgården än tidigare.</p> <blockquote> <p><em>Det här fyndet visar så tydligt varför vi behöver ett museum om kulturarvet på Östersjöns botten. Vrak har varit öppet i mindre än två år och det känns fantastiskt att vi redan nu kan presentera den här sensationella upptäckten! Säger Odd Johansen, museichef på Vrak – Museum of Wrecks.</em></p> </blockquote> <p><strong>Nästa steg</strong><br /> Marinens medverkan har varit avgörande för att hitta Äpplet. Vid undersökningarna av skeppet har stora mängder material anskaffats vilket gör det möjligt för Vraks marinarkeologer att påbörja en 3D-modell av hela vrakplatsen – ett arbete som kommer att presenteras längre fram. Det kan heller inte uteslutas att fynden från Äpplet kommer att bärgas, men det kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Äpplet kommer att bli ett av de viktigaste fynden för forskningen kring utvecklingen av de stora skeppen under stormaktstiden.</p> <blockquote> <p><em>Jag ser med glädje på det vi gör tillsammans med Vrak – Museum of Wrecks. Förutom att bidra till att veta mer om vår marina historia har samarbetet gjort att våra dykare fått bra träning. Vi utvecklas genom samarbetet, säger Ewa Skoog Haslum, Marinchef</em></p> </blockquote> <p> </p> <p><em>---</em></p> <p><strong>Fakta</strong><br /> Kung Gustav II Adolf beställde år 1625 två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Skeppen byggdes intill varandra på Skeppsgården i centrala Stockholm. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet redo att tas i tjänst. När Sverige år 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som skeppade trupper till Tyskland. Skeppet, som för stabilitetens skull hade byggts bredare än Vasa, tjänade i 30 år innan det 1659 sänktes medvetet i ett sund vid Vaxholm.</p> <p><strong>Äpplet hittas</strong><br /> Inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” (ett samarbete med Stockholms universitet som finansierats av Riksbankens jubileumsfond) har marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks tillsammans med Marinen vid flera tillfällen undersökt området vid Vaxholm där Äpplet förmodats ha sänkts. I december 2021 upptäcktes ett stort fartygsvrak och efter ytterligare undersökningar och provtagningar året därpå kunde det konstateras att Äpplet slutligen hade hittats!</p> <p><strong>Kommande aktiviteter</strong><br /> Temahelg om Äpplet 10-11 juni<br /> Adress: Vrak – Museum of Wrecks, Djurgårdsstrand 17, Stockholm</p> <p><em>---</em></p> <p><br /> </p> </article> <article> <h1>Inbjudan till pressinformation: Sensationella maritima fynd!</h1> <p>Wed, 31 May 2023 15:05:00 +0200</p> <p>Fynden är helt unika i sitt slag och lägger nya pusselbitar till forskningen inom det marinarkeologiska området.</p> <p><strong>Livesänd pressinformation</strong><br /> Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks, kommer att hålla en presentation av fynden som gjorts vid undersökningen som genomfördes tillsammans med marinen. Pressinformationen livesänds och kommer att hållas på engelska. Efteråt kommer det att finnas möjlighet att boka tid för intervjuer.</p> <p><strong>Tid och plats</strong><br /> Livesändningen sker onsdag 7 juni klockan 15.00.<br /> Anmäl ditt deltagande senast 5 juni till: <a href="mailto:press@vrak.se">press@vrak.se</a><br /> En länk till sändningen kommer därefter att skickas ut med e-post.</p> <p>Välkommen att delta online!</p> <p>---</p> </article> <article> <h1>Lanseringskampanjen för Vrak vann silver!</h1> <p>Thu, 10 Nov 2022 13:22:00 +0100</p> <p>Mikael Dunker, kommunikatör på kommunikationsenheten, som varit ansvarig för annonsernas utformning och budskap, berättar:</p> <p>– Vi är galet stolta och glada över detta pris! Det har varit ett både krävande och roligt arbete som jag tillsammans med kollegorna på Kommunikationsenheten lagt ner mycket kraft och möda i. Det var en utmaning att göra annonserna tydliga och kortfattade med ett uttryck som tar oss genom bruset och samtidigt förklarar vad Vrak, ett helt nytt varumärke, är.</p> <p>Publishingpriset är en årlig jurybedömd pristävling för annonser, digitala publikationer, filmer, webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker och andra trycksaker. Sedan år 1990 har Publishingpriset premierat lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation. Tävlingsbidragen är såväl producerade inhouse, till en begränsad budget, som framtagna av etablerade byråer eller förlag. Juryn bestod av verksamma kommunikatörer såsom fotografer, grafiska formgivare, filmproducenter, journalister, redaktörer och UX designers. De har granskat, värderat och jämfört tävlingsbidragen, som bedöms utifrån ett antal kriterier.</p> <p><strong>Nominerade i fem kategorier</strong></p> <p>SMTM var nominerade i ytterligare fyra kategorier; Vrakwebben, boken Under Havets Yta, Filmen om Vrak och SMTM:s Årsredovisning 2021. Kommunikationschef Sofie Aspelin säger:</p> <p>– Självklart tycker jag vi borde vunnit ytterligare något pris men bara att vara nominerad i hela fem kategorier är stort. Det är roligt att bli bedömd mot stora byråer och andra mycket professionella varumärken.</p> </article> <article> <h1>Äpplet blev en världsnyhet</h1> <p>Mon, 31 Oct 2022 16:33:00 +0100</p> <p>När nyheten om fyndet av det stora vraket av Äpplet gick ut, dröjde det inte länge innan journalister världen över fortsatte sprida nyheten. En syster till – och nästan en kopia av – det kända skeppet Vasa i Stockholm, hade hittats. Stora medier och nyhetsbyråer som CNN och AP följde efter, och snart stod det att läsa om Äpplet i medier i allt från Madagaskar till Alaska.</p> <p>Marinarkeologerna Jim Hansson och Patrik Höglund har i många intervjuer för radio och tv, på svenska och engelska, den senaste veckan berättat om hur de har dykt, undersökt och forskat fram att vraket de funnit i Vaxholm verkligen är Äpplet.</p> <p>– Det är helt otroligt med denna enorma uppmärksamhet. Vi visste att detta var stort, men att Äpplet och de välbevarade vrak som finns i Östersjön nu är kända bland människor i jordens alla hörn, det är så häftigt!, säger en trött men glad Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak – Museum of Wrecks.</p> <p><strong>Om Äpplet</strong></p> <p>Äpplet är byggt 1629, ett år efter att Vasa sjönk. Efter 30 år i tjänst som örlogsskepp sänktes Äpplet avsiktligt i ett sund utanför Vaxholm, för att hindra angripare att segla in till Stockholm.</p> <p>Läs mer om fyndet på Vraks webbplats <a href="http://www.vrak.se">LÄNK</a></p> <p><strong>Några rubriker</strong></p> <p>”Wreck of Äpplet, sister ship to famous 17th-century warship Vasa, found in Sweden & More Trending News” (CNN)</p> <p>”Swedish archaeologists find 17th-century warship” The Guardian</p> <p>”Lost 17th-Century warship found in Sweden” (Borneo Bulletinen)</p> <p>”Wreck of 17th-century warship, sister ship to famous Vasa, found in Sweden”, (Latest Nigerian News)</p> <p>”Un bateau jumeau du Vasa découvert près de Stockholm” (La Croix)</p> <p>”Schwedische Archäologen entdecken Schwesterschiff der berühmten ´Vasa´”, (SWR Fernsehen)</p> <p>”Odnaleziono wrak galeonu Jabłko, siostrzanej jednostki okrętu Waza”. (Morski.pl)</p> <h4> </h4> <h4><strong>Kontaktpersoner</strong></h4> <p><strong>Frågor om dykningarna och resultaten:</strong></p> <p>Jim Hansson, marinarkeolog Vrak, telefon +46 (0)8 519 549 22, e-post <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a></p> <p><strong>Frågor om museet Vrak – Museum of Wrecks:</strong></p> <p>Odd Johansen, museichef Vrak, telefon +46 (0)8 519 549 91, e-post <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a></p> <p><strong>Övriga frågor: </strong></p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak, telefon +46 (0)8 519 558 43, e-post <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a></p> <p><strong>Bilder och filmer:</strong></p> <p><a href="https://www.vrak.se/sv/om-vrak/pressrum/">Vrak - Pressrum</a></p> </article> <article> <h1>Vasas systerskepp Äpplet hittat – världsunikt fynd!</h1> <p>Mon, 24 Oct 2022 15:10:00 +0200</p> <p>Vraks marinarkeologer har tillsammans med marinen vid flera tillfällen undersökt ett sund vid Vaxholm utanför Stockholm. I december 2021 upptäcktes där ett mycket stort fartygsvrak. Skeppssidorna låg delvis nedfallna på botten, men skrovet var i övrigt bevarat upp till ett undre kanondäck. I de nedfallna sidorna fanns kanonportar i två olika nivåer – det rörde sig alltså om ett örlogsskepp med två kanondäck.</p> <p>– Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.</p> <p>En andra, mer noggrann undersökning gjordes våren 2022. Vid dykningar påträffades skeppstekniska detaljer som hittills bara setts på Vasa och ett flertal prover och analyser gjordes. Det framkom bland annat att eken till skeppsvirket huggits 1627 i Mälardalen – på samma plats som Vasas virke något år tidigare.</p> <p>– Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll – vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet! säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.</p> <p><strong>Tidigare fynd var andra skepp</strong></p> <p>2019 hittade Vraks marinarkeologer två vrak vid Vaxholm som man trodde skulle kunna vara Äpplet. Men de undersökningar som sedan gjordes visade att det istället var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648. Marinarkeologerna gav inte upp utan fortsatte att leta.</p> <p><strong>Ny kunskap och historia</strong></p> <p>Att marinarkeologerna nu är säkra på att de hittat Äpplet ger ny och viktig kunskap.</p> <p>– Med Äpplet kan vi lägga ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri. Och det är först nu vi verkligen kan undersöka skillnaderna i Vasas och Äpplets konstruktioner, säger Jim Hansson.</p> <p>– Det här kommer hjälpa oss förstå hur de stora krigsskeppen utvecklades från det instabila Vasa till sjödugliga bjässar som kunde behärska Östersjön – en avgörande faktor för Sveriges framväxt som stormakt på 1600-talet, berättar Patrik Höglund.</p> <p>– Fyndet är också värdefullt för de som vill upptäcka en ny bit spännande historia genom det gamla fartyget. Äpplet tillhör vårt kulturarv och redan på onsdag kväll arrangerar vi ett föredrag på Vrak där vi berättar mer om Äpplet, säger Jim Hansson.</p> <p><strong>Pågående undersökningar </strong></p> <p>Vraks marinarkeologer undersöker vrak efter örlogsskepp på flera platser längs Sveriges kuster. Undersökningarna sker inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.</p> <p><strong>Det råder totalt dykförbud i området där vraket ligger!</strong></p> <h4><strong>Föredrag om Äpplet på Vrak – Museum of Wrecks</strong></h4> <p>Onsdagen den 26 oktober klockan 18 berättar Vraks marinarkeologer mer om Äpplet för besökare på plats i museet och i livesändning via webbplatsen <a href="https://www.vrak.se/sv">vrak.se</a>.</p> <p><strong>Om Äpplet</strong></p> <p>Gustav II Adolf skrev 1625 under ett kontrakt för att bygga två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet färdigbyggt. Konstruktör var Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Han insåg att Vasa hade fel proportioner redan innan hon sjösattes vilket skulle kunna leda till instabilitet. Äpplet byggdes därför bredare än Vasa, men blev ändå inget lyckat fartyg. Det var problematiskt att bygga stora örlogsskepp med flera kanondäck. </p> <p>När Sverige 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som seglade mot Tyskland. Skeppet dömdes ut i december 1658 och året efter sänktes Äpplet vid Vaxholm.</p> <p>Läs mer på <a href="https://www.vrak.se/sv">vrak.se</a> och på <a href="https://digitaltmuseum.se/0211811928660/applet-vasas-systerfartyg">DigitaltMuseum</a>. </p> <p><strong>Arbete både </strong><strong>under och över vattenytan</strong></p> <p>Marinarkeologerna har dykt för att identifiera Äpplet och därefter studerat uppgifter de fått fram på land. De har:</p> <ul> <li>Mätt upp bland annat däcksbalkar, för att bedöma storleken och kunna återskapa formen på skeppet.</li> <li>Samlat in material för att skapa 3D-modeller.</li> <li>Tagit träprover, för att få veta var virket växt och när det höggs (dendrokronologi).</li> <li>Studerat arkivmaterial, som gett utgångspunkt för dateringar och måttuppgifter och fakta om Äpplets levnadshistoria.</li> <li>Studerat Vasa och andra örlogsskeppsvrak för att hitta likheter och skillnader i detaljer och byggnadssätt.</li> </ul> <h4><strong>Kontaktpersoner</strong></h4> <p><strong>Frågor om dykningarna i Oxdjupet och resultaten:</strong></p> <p>Jim Hansson, marinarkeolog Vrak, telefon +46 (0)8 519 549 22, e-post <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a></p> <p>Patrik Höglund, marinarkeolog Vrak, telefon +46 (0)8 519 548 74, e-post <a href="mailto:patrik.hoglund@smtm.se">patrik.hoglund@smtm.se</a></p> <p><strong>Frågor om museet Vrak – Museum of Wrecks:</strong></p> <p>Odd Johansen, museichef Vrak, telefon +46 (0)8 519 549 91, e-post <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a></p> <p><strong>Frågor om forskningsprojektet Den glömda flottan:</strong></p> <p>Leos Müller, forskningsledare, CEMAS, Stockholms universitet.</p> <p>Telefon +46 0(8) 674 71 02, e-post <a href="mailto:leos.muller@historia.su.se">leos.muller@historia.su.se</a> </p> <p><strong>Övriga frågor: </strong></p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak, telefon +46 (0)8 519 558 43, e-post <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a></p> <p><strong>Bilder och filmer:</strong></p> <p><a href="https://www.vrak.se/sv/om-vrak/pressrum/">Vrak - Pressrum</a></p> <p> </p> </article> <article> <h1>Inbjudan till pressträff: Nytt spektakulärt vrak – ett världsunikt fynd</h1> <p>Wed, 19 Oct 2022 13:43:00 +0200</p> <p>Vid flera tillfällen har Vraks marinarkeologer, tillsammans med marinen, undersökt ett sund vid Vaxholm utanför Stockholm. Det vrakfynd som nu gjorts presenteras vid pressträffen. Statens maritima och transporthistoriska museers överintendent Lars Amréus medverkar.</p> <p><strong>Tid:</strong> Måndag 24 oktober, pressträffen börjar 15.00, (kaffe serveras från 14.00)</p> <p><strong>Plats:</strong> Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm</p> <p>Vraks marinarkeologer undersöker vrak efter örlogsskepp på flera platser längs Sveriges kuster. Undersökningarna sker inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.</p> <p><strong>Anmälan</strong><br /> Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon: +46 (0)8-519 558 43, e-post: <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a></p> </article> <article> <h1>Vrak fyller ett år</h1> <p>Mon, 19 Sep 2022 17:54:00 +0200</p> <p>Träffa marinarkeologer, gå guidade visningar och upptäck vrak och andra lämningar i museets utställningar. Dyk ner under Östersjöns yta – utan att bli blöt! </p> <p>Det blir vrakjakt, popcorn och annat kul för hela familjen. En foodtruck från Mackverket kommer att finnas på plats utanför museet för alla som är hungriga. </p> <p>Kom och fira tillsammans med oss på Vrak – Museum of Wrecks!</p> <p>En återblick:<br /> Museet har under året varit med på en fantastisk resa. Från kungainvigning och nomineringar för olika fina priser. Sedan sjösattes Vraks skolwebb, Östersjöns klassrum. Därefter följde en succésommar på museet med nära 20 000 besökare – till att Kronprinsessan nyligen besökte Osmundvraket i Stockholms skärgård.</p> <p>Vraks dykande marinarkeologer har dessutom haft forskningssamarbeten och undersökt flera unika vrak längs Östersjöns kuster. Från försvarsanläggningar från vikingatid/tidig medeltid, Osmundvraket med sin unika last av osmundjärn från 1500-talet, enorma örlogsskepp från 1600-talet, till lastångfartyget Annie från sent 1800-tal.</p> <p>Läs mer på<a href="http://vrak.se"> www.vrak.se</a></p> </article> <article> <h1>Kronprinsessan fick järnkoll vid vrak</h1> <p>Mon, 05 Sep 2022 12:05:00 +0200</p> <p>Kronprinsessan är kunnig och engagerad i havsfrågor och inte minst när det gäller Östersjön. I och med utfärden till Osmundvraket fick hon möjlighet att lära sig mer om den svenska järnhanteringens historia och på nära håll uppleva ett av alla välbevarade vrak som finns på Östersjöns botten.</p> <p>Vraks marinarkeologer dök ner till vraket och undersökte att ingen plundring eller annan skada skett. När de filmade kunde Kronprinsessan följa arbetet live under pågående dyk, och tala med arkeologerna via skärm inne på båten. En teknik som Vrak anpassar till marinarkeologiska undersökningar med målet att alla via mobilen eller datorn ska kunna dyka ner till Östersjöns unika kulturarv hemma från soffan.</p> <p><strong>Tidskapsel</strong></p> <p>Av en ren slump upptäcktes 2017 ett ålderdomligt vrak i Stockholms skärgård, utanför Dalarö. Skeppet var byggt med nordiska drag, av uppländsk furu huggen under 1540-talet. Skeppstypen skulle kunna vara en så kallad holk.</p> <p>Vraket är välbevarat och ligger tungt på botten med en unik last av osmundjärn.</p> <p>– Det är en helt orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid! Tack vare Osmundvraket kan vi lära oss mer om hur Sveriges järnexport tog fart och vilka skepp man seglade med. Skeppet är en del av svaret på frågan hur Sverige blev det Sverige vi ser idag, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.</p> <p><strong>Järnet gjorde Sverige</strong></p> <p>– Det har aldrig tidigare påträffats ett vrak i svenska vatten med så här mycket osmundjärn i lasten. Fynden av både osmundar och stångjärn i lasten berättar om en övergångsperiod mellan två produktionstekniker, säger Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret.</p> <p> </p> <p><strong>Bakgrund</strong></p> <p>Vraks marinarkeologer har tidigare undersökt vraket och hittade då stora mängder så kallat osmundjärn ombord, varför vraket fått namnet Osmundvraket. Osmundar är små standardiserade järnklumpar, som väger knappt tre hekto styck och som Sverige exporterade från tidig medeltid till början av 1600-talet.</p> <p>Jernkontorets Bergshistoriska utskott inledde 2018 ett forskningsprojekt om Osmundvraket, skeppslasten, järnets ursprung och transportväg. Forskningen är ett samarbete mellan Jernkontoret och Vrak. Det finns ett stort internationellt intresse för forskningen. Läs mer: www.jernkontoret.se/osmundskeppet</p> <p> </p> <p><strong>För mer information, bilder och filmer, kontakta:</strong></p> <p>Cecilia Eriksson, pressansvarig för Vrak. Telefon: 076-607 58 78.</p> <p>Gustav Henschen Ingvar, kommunikatör Jernkontoret. Telefon: 08-679 17 18.</p> <p> </p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks </strong></p> <p>Vrak är ett nytt museum som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och andra föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Vrak är systermuseum till Vasamuseet och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p><strong>Jernkontoret – branschorganisation för svensk järn- och stålindustri</strong></p> <p>Jernkontoret grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska järn- och stålföretagen. Jernkontoret företräder järn- och stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi, miljö, hållbarhet samt transportfrågor. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning.</p> </article> <article> <h1>Vrak och SMTM nominerade till Publishingpriset</h1> <p>Fri, 02 Sep 2022 13:41:00 +0200</p> <p>Under sommaren har femton juryledamöter arbetat med bedömningar och rangordningar av årets tävlingsbidrag och den långa listan har nu kokats ner till en shortlist där Vrak – Museum of Wrecks finns med på bred front. Vraks bidrag är annonskampanjen ”Ett nytt museum dyker upp”, fackboken ”Under havets yta. Berättelser från Vrak – Museum of Wrecks”, ”Filmen om Vrak” (i samarbete med Happyphant) i kategorin filmer som marknadsför företag och verksamheter B2C samt ”Vrakwebben” (i samarbete med Knowit) bland sajter som marknadsför besöksmål och evenemang.</p> <p>SMTM har chansen att ta hem priset i kategorin ”digital publikation” med myndighetens årsredovisning 2021, producerad i samarbete med ETC Kommunikation.</p> <ul> <li><em>Det är mycket glädjande att vi gått till final i fem olika kategorier! Jag är stolt över vårt duktiga inhouseteam som skapat ett uppmärksamhetsväckande och tydligt koncept som vi arbetat ut i olika kanaler och sammanhang. Våra kampanjmätningar har visat på bra effekt och nomineringarna till Publishingpriset är ytterligare ett kvitto på att vi dykt upp i folks medvetande, säger Sofie Aspelin, kommunikationschef på SMTM.</em></li> </ul> <p>Vinnarna offentliggörs på Berns i Stockholm den 9 november. Prisutdelningen leds av Jesper Rönndahl, som tillkännager årets vinnare av Guld, Silver och Publishingprisets fem Grand Prix.</p> </article> <article> <h1>Succésommar för det nya museet Vrak – Museum of Wrecks</h1> <p>Wed, 31 Aug 2022 13:35:00 +0200</p> <p>– Det har varit en fantastisk sommar! Vrak är ett nytt museikoncept och därmed ett nytt varumärke och ännu inte lika känt som övriga museer på Djurgården. Det är verkligen glädjande att vi vissa dagar har haft upp till tusen besökare, säger Vraks museichef Odd Johansen.</p> <p>Vrak är systermuseum med Vasamuseet och i juni lanserade museerna en kombinationsbiljett som erbjuder besök på Vasamuseet och på Vrak för 290 kronor. De båda museerna ligger både geografiskt och ämnesmässigt nära varandra och ingår i samma myndighet.</p> <p>– Vi är glada att kunna erbjuda kombinationsbiljetten i samarbete med Vasamuseet, säger Vraks museichef Odd Johansen, och fortsätter:</p> <p>– Besökarna får nu upp ögonen både för att de hundratusentals vrak som finns kvar att upptäcka på Östersjöns botten – och världens bäst bevarade vrak – skeppet Vasa.</p> <p>Den bärande idén för Vrak är att låta de arkeologiska fynden ligga kvar på botten, där de bevaras bäst och istället för att bärga dem visa och berätta genom digital teknik. En omslutande filmupplevelse berättar Östersjöns historia, och där finns föremål som visas genom hologram och besökarna kan prova att dyka med hjälp av VR-glasögon. Allt för att tillgängliggöra det maritima kulturarvet på ett nytt sätt och berätta om en tidigare dold del av historien.</p> <p>Vrak – Museum of Wrecks öppnade i september 2021 och visar vårt gemensamma kulturarv, 10 000 år av tidskapslar, som ligger dolt under havets yta. Både Vrak och Vasamuseet ligger på Djurgården i Stockholm, och tillhör myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer. Följ Vrak på @vrakmuseum eller vrak.se </p> </article> <article> <h1>Dyk ner i Östersjöns klassrum – en ny skolwebb</h1> <p>Wed, 17 Aug 2022 09:32:00 +0200</p> <p>Med hjälp av <a href="https://www.vrak.se/sv/skola/ostersjonsklassrum/">Östersjöns klassrum</a> kan lärarna ge sina elever fördjupad kunskap om det som hänt både på och i Östersjön och hur människor i alla tider använt havet som resurs och vad det har fått för konsekvenser.</p> <p>– En utgångspunkt när vi berättar om marinarkeologi, vrak och lämningar från skilda tider har varit att även belysa Östersjöns roll; som hav, som transportled, som förutsättning för fiske och kustkulturer, säger Fredrik Lundgren, som är pedagog på Vrak. Han fortsätter:</p> <p>– Vrak och andra lämningar på Östersjöns botten är som frusna ögonblick som väcker liv i vår historia och som också kan säga något om vår egen tid. Det finns alla möjligheter att koppla på flera ämnen som till exempel samhällskunskap, biologi och fysik, men även språkämnen, idrott och hälsa och bild. </p> <p>Här finns material som riktar sig direkt till eleverna, liksom lärarhandledningar och fördjupningsartiklar. Frågor om hållbarhet och bruk av naturens resurser kopplas till de historiska vraken. Östersjöns klassrum ger också förslag på innehåll i ämnesövergripande temaarbeten.</p> <p>I arbetet med att ta fram Östersjöns klassrum har det pedagogiska teamet på Vrak samarbetat med Sunnadalskolan i Blekinge som fått agera pilot-skola. Årskurserna 4, 5 och 6 har fungerat som referensklasser för det pedagogiska materialet och har gjort en hel temavecka om Östersjön i samarbete med Vrak. Tack vare elevernas insatser har skolmaterialet kunnat utvecklats och förfinats. <a href="https://www.vrak.se/sv/skola/ostersjonsklassrum/">Östersjöns klassrum</a> vänder sig till lärare och elever i mellanstadiet och uppåt. <br /> <br /> Dyk ner i <a href="https://www.vrak.se/sv/skola/ostersjonsklassrum/">Östersjöns klassrum</a>!</p> <p>Den pedagogiska verksamheten på Vrak syftar till att med Östersjön och dess historiska vrak och lämningar som sammanhållande kontext ge kunskap, förståelse och förmåga till dynamiskt tänkande och handlande – nycklarna till framtida goda livsbetingelser i och runt Östersjön.<br /> <br /> <strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter dem och föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p><strong><em>För mer information och bilder, kontakta gärna:</em></strong><br /> Fredrik Lundgren<br /> Museipedagog<br /> E-post: <a href="mailto:fredrik.lundgren@smtm.se">fredrik.lundgren@smtm.se</a><br /> Telefon: 070-480 84 72</p> <p>Catrin Rising<br /> Kommunikatör<br /> E-post: <a href="mailto:catrin.rising@smtm.se">catrin.rising@smtm.se</a><br /> Telefon: 08-519 558 47</p> </article> <article> <h1>Vrak miljöcertifierat</h1> <p>Thu, 17 Mar 2022 09:09:00 +0100</p> <p>I och med ISO-certifieringen arbetar Vrak nu inom ramen för ett miljömässigt hållbart och välfungerande miljöledningssystem.</p> <p>– ISO är en kvalitetsstämpel för det hållbarhetsarbete vi redan gjort och som vi nu kan bygga vidare på, säger en entusiastisk museichef, Odd Johansen och fortsätter:</p> <p>– I praktiken betyder det att vi har en bra grund att stå på för att få miljöarbetet att fungera effektivt. Vår koppling till Östersjön är speciell och miljön är en del av Vrak, så vi både vill och måste förhålla oss till hållbarhet och miljöfrågor i vårt dagliga arbete.<br /> <br /> <strong>Inspiration och förebild</strong><br /> Vrak vill inspirera omvärlden, turister och besökare från Sverige och internationellt, genom att berätta om hur museet arbetar – och om hur kultur och natur påverkas ovan och under vattnet. Museets miljöarbete har också betydelse för kulturarvet. </p> <p>– Till exempel bärgar vi inte vraken, vilket skulle vara enormt resurskrävande. Man kan säga att vi bärgar dem digitalt och berättar om dem i våra utställningar, berättar Odd Johansen.<br /> <br /> <strong>I praktiken</strong><br /> Miljö och hållbarhet fanns med som självklara och viktiga frågor redan i uppdraget till att skapa museet. Under hela ombyggnaden, från en båthall från 1940-talet till ett modernt museum har hållbarhet varit en ledstjärna. Museet har haft stöd av en hållbarhetskonsult för tekniska och bestående lösningar, för både huset och utställningarna. Transporter har klimatkompenserats och avfall har återvunnits. Alla medarbetare är också delaktiga i att hållbara val görs.</p> <p>Vad det gäller energi så värms huset och varmvattnet upp med 99 % förnybar fjärrvärme och museet har förberett för solpaneler på taket. Nu krävs bara bygglov för att det ska kunna monteras och fungera.</p> <p>– Vid upphandlingar har vi hållbarhet som ett viktigt kriterium. Det ska vara så hållbart som möjligt. Exempelvis återvinner caféet matrester, som blir mat åt grisar utanför Strängnäs, berättar Odd Johansen.</p> <p><strong>Unik butik</strong><br /> Hållbarhet är också museibutikens melodi, med ett småskaligt och genomtänkt utbud. Ekologiska, sociala och ekonomiska frågor har vägts in i varje produkt som noga valts ut och granskats ur hållbarhetsperspektiv.</p> <p>– Vi har valt att vara stränga i alla delar – från tillverkning och transport till emballage. Hur och var tillverkas produkten? Hur långt måste den fraktas? Och om det är för mycket plast och förpackning runt, så väljs varan bort, berättar Odd Johansen.</p> <p>Några få dykprodukter innehåller plast och andra är tillverkade av återvunnen plast.</p> <p>– Vi vill inte att museet bidrar till att plast hamnar i atmosfär eller havet. Det går inte alltid att nå ända fram, men vi försöker, avslutar Odd Johansen.</p> <p><strong>Revisorns positiva iakttagelser</strong></p> <ul> <li>Hållbarhetsfokus har tillämpats från början, redan vid utformningen av lokalerna, till exempel klimatkompenserades transporterna.</li> <li>Ett hållbarhetsperspektiv har en central roll för hur man arbetar med att förvalta kulturarvet.</li> <li>Mycket höga miljökrav på produkterna i butiken.</li> </ul> <p><strong>Bakgrund</strong><br /> Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) har ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan beaktas på ett systematiskt sätt. Miljöledningssystemet fungerar i enlighet med gällande lagstiftning och ISO 14001:2015.</p> <p>Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet är sedan 2009 och Järnvägsmuseet sedan 2020 miljöcertifierade enligt den frivilliga och internationella standarden ISO 14001. I slutet av 2021 blev även Vrak – Museum of Wrecks certifierade.</p> <p>Alla delar av verksamheten och alla medarbetare berörs och omfattas av miljöledningssystemet och alla medarbetare har ansvar för att arbeta med ständiga förbättringar.</p> <p>SMTM har en hållbarhetspolicy som omfattar social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Hållbarhetspolicyn hjälper verksamheten fatta beslut som bidrar till de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och de nationella miljökvalitetsmålen. Den stödjer även arbetet med att nå myndighetens vision. Årligen arbetas också fleråriga hållbarhetsmål fram.</p> <p>Vrak ingår även i Kungl. Djurgårdens Intressenter (KDI) vars medlemmar tillsammans och aktivt arbetar för ett hållbart och trafiksmart Djurgården.</p> <p><strong>Kontakt</strong><br /> Vid frågor, kontakta:</p> <p>Odd Johansen, museichef Vrak. E-post <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a> Telefon 08-519 549 91.</p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak. E-post cecilia.eriksson@smtm.se Telefon 076-607 58 78.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Vrak ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM). Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p>Adress: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm.<br /> <a href="http://www.vrak.se/">www.vrak.se</a></p> <p> </p> </article> <article> <h1>Sex örlogsskepp från 1600- och 1700-talen identifierade utanför Karlskrona</h1> <p>Thu, 10 Mar 2022 15:17:00 +0100</p> <p>Att det legat vrak på botten i Djupasund mellan öarna Tjurkö och Sturkö har länge varit känt. Men ingen har vetat hur många och vilka de varit. Nu har Vraks marinarkeologer undersökt och kunnat identifiera vraken: De gigantiska linjeskeppen Enigheten (det tredje största under 1600-talet) och Wasa, fregatten Södermanland, skärgårdsfartyget Disa, brigantinen Pollux samt kronojakten Simpan. Det är fartyg med långa och intressanta historier som fått avsluta sina ”karriärer” med att tjäna som spärr för att skydda Karlskrona örlogsstad.</p> <p>– Att äntligen kunna identifiera de här örlogsskeppen känns stort! Det finns få motsvarigheter till spärren i Djupasund, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.</p> <p>Området kartlades med ett så kallat multibeam-ekolod. Karteringen visade sex troliga vrak inom undersökningsområdet och några andra historiska lämningar.</p> <p>– Med hjälp av karteringen kunde vi koncentrera det arkeologiska arbetet och dokumentera vraken mer systematiskt, berättar Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.</p> <p>Därefter jämförde arkeologerna det som kom fram vid undersökningen med arkivuppgifter som berättar om sänkta skepp i Djupasund. Vraken är ett tidigare ofta förbisett källmaterial.</p> <p>– Istället för att spekulera i vad som gömmer sig på botten, kan vi nu med hjälp av arkeologisk dokumentation få fram fakta kring vraken i Djupasund, fortsätter Patrik Höglund.</p> <p><strong>Resultat av undersökningarna</strong><br /> Den arkeologiska dokumentationen, arkivmaterialet, liksom träproverna som togs på vraken kunde tillsammans ringa in deras sannolika identiteter.</p> <p>– Genom den gemensamma satsningen på projekt Världsarvets g(l)ömda vrak, har nu i stort sett alla vrak blivit identifierade. De vittnar om en omtumlande tid i Blekinges historia, bland annat har de varit involverade i sjöslag med såväl ryssen som dansken på 1700- och 1800-talen, säger Karl-Oskar Erlandsson, antikvarie på Länsstyrelsen Blekinge.</p> <p>Arkivstudier visar att skeppen har deltagit i expeditioner till de så kallade Barbaresk-staterna vid Nordafrikas kust och i handelsfärder ända till det fjärran Kina.</p> <p>Skeppen och örlogsvarvet är också avgörande för förståelsen av varför staden Karlskrona anlades och finns till. Några av Sveriges mest berömda skeppsbyggmästare, som Charles Sheldon, Harald Sohlberg och Fredrik Henrik af Chapman, finns representerade i vrakspärren i Djupasund.</p> <p>– Dessa skepp är pusselbitar till att Karlskrona ser ut som det gör idag. Vrakens historia behöver lyftas till ytan för att förstå världsarvets helhet, säger Jim Hansson.</p> <p>Förutom de sex vraken påträffades olika anläggningar, dels en stenhög i form av en pyramid med en intilliggande träkonstruktion, dels pålrader och träkonstruktioner som använts i samband med sänkningarna av skeppen.</p> <p>– Det är riktigt häftigt att kunna knyta vraken och lämningarna till historiska händelser, som exempelvis när engelska flottan hotade Karlskrona. Det ger en extra dimension till platsen, säger Jim Hansson.</p> <p>Resultaten från förundersökningen i Djupasund utgör även en del i forskningsprogrammet Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850.</p> <p><strong>Dykparken</strong><br /> De nu identifierade vraken berikar den dykpark som planeras inom projektet Världsarvets g(l)ömda vrak i Karlskrona. En dykpark är ett besöksmål under vattnet som ger en stor kultur- eller naturupplevelse. I Östersjön finns naturliga förutsättningar för dykparker med välbevarade äldre vrak och intressanta naturmiljöer.</p> <p>Marinarkeologerna vid Vrak har vid Djupasund tagit fram ett förslag till en dykled där sportdykare kan se olika spännande och intressanta detaljer som berättar något om skeppen. Det kommer att anordnas guidade dykningar, och även icke-dykare ska kunna ta del av vad som finns under vattenytan med hjälp av informationsskyltar.</p> <p>– Dessa nya upptäckter tillför nya, spännande berättelser till Karlskronas maritima historia och stärker Karlskronas varumärke och attraktionskraft som turistmål, säger Monica Frisk, projektledare för Världsarvets g(l)ömda vrak i Karlskrona.</p> <p> </p> <p> </p> <p><strong>FAKTA</strong></p> <p><strong>Sänkta skepp</strong></p> <p><strong><em>Södermanland/Grip/Gripen</em></strong><br /> Linjeskeppet Södermanland byggdes i Stockholm och sjösattes 1749. Södermanland var drygt 42 meter lång och 11,3 meter bred och hade en besättning om cirka 450 man. Bestyckningen bestod av drygt 50 kanoner. Senare byggdes Södermanland om till fregatt och döptes om till Grip (senare Gripen). Skeppet gjorde flera seglatser till Medelhavsområdet. Under Gustav III:s ryska krig deltog fartyget i många drabbningar. År 1810 sänktes skeppet i Djupasund.</p> <p><strong><em>Enigheten/Konung Fredrik</em></strong><br /> Det tredäckade linjeskeppet Enigheten sjösattes 1696 i Karlskrona och var då ett av de största fartygen i den svenska flottan. Skeppet var drygt 51 meter långt och 12,5 meter brett med över 700 man i besättningen. Under det stora nordiska kriget var Enigheten bestyckad med drygt 90 kanoner och deltog i flera sjöslag. Enigheten döptes senare om till Konung Fredrik och byggdes om till en tvådäckare. År 1785 sänktes skeppet i Djupasund.</p> <p><strong><em>Wasa</em></strong><br /> Linjeskeppet Wasa byggdes i Karlskrona och sjösattes 1778. Konstruktör var Fredrik Henrik af Chapman. Wasa var 48,4 meter lång och 13,6 meter bred. Bestyckningen uppgick till 60 kanoner och besättningen var på cirka 550 man.</p> <p>Wasa deltog i många sjöslag under kriget mot Ryssland 1788–1790. År 1803 såldes skeppet till Ostindiska kompaniet. Wasa gjorde en resa till Kina, men återköptes 1808 i samband med det finska krigets utbrott. Wasa sänktes 1836 i Djupasund.</p> <p><strong><em>Disa</em></strong><br /> Skärgårdsfartyget Disa sjösattes 1764 i Sveaborg, Finland. Fartyget var den minsta typen, en så kallad ”Pojama”, av det som ofta kallas skärgårdsfregatter, en typ av skepp avsedda att användas i skärgårdsmiljöer. Disa var 23,75 meter lång och 5,5 meter bred. Besättningen uppgick till 105 man och skeppet var bestyckat med 18 kanoner, de flesta små.</p> <p><strong><em>Simpan</em></strong><br /> Det finns inga kända uppgifter om när eller var skeppet ska ha byggts. Det finns för närvarande heller inga uppgifter om skeppets levnadshistoria.</p> <p><strong><em>Pollux</em></strong><br /> År 1741 sjösattes brigantinen Pollux i Karlskrona. Skeppet var 28,4 meter långt och 7,1 meter brett. En brigantin var ett tvåmastat fartyg med gaffelsegel på den aktra masten som även utgjorde skeppets stormast. På den förliga masten satt råsegel. Pollux var bestyckad med 18 lätta kanoner och sänktes i Djupasund 1785. </p> <p> </p> <p><strong>Oroligheter och fartygsspärrar </strong><br /> Flera av fartygen i Djupasund har sänkts i samband med hot mot Karlskrona och flottan. Ett exempel är från 1810 då den engelska flottans fartyg hotade att attackera Karlskrona. Svenskarna förberedde sig och sänkte ett antal fartyg i inloppen, bland annat i Djupasund.</p> <p><strong>Karlskrona</strong><br /> Karlskrona örlogsstation anlades på 1680-talet, då man flyttade örlogsbasen med skeppsvarv från Stockholm. Sverige kunde då komma närmare huvudfienden Danmark och snabbare agera i södra Östersjön, vilket hade aktualiserats efter det för flottan katastrofala skånska kriget 1675–1679.</p> <p>Skeppen och örlogsvarvet är helt avgörande för förståelsen av varför Karlskrona anlades och finns till. Under ytan är de många vraken en påtaglig del i det som idag är världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.</p> <p><strong>Världsarvets g(l)ömda vrak i Karlskrona</strong><br /> Åren 2020–2021 utförde Vrak en arkeologisk förundersökning på uppdrag av Länsstyrelsen Blekinge. Resultaten ligger till grund för planeringen av att anlägga en dykpark i Djupasund, inom projektet Världsarvets g(l)ömda vrak.</p> <p>Förundersökningen omfattade ett område med fartygslämningar i Djupasund mellan Tjurkö och Sturkö, Karlskrona kommun. Uppdraget var att dokumentera, avgränsa och om möjligt identifiera vraken som ligger på platsen. Dessutom har ett förslag till en dykled tagits fram.</p> <p>Medverkande i projektet Världsarvets g(l)ömda vrak är Karlskrona kommun (projektägare), Länsstyrelsen Blekinge, Region Blekinge, Marinmuseum/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), Marinen, Blekinge Museum, Visit Karlskrona och Visit Blekinge.<br /> <br /> <strong>Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850</strong><br /> Resultaten från förundersökningen i Djupasund utgör även en del i forskningsprogrammet Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850, som är ett samarbete mellan CEMAS vid Stockholms universitet, SMTM samt Museiverket i Finland. Forskningsprogrammet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (RJ). <a href="https://www.vrak.se/sv/marinarkeologi/forskning-och-samverkan/den-glomda-flottan/">Läs mer här</a>.</p> <p> </p> <p><strong>FILM</strong></p> <p>Rörlig undervattensfilm som visar Enigheten, Södermanland/Gripen och Wasa, finns att hämta via denna länk. Foto: SMTM. <a href="https://streamio.com/api/v1/videos/6228ad6c6f8d8d977f000001/public_download">Hämta här.</a> <a href="https://s3m.io/T8OFt">Se film här.</a></p> <p> </p> <p><strong>KONTAKT</strong></p> <p>Vid frågor, kontakta:</p> <p>Jim Hansson, marinarkeolog Vrak. <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a> Telefon: 070-929 95 69.</p> <p>Patrik Höglund, marinarkeolog Vrak. <a href="mailto:patrik.hoglund@smtm.se">patrik.hoglund@smtm.se</a> Telefon: 070-602 77 96.</p> <p>Karl-Oskar Erlandsson, antikvarie Länsstyrelsen Blekinge län. <a href="mailto:karl-oskar.erlandsson@lansstyrelsen.se">karl-oskar.erlandsson@lansstyrelsen.se</a> Telefon: 010-224 02 27.</p> <p>Monica Frisk, projektledare Världsarvets g(l)ömda vrak i Karlskrona. <a href="mailto:monica.frisk@gmail.com">monica.frisk@gmail.com</a> Telefon: 070-36 53 04.</p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak. <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a> Telefon: 076-607 58 78.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Vrak är syster till Vasamuseet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona samt en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM). Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och föremålen ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya museet är ett nav för marinarkeologi, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p>Adress: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm.<br /> <a href="http://www.vrak.se/">www.vrak.se</a></p> <p> </p> <p> </p> </article> <article> <h1>Tusen år gammal spärr upptäckt i Blekinge</h1> <p>Thu, 17 Feb 2022 09:58:00 +0100</p> <p>På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län undersökte Vrak – Museum of Wrecks marinarkeologer våren 2021 sex förmodade fornlämningar i Lyckebyfjärden nära Karlskrona. (Vrak är systermuseum till Marinmuseum och Vasamuseet samt en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.) Redan 1995 hittades en spärranläggning i södra Lyckebyfjärden. Vid dykningarna förra våren kunde marinarkeologerna konstatera att det fanns spår på botten av ytterligare en spärranordning, norr om denna mellan öarna Hästö och Länsman.</p> <p><strong>Skog av pålar</strong><br /> När marinarkeologerna letade efter ett vrak mellan öarna Verkö och Länsman gick deras puls upp. Helt plötsligt syntes en skog av kraftigt eroderade pålar!</p> <p>– Helt otroligt häftigt att få upptäcka en okänd pålspärr som var så pass intakt, säger marinarkeolog Jim Hansson på Vrak.</p> <p>Pålarna visade sig vara främst av ek som hade kluvits, eller radialspräckts, vilket är en metod som bygger på att fibrerna i träet inte sågas av, vilket medför att styrkan bibehålls på ett bättre sätt.</p> <p>– Det fick oss att inse att spärren måste vara mycket gammal med tanke på att eken under 1500- och 1600-talen och framåt blev alltmer sällsynt. Flera träprover för åldersbestämning togs med förhoppning om att få en bra datering.</p> <p><strong>Huggna </strong><strong>vintern 1113</strong><br /> Dykningarna avslutades och nyfikenheten var stor på vad provsvaren skulle säga.</p> <p>– När dateringarna kom var jag spänd, men när jag läste svaret blev jag väldigt glad. Pålarna hade huggits under vintern 1113, otroligt spännande! säger en entusiastisk Jim Hansson.</p> <p>Båda spärranordningarna dateras till tidigt 1100-tal. Den som hittades år 1995 är sannolikt också från 1100-talet. Tidigare C-14 datering visade 1000-talet (C-14 är ett lite grövre dateringsverktyg).</p> <p>– Det är alltså tusentals pålar som spärrat av sunden in mot Lyckeby. Att de anlagt så stora och omfattande anläggningar visar på områdets betydelse. Man kan anta att det varit verksamhet där redan från slutet av vikingatiden! Kanske var det järnexporten de ville skydda? Eller var det skydd mot piratanfall? funderar Jim Hansson.</p> <p>– Detta är en viktig pusselbit i Blekinges historia. Den visar på livsvillkoren under den omtumlande politiska tid då Danmark och Sverige tog form som nationer. Vi är därför glada över att ha bidragit till att öka kunskapen om vad som finns gömt på havets botten, säger Karl-Oskar Erlandsson, antikvarie, Länsstyrelsen Blekinge.</p> <p><strong>FAKTA</strong></p> <ul> <li>Spärranordningarna är daterade till vintern år 1113</li> <li>Viktig järnexport längs Lyckebyån</li> <li>Området var Danmarks sista utpost mot Sverige</li> <li>Området härjades ofta av fiender</li> </ul> <p><strong>Vad är en spärr?</strong><br /> En spärranordning, ofta även kallad för pålspärr är en träkonstruktion som användes för att hindra fartyg att segla in i till exempel en hamn eller att passera en strategiskt viktig farled. Vanligtvis var spärrarna konstruerade med hjälp av stående träpålar på sjöbotten som stack upp och slutade strax under eller ovanför vattenytan.</p> <p>Anläggningen kunde kompletteras med försänkningar, bommar eller kättingar. Hur dessa anlagts är oklart men det finns en beskrivning av Olaus Magnus från 1550- talet hur man tillverkat anordningar för att slå ner pålarna på botten från isen. Vilka som byggt spärrarna i Lyckebyfjärden är okänt.</p> <p><strong>Blekinges tidiga historia</strong><br /> I Blekinge har det påträffats flera spärranordningar och några är från tidig medeltid. Blekinge blev under slutet av 1000-talet en del av danska kyrkans maktområde, under biskopen i Lund. Enligt Adam av Bremen ska Blekingeborna ha kristnats under 1070-talet.</p> <p>Den danske kungens makt över Blekinge stärktes parallellt med kyrkans i slutet av 1000-talet. Skriftliga källor visar att den danske kungen hade egendomar i östra delen av Blekinge så tidigt som 1182. Helt säkra belägg för denna danska makt kan vi se på 1230-talet i kung Valdemars jordebok.</p> <p>Troligen kan flera av dessa spärranordningar kopplas samman med danska kungars och stormäns behov av kontroll av farlederna in till sina intressen på land. Järn utvanns ur sjö- och myrmalm i skogarna, och exporterades ut från Lyckebytrakten redan från 1100-talet. Från 1100-talet fram till mitten av 1400-talet var järnet ett av områdets viktigaste exportprodukter.</p> <p> </p> <p><strong>Kontakt</strong><br /> Vid frågor, kontakta:</p> <p>Jim Hansson<strong>, </strong>marinarkeolog Vrak<strong>. </strong><a href="mailto:jim.hansson@smtm.se">jim.hansson@smtm.se</a>. Tel. 070-929 95 69.<br /> Mikael Fredholm<strong>, </strong>marinarkeolog Vrak<strong>. </strong><a href="mailto:mikael.fredholm@smtm.se">mikael.fredholm@smtm.se</a>. Tel. 076-724 25 45.<br /> Karl-Oskar Erlandsson, antikvarie Länsstyrelsen Blekinge län. <a href="mailto:Karl-Oskar.Erlandsson@lansstyrelsen.se">Karl-Oskar.Erlandsson@lansstyrelsen.se</a><strong>. </strong>Tel. 010-224 02 27.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona, samt en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p><strong>Filmer (fri användning)</strong></p> <p><a href="https://s3m.io/QJTis">Film som visar de 1000 år gamla träpålarna</a></p> <p>(Patrik Höglund, marinakeolog, Vrak berättar)</p> <p>Nedladdningslänk, träprover, källa: Vrak/SMTM:</p> <p><a href="https://streamio.com/api/v1/videos/620b9ec26f8d8da148000002/public_download">https://streamio.com/api/v1/videos/620b9ec26f8d8da148000002/public_download</a></p> <p> </p> <p><a href="https://s3m.io/r3QHx">Film som visar pålspärren under vattnet</a></p> <p>(Marinarkeologerna på Vrak underöker 1000 år gamla lämningar av pålspärr)</p> <p>Nedladdningslänk, undervatten, källa: Vrak/SMTM: <a href="https://streamio.com/api/v1/videos/620bb07f6f8d8d3112000002/public_download">https://streamio.com/api/v1/videos/620bb07f6f8d8d3112000002/public_download</a></p> </article> <article> <h1>1500-talsskepp med unik last kommer ge ny kunskap om järn, handel och sjöfart</h1> <p>Fri, 15 Oct 2021 10:40:00 +0200</p> <p>Sedan tidigare vet arkeologerna att det finns stora mängder så kallat osmundjärn ombord, varför vraket fått namnet Osmundvraket. Osmundar är små standardiserade järnklumpar, som väger knappt tre hekto styck och som Sverige exporterade från tidig medeltid till början av 1600-talet.<br /> <br /> – Vi hoppas förstå mer om osmundens betydelse. Vilken kvalité den haft och om den kanske har haft olika typer av kvalitéer, säger Vraks marinarkeolog Jim Hansson, som projektleder arbetet på Osmundvraket.<br /> <br /> Nu ska marinarkeologerna ta reda på mer – dels försöka säkerställa hur mycket järn det finns ombord, dels undersöka övrig last. Och även försöka förstå vad det är för slags skepp. Hur var det konstruerat, vart var det på väg och varför sjönk det?<br /> <br /> – Vi har aldrig tidigare sett ett skepp som är byggt på det här viset. Det är ett tremastat fartyg, ganska stort, klinkbyggt. Vi har kunnat datera skeppet till mitten av 1500-talet. Det skulle kunna vara en så kallad holk, en skeppstyp från det tidiga 1500-talet, men än är det för tidigt för att dra några slutsatser, säger Jim Hansson.</p> <p><strong>Orörd tidkapsel</strong><br /> Vraket är unikt i sitt slag – det är intakt, har en komplett last och alla sjömännens tillhörigheter kvar ombord.</p> <p>– Det är en helt orörd tidskapsel från Gustav Vasas storhetstid! Tack vare Osmundvraket kan vi lära oss mer om hur Sveriges export tog fart och vilka skepp man seglade med. Skeppet är en del av svaret på frågan hur Sverige blev det Sverige vi ser idag, säger Jim Hansson.<br /> <br /> Hur mycket skeppet har lastats och exakt vad lasten består av, är också frågor som ska besvaras, men klart är att skeppet var fullastat. Det är många tunnor med osmundar, men även tunnor med annat innehåll, som nu ska analyseras.</p> <p>– Vi tror att det kan röra sig om smör, tjära och kanske pottaska. Det finns också gott om köksredskap samt andra personliga tillhörigheter. Allt ligger därnere på botten, helt orört. Till och med kopparkitteln står kvar i den murade spisen, berättar Jim Hansson.<br /> <br /> <strong>Ny kunskap genom samarbete</strong><br /> Forskningen kring Osmundvraket och dess last är ett samarbete mellan Vrak och Jernkontorets bergshistoriska utskott och Stockholms universitet som pågått sedan år 2018. Vrakfyndet ger forskarna en unik möjlighet att undersöka 1500-talets järn, handel och sjöfart i flera perspektiv och förhoppningsvis kan det bidra till att klargöra de delar av järnexportens historia som hittills är relativt okända.</p> <p>– Det har aldrig tidigare påträffats ett 1500-talsvrak på svenska vatten med så här mycket järn i lasten. Fynden av både osmundar och stångjärn berättar om en övergångsperiod mellan två produktionstekniker, säger Catarina Karlsson, koordinator för bergshistorisk forskning på Jernkontoret. Hon fortsätter:</p> <p>– Vi ska analysera fynden och se om vi finner skillnader i produktionssätt och kvalitéer. Detta är ett mycket spännande projekt och vi på Jernkontoret uppskattar samarbetet med marinarkeologerna vid Vrak och Statens maritima och transporthistoriska museer.<br /> <br /> <strong>För mer information, bilder och filmer, kontakta:</strong><br /> Cecilia Eriksson, pressansvarig för Vrak. Telefon: 076-607 58 78.<br /> Catrin Rising, kommunikatör. Telefon: 0737-35 16 02.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks </strong><br /> Vrak är ett nytt museum som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak<strong> </strong>tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och andra föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Vrak är systermuseum till Vasamuseet och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> </article> <article> <h1>Idag öppnar Vrak – Museum of Wrecks</h1> <p>Thu, 23 Sep 2021 10:41:00 +0200</p> <p>Redan i första utställningen förflyttas besökaren till Östersjöns botten med hjälp av en omslutande filmupplevelse där Östersjön talar. I nästa rum gestaltas det mytomspunna vraket ”Resande man” i skala 1:1 och besökaren får uppleva känslan av att röra sig igenom ett skeppsvrak från 1600-talet. <br /> <br /> – Tanken med utställningen om Resande man är att komma så nära det bara går av att vara på vraket, berättar Odd Johansen, museichef på Vrak och fortsätter:</p> <p>– Museet ska visa allt det spännande som finns på Östersjöns botten. Det finns fynd som är mer än 10 000 år gamla. Att det bevarats så väl beror på de speciella förhållanden som råder i Östersjön och som inte har sin motsvarighet någon annanstans i världen.</p> <p><strong>Över och under ytan</strong><br /> Trappan mitt i museet markerar och symboliserar en övergång från perspektivet under ytan till det som finns över. </p> <p>– Här släpper takfönstret in dagsljuset ovanifrån för att skapa samma känsla som en uppstigning upp till vattenytan efter ett dyk i Östersjön, menar Odd Johansen.</p> <p>På museets övervåning börjar utställningen Det delade havet på stenåldern och färdas genom Östersjöländernas gemensamma historia i sex olika nedslag som slutar med Estonias förlisning 1994. I utställningen Uppdraget berättas mer om hur museets dykande marinarkeologer arbetar. Det går att utforska vrak genom verklighetstrogna VR-dyk, arkiv-dyk och spel. Här får besökaren själv ta på sig rollen som marinarkeolog och lösa ett marinarkeologiskt uppdrag, steg för steg.</p> <p><strong>Nav för marinarkeologi</strong><br /> Skeppet Vasa är ett fantastiskt exempel på Östersjöns hemliga och unika kulturarv. Upptäckten och bärgningen i början av 1960-talet utvecklade marinarkeologi som ett eget vetenskapligt fält. Det nya museet tar ytterligare ett steg inom ämnet och blir ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p>– Det berättar vi till exempel med filmer digitala 3D-modeller och hologram. Vi låter fynden ligga kvar på botten där de bevaras allra bäst, vilket också är hållbart.</p> <p>Museet inryms i en unik byggnad, en gammal båthall ritad av arkitekt Paul Hedqvist 1941. Fahlander Arkitekter har varsamt byggt om huset med hållbara material som betong, ek, stål och glas som går att associera till hav, skepp och strandbotten. Vrak ligger vid det nyinvigda promenadstråket Djurgårdsstrand, som knyter ihop flera museer och restauranger.</p> <p><strong>För mer information, bilder och filmer, kontakta:</strong><br /> Cecilia Eriksson, pressansvarig för Vrak. Telefon: 076-607 58 78<br /> Catrin Rising, kommunikatör. Telefon: 08- 519 558 47</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och andra föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Vrak är systermuseum till Vasamuseet och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> </article> <article> <h1>Hela svenska folket är inbjudna till invigningen av Vrak – Museum of Wrecks!</h1> <p>Tue, 21 Sep 2021 08:45:00 +0200</p> <p><strong>Vrak är ett nytt statligt museum, syster till Vasamuseet och beläget på Djurgården i Stockholm. Museet ska tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv som döljer sig under havets yta.</strong><br /> <br /> – Vrak ska vara hela Sveriges museum och det var naturligt att vi redan från början planerade en digital invigning som alla skulle kunna delta i, oavsett var i landet man bor.<br /> I och med pandemin blev det digitala valet än mer självklart, och vi är glada att kunna välkomna alla till invigningen, säger Vraks museichef Odd Johansen.<br /> <br /> Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och andra föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. På museet får besökaren istället dyka ner i det förflutna med hjälp av olika digitala lösningar.<br /> <br /> Den 22 september invigs museet genom att H.M. Konungen ger order om att skjuta salut med en kopia av en Vasakanon, som tas ut ur Vasamuseet enbart för detta tillfälle. Invigningsceremonin direktsänds via Vraks webbplats.<br /> <br /> <strong>Tid och plats</strong><br /> Onsdag den 22 september kl. 16.00 via Vraks webbplats: <a href="https://www.vrak.se/invigning" target="_blank">https://www.vrak.se/invigning</a><br /> <br /> <strong>Program</strong>:<br /> • Introduktion till den magiska världen under havets yta <br /> • Två korta tal <br /> • H.M. Konungen inviger museet <br /> • Musik och underhållning.</p> <p><strong>Välkomna!</strong><br /> <br /> <strong>Kontakt</strong><br /> Vid frågor, kontakta gärna pressansvarig Cecilia Eriksson 076-607 58 78.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks </strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak<strong> </strong>tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och andra föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p>Adress: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm.<br /> <a href="http://www.vrak.se/" target="_blank">www.vrak.se</a> </p> </article> <article> <h1>Påminnelse: Pressinbjudan till invigning av nya statliga museet Vrak – Museum of Wrecks</h1> <p>Mon, 20 Sep 2021 07:47:00 +0200</p> <p>Det nya museet Vrak berättar om vårt gemensamma kulturarv som döljer sig under Östersjöns yta och låter besökaren dyka ner i det förflutna med hjälp av olika digitala lösningar. Vrak är systermuseum till Vasamuseet och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer. Vrak invigs den 22 september av H.M. Konungen och öppnar för allmänheten dagen därpå.</p> <p><strong>Datum och tid:</strong><br /> Invigning onsdag den 22 september klockan 16.00.</p> <p>Medier är välkomna att närvara vid själva ceremonin med H.M. Konungen som sker på plats vid museet. Invigningen börjar klockan 16.00. <em><strong>Vi ber all media att vara på plats senast 15.45.</strong></em></p> <p><strong>Plats</strong>:<br /> Vrak, Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm, utanför museet.</p> <p><strong>Program</strong>:<br /> • Introduktion till den magiska världen under havets yta<br /> • Två korta tal<br /> • H.M. Konungen inviger museet<br /> • Musik och underhållning.</p> <p><strong>Anmälan</strong><br /> Anmälan sker till pressansvarig Cecilia Eriksson via e-post: <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se" target="_blank">cecilia.eriksson@smtm.se</a> <br /> senast den 22 september klockan 13.00.<br /> <br /> <strong>Kontakt</strong>:<br /> Cecilia Eriksson, pressansvarig för Vrak, telefon: 076-607 58 78.<br /> Catrin Rising, kommunikatör, telefon: 08 - 519 558 47<br /> <br /> <strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya marinarkeologiska museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p>Adress: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm. <br /> <a href="http://www.vrak.se/" target="_blank">www.vrak.se</a> </p> </article> <article> <h1>Orangefärgade bojar på Stockholms vatten visar vrak</h1> <p>Wed, 15 Sep 2021 10:31:00 +0200</p> <p>De stora orangefärgade bojarna har placerats ut av det nya museet Vrak – Museum of Wrecks som snart öppnar. Syftet med bojarna – som har sjökortstecknet för vrak och ett frågetecken tryckt på sidan – är att uppmärksamma stockholmarna på kulturarvet under ytan. Det finns nämligen gott om vrak i centrala Stockholm och många kvar att upptäcka.<br /> <br /> Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt statligt museum, syster till Vasamuseet och beläget på Djurgården.</p> <p>– Bojarna är en del i öppningskampanjen för Vrak. Det var ett självklart val att använda Stockholms vatten som en plats för att berätta om det nya museet, säger Sofie Aspelin som är kommunikationschef på Statens maritima och transporthistoriska museer. Hon fortsätter: <br /> <br /> – Hela museets innehåll är hämtat från sjöbotten och det finns många vrak kvar att upptäcka, frågan är bara var och när nästa stora fynd görs. Kulturarvet under havets yta är en dold, spännande värld av orörda tidskapslar som vi tillgängliggör och berättar om på museet. </p> <p>Det nya museet Vrak invigs den 22 september av H.M. Konungen och öppnar dagen därpå. Vrak tar berättelserna till ytan, men låter vraken och andra föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. På museet får besökaren istället dyka ner i det förflutna med hjälp av olika digitala lösningar.<br /> <br /> <strong>För mer information om vrak i Stockholms vatten:</strong><br /> Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak<br /> Telefon: 070-929 95 69<br /> <br /> <strong>För mer infromation om museet. bilder och filmer:</strong><br /> Cecilia Eriksson, pressansvarig för Vrak. <br /> Telefon 076-607 58 78 </p> </article> <article> <h1>Påminnelse: Pressinbjudan till visning av det nya statliga museet Vrak – Museum of Wrecks</h1> <p>Tue, 14 Sep 2021 07:44:00 +0200</p> <p>Den 23 september öppnar ett nytt statligt museum på Djurgården i Stockholm. Det nya museet Vrak – Museum of Wrecks låter besökaren dyka ner i det förflutna med hjälp av olika digitala lösningar. På Östersjöns botten ligger ett världsunikt kulturarv, vrak och andra historiska lämningar från stenåldern fram till nu. <br /> <br /> Vrak är systermuseum till Vasamuseet och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p>I första utställningen förflyttas besökaren till Östersjöns botten med hjälp av en omslutande filmupplevelse. Det mytomspunna vraket Resande man visas i skala 1:1 och presenteras med hjälp av hologram och besökaren upplever känslan av att röra sig igenom ett gammalt skeppsvrak. </p> <p>Museet inryms i en gammal båthall ritad av arkitekt Paul Hedqvist 1941. Fahlander Arkitekter har varsamt byggt om huset med hållbara material som betong, ek, stål och glas som går att associera till hav, skepp och strandbotten. <br /> <br /> <strong>Pressvisningar i museet och utställningarna torsdag den 16 september</strong><br /> För att undvika trängsel sker fyra pressvisningar: </p> <p>• Klockan 09.00 <br /> • Klockan 11.00<br /> • Klockan 13.00 - pressvisning på engelska<br /> • Klockan 15.00 </p> <p><strong>Plats</strong>: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm, inne i museet.</p> <p>Under pressvisningen går det bra att filma och fotografera i museet. På plats och beredda att svara på frågor finns Vraks museichef Odd Johansen, utställningsproducenter och marinarkeologer. Du kan också gå runt i utställningarna på egen hand. Pressmaterial som bilder och undervattensfilm finns tillgängligt i Vraks pressrum.</p> <p><strong>Anmälan</strong><br /> Anmälan sker till pressansvarig Cecilia Eriksson via e-post:<br /> <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se?subject=Anm%C3%A4lan%20till%20pressvisning" target="_blank">cecilia.eriksson@smtm.se</a><br /> Vid anmälan till pressvisning, ange vilken av tiderna du vill komma. </p> <p><strong>Kontakt</strong><br /> Vid frågor, kontakta gärna pressansvarig Cecilia Eriksson, telefon: 076-607 58 78.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter vraken och föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya marinarkeologiska museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p>Adress: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm. <br /> <a href="http://www.vrak.se%20%20%20/" target="_blank">www.vrak.se</a></p> </article> <article> <h1>Vrak – Museum of Wrecks öppnar</h1> <p>Mon, 06 Sep 2021 12:01:00 +0200</p> <p>Det nya museet Vrak – Museum of Wrecks låter besökaren dyka ner i det förflutna med hjälp av olika digitala lösningar.<br /> <br /> Redan i första utställningen förflyttas besökaren till Östersjöns botten med hjälp av en omslutande filmupplevelse. Det mytomspunna vraket Resande man visas i skala 1:1 och presenteras med hjälp av hologram. Här kan besökaren uppleva känslan av att röra sig igenom ett gammalt skeppsvrak. På övervåningen, efter att besökaren stigit upp till ytan, finns möjlighet att utforska ett vrak genom verklighetstrogna VR-dyk, arkiv-dyk och spel.<br /> <br /> Museet inryms i en unik byggnad, en gammal båthall ritad av arkitekt Paul Hedqvist 1941. Fahlander Arkitekter har varsamt byggt om huset med hållbara material som betong, ek, stål och glas som går att associera till hav, skepp och strandbotten. <br /> <br /> Vrak är systermuseum till Vasamuseet och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.<br /> <br /> <strong>Pressvisningar i museet och utställningarna torsdag den 16 september</strong><br /> För att undvika trängsel sker fyra pressvisningar: </p> <p>• Klockan 09.00 <br /> • Klockan 11.00<br /> • Klockan 13.00 - pressvisning på engelska<br /> • Klockan 15.00 </p> <p><strong>Plats</strong>: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm, inne i museet.</p> <p>Under pressvisningen går det bra att filma och fotografera i museet. På plats och beredda att svara på frågor finns Vraks museichef Odd Johansen, utställningsproducenter och marinarkeologer. Du kan också gå runt i utställningarna på egen hand. Pressmaterial som bilder och undervattensfilm finns tillgängligt i Vraks pressrum.</p> <p><strong>Invigning onsdag den 22 september</strong><br /> Medier är välkomna att närvara vid själva ceremonin med H.M. Konungen som sker på plats vid museet. Invigningen startar klockan 16.00.</p> <p><strong>Plats</strong>: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm, utanför museet.</p> <p>Vraks officiella invigning för allmänheten sker digitalt via museets webbplats, <a href="https://www.vrak.se/" target="_blank">vrak.se.</a> </p> <p><strong>Anmälan</strong><br /> Anmälan och ackreditering krävs till båda tillfällena. Observera att invigningen sänds även digitalt med obegränsat antal platser.</p> <p><strong>Anmälan sker till pressansvarig Cecilia Eriksson via e-post:</strong><br /> <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se?subject=Anm%C3%A4lan%20till%20pressvisning%20av%20VRAK" target="_blank">cecilia.eriksson@smtm.se</a> senast måndag den 13 september.<br /> Vid anmälan till pressvisning, ange vilken av tiderna du vill komma. </p> <p><strong>Kontakt</strong><br /> Vid frågor, kontakta gärna pressansvarig Cecilia Eriksson, telefon: 076-607 58 78.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar. Ingen annanstans i världen finns det så många välbevarade vrak som i Östersjön. Vrak tar deras berättelser till ytan, men låter dem och föremål ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Det nya museet är ett nav för vrak, nya upptäckter och forskning runt hela Östersjön.</p> <p><strong>Adress</strong>: Djurgårdsstrand 17, Djurgården, Stockholm. <br /> <a href="https://www.vrak.se/" target="_blank">vrak.se </a></p> </article> <article> <h1>Vrak invigs av H.M. Konungen den 22 september</h1> <p>Thu, 24 Jun 2021 10:10:00 +0200</p> <p>Vrak är ett nytt museum på Djurgården i Stockholm, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och som öppnar i september 2021.</p> <p>Ingenstans i världen finns det så många välbevarade vrak och historiska lämningar som i Östersjön. Vrak är ett museum som berättar om detta världsunika kulturarv. Med hjälp av digital teknik tar museet berättelserna till ytan och låter vraken ligga kvar på botten där de bevaras bäst. </p> <p>Den som längtar efter att lära sig mer om vrak kan redan nu via museets webbplats vrak.se djupdyka bland Östersjöns vrak. Där finns vrakberättelser, poddar med marinarkeologiska teman, filmer om vrak i Östersjön och mycket mer.</p> <p>Vrak ligger på Djurgårdsstrand, mellan Vasamuseet och Gröna Lund, med forna örlogsvarv, skeppsvrak och Östersjön utanför knuten. Museets butik och Vrak Café & Bar har öppet dagligen sedan i juni.</p> <p>Både Vasamuseet och Vrak ingår i myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p><strong>För mer information och bilder, kontakta:</strong><br /> Cecilia Eriksson,<br /> Kommunikatör Vrak – Museum of Wrecks. <br /> E-post: <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a><br /> Telefon: 08-519 558 43</p> <p> </p> </article> <article> <h1>Vrak slår upp portarna till café och butik</h1> <p>Thu, 10 Jun 2021 14:04:00 +0200</p> <p> <strong>Vrak Café & Bar och museibutiken har flyttat in i nya Vrak; ett museum som tar med besökarna på en djupdykning till Östersjöns vrak och andra historiska lämningar.</strong><br /> <br /> – Vi har valt att göra öppningen i flera steg. Det är en utmaning att bygga ett nytt museum och att göra det mitt i pandemi har inte gjort det lättare. Innan museet är helt klart väljer vi därför att öppna butiken och caféet redan i sommar, säger Odd Johansen, projektchef för Vrak.<br /> <br /> <strong>Egentillverkad glass, hembakat bröd och en uteservering vid vattnet</strong><br /> Vrak Café & Bar har platser både inne och ute. Uteserveringen med eftermiddags- och kvällssol ligger tio meter från vattnet och har utsikt över Nybroviken och båtarna i Wasahamnen. Här serveras både rätter som smörgåsar och middagsmat som till exempel kalvköttbullar och fisk- och skaldjurssoppa. Allt hemlagat. Dessutom egentillverkad glass. Vrak Café & Bar har fullständiga rättigheter och kommer att ha öppet mellan 11.00 och 22.00 alla dagar i veckan.<br /> <br /> – Förutom butik och café går det även att se ett litet prov på det museet kommer att visa till hösten. Jag vill välkomna stockholmare och hitresta att komma förbi och få en känsla av det nya museet och passa på att äta en glass i solen på uteserveringen, säger Vraks projektchef Odd Johansen.<br /> <br /> <strong>Specialdesignade anteckningsböcker och pussel</strong><br /> Museibutiken har ett litet, men genomtänkt utbud, där varorna är valda med stor omsorg och med ansvar för vår gemensamma miljö. Flera av butikens egna produkter, till exempel anteckningsböcker, handdukar och pussel är specialdesignade av museets formgivare Mikael Dunker exklusivt för Vrak.<br /> <br /> Vrak huserar i ombyggda Båthall 2 på Djurgården, närmare bestämt på Djurgårdsstrand, med forna örlogsvarv, skeppsvrak och Östersjön utanför knuten.<br /> <br /> <strong>Djupdyk bland vraken</strong><br /> Den som ändå längtar efter vrak kan via museets webbplats vrak.se djupdyka bland Östersjöns vrak och historiska lämningar. Där finns vrakberättelser, poddar med marinarkeologiska teman, filmer om vrakplundring i Östersjön och mycket mer.<br /> <br /> <strong>Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och historiska lämningar och som öppnar i september 2021. Både Vasamuseet och Vrak ingår i myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer.<br /> <br /> <strong><em>För mer information, kontakta:</em></strong><br /> Odd Johansen, projektchef Vrak – Museum of Wrecks<br /> <a href="mailto:Odd.johansen@smtm.se">Odd.johansen@smtm.se</a><br /> Telefon: 08-519 549 91</p> <p> </p> </article> <article> <h1>Vrak – Museum of Wrecks arkitekt Mats Fahlander är nominerad till Årets Betongarkitekt</h1> <p>Thu, 03 Jun 2021 15:02:00 +0200</p> <p>Varje år nomineras tre betongprojekt och respektive arkitekter bakom projekten. I år är det nya museet Vrak och Mats Fahlander vid Fahlander Arkitekter nominerade.</p> <p><strong>Juryns nominering </strong><br /> Med tanke på betongens resurs- och energikrävande tillverkningsprocess har betong idag inte det bästa ryktet. Därför är det extra roligt att Vrak nominerats som ett hållbart ombyggnadsprojekt. Ombyggnad av en befintlig betongkonstruktion ligger i tiden – och i framtiden. Juryn föll för följande:</p> <ul> <li><strong>Att Vrak bevarat och utvecklat en befintlig byggnad.</strong> Båthall 2 i Galärvarvet ritades av Paul Hedqvist och uppfördes under andra världskriget med robust betongstomme.</li> <li><strong>Den skickliga hanteringen av Paul Hedqvist byggnad </strong>och därmed bevarandet av en bit av den svenska modernismen.</li> <li><strong>Den nya centraltrappan med stort ljusinsläpp i taket. </strong>Trappan skapar en rumslig ordning för det nya museet Vrak. Trappan visar på ett utmärkt hantverk i platsgjuten betong med tre olika ytor: djup relief, slät och slipad. De nya ingreppen är enkla och kraftfulla i husets anda.</li> </ul> <p>– Det är verkligen roligt att vårt arbete med museet Vrak uppmärksammas. Att ta vara på och bygga i betong kan vara mycket hållbart. Paul Hedqvists hus har hållit i 80 år och huset, den nya trappan och hela museet ska hålla i minst 80 år till. Då blir det hållbart, säger en glad Mats Fahlander.</p> <p>Just hållbarhet och estetiska och historiska värden har varit viktiga från början i projektet som nu resulterar i ett nytt nationellt marinarkeologiskt museum.</p> <p>– Att utgå från en befintlig byggnad och bevara arkitektoniska värden och detaljer ger mervärden. Det kan vara utmanande, men på ett kreativt sätt. Besökarna kan fortfarande läsa av husets historia från när det var en byggnad för flottans små båtar, menar Vraks projektchef Odd Johansen.</p> <p>Den gamla båthallen är ett statligt byggnadsminne. Därför har arkitekt och byggansvarig exteriört varit mycket försiktiga. Till exempel är de gamla fönstren kvar. Med samma försiktighet har Fahlander Arkitekter arbetat inne i huset. Där finns konstruktionsdetaljer, balkar och lyftanordningar.</p> <p>– Vi är inspirerade av byggnaden och de ursprungliga materialen. Därför har vi bara tillfört hållbara material som betong, ek, stål, glas och terazzo, som också går att associera till hav, skepp och strandbotten, berättar han och fortsätter:<br /> – Att staten tar vara på äldre byggnader i kombination med nytt vinner både miljön i allmänhet och miljön på Djurgården på.</p> <p><strong>Vrak – Museum of Wrecks </strong><br /> Vrak är ett nytt museum, syster till Vasamuseet, som berättar om Östersjöns unika vrak och lämningar och som öppnar till hösten. Redan den 16 juni öppnar Vrak Café & Bar och butik, med den nya adressen Djurgårdsstrand 17 A – mittemellan Vasamuseet och Gröna Lund</p> <p><strong>Paul Hedqvist</strong><br /> Skatteskrapan, DN-huset och Västerbron. Paul Hedqvist är arkitekten och stadsplaneraren som satt stor prägel på Stockholms stadsbild – främst genom sina banbrytande funktionalistiska bostäder, skolor och anläggningar. Att han även är arkitekten bakom båthallen som inrymmer Vrak – Museum of Wrecks är mindre känt.</p> <p><strong>Betonggalan</strong><br /> Tidskriften Betong arrangerar och delar ut betongpriser i nio kategorier. Dessa tillkännages vid Betonggalan den 18 november. Nominerade till Årets Betongarkitekt 2021 är: Mats Fahlander, Fahlander Arkitekter, Joakim Lyth, Wingårdhs och Petra Gipp, Gipp Arkitektur.</p> <p><em><strong>För mer information, kontakta: </strong></em></p> <p>Mats Fahlander, arkitekt Fahlander Arkitekter <br /> <a href="mailto:mail@matsfahlander.com">mail@matsfahlander.com</a><br /> Telefon: 070-745 39 90</p> <p>Odd Johansen, projektchef Vrak – Museum of Wrecks <br /> <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a><br /> Telefon: 08-519 549 91</p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör<br /> Telefon: 08-519 558 43<br /> <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a> </p> <p> </p> </article> <article> <h1>Pressinbjudan: Final i Sunnadalskolans ämnesövergripande temaveckor kring Östersjön i samarbete med Vrak – Museum of Wrecks</h1> <p>Thu, 27 May 2021 13:02:00 +0200</p> <p>Elever och lärare på Sunnadalskolan bidrar till det nya museet Vraks pedagogiska material genom att de både testar, genomför och utvärderar allt från lektionsmaterial via lärarhandledningar till praktiska övningar och upplägg.</p> <p>– Vi är oerhört glada och tacksamma för att Sunnadalskolan gör det här arbetet tillsammans med oss. Vrak ska vara hela Sveriges museum och det är viktigt att säkerställa att museets skolprogram fungerar även för de skolor som inte kan besöka oss fysiskt, säger Odd Johansen, museichef på Vrak – Museum of Wrecks.</p> <p>Berättelser om gamla skeppsvrak och andra lämningar på Östersjöns botten passar väl in i skolans arbetssätt med ämnesövergripande perspektiv och metodik. En skolvisning på Vrak kan förutom historia beröra många andra ämnen, som samhällskunskap, biologi, fysik, religion, psykologi och filosofi.</p> <p>– Skolprogrammen på museet har som ambition att tänka nytt och bredare jämfört med klassiska skolbesök och i det arbetet är det värdefullt att ha en så innovativ och utvecklingsinriktad samarbetspartner som Sunnadalskolan, säger Odd Johansen och fortsätter:</p> <p>– Jag är imponerad av hur de arbetat närmast sömlöst med kulturmiljö, naturmiljö och hållbarhet samtidigt. Det är spännande att se att det inte behöver finnas några gränser mellan dessa områden.</p> <p>Den här veckan har barnen på Sunnadalskolan arbetat med praktiska övningar kopplade till Östersjön. De har bland annat byggt flottar för att testa bärkraft och framdrift, studerat alger och hur miljön i Östersjön påverkar det som finns i vattnet såväl som på botten. </p> <p>Avslutningen på temaveckan toppas av en filmpremiär i aulan. Filmen är en kort dokumentär om projektet som berättar om elevernas slutsatser, analyser och kunskaper gällande historia och miljölära. Filmen ska dessutom fungera som inspiration för andra skolor.</p> <p><strong>Dag och tid:</strong><br /> Varmt välkomna till Sunnadalskolan fredagen den 28 maj klockan 11.00 för att se och höra mer om projektet. </p> <p>Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt marinarkeologiskt museum som kommer att öppna efter sommaren intill Vasamuseet, på Djurgården i Stockholm.</p> <p><em><strong>För mer information, kontakta gärna: </strong></em><br /> Peter Skogsberg, museipedagog och lärare på Sunnadalskolan<br /> Telefon: 0709-30 37 31<br /> E-post: <a href="mailto:peter.skogsberg@smtm.se">peter.skogsberg@smtm.se</a></p> <p>Sutka Nisic, lärare på Sunnadalskolan<br /> Telefon: 0766-53 50 13<br /> E-post: <a href="mailto:sutka.nisic@skola.karlskrona.se">sutka.nisic@skola.karlskrona.se</a></p> <p> <br /> Catrin Rising<br /> Kommunikatör<br /> Statens maritima och transporthistoriska museer<br /> Telefon: 0737-35 16 02 <br /> E-post: <a href="mailto:catrin.rising@smtm.se">catrin.rising@smtm.se</a> </p> <p> </p> </article> <article> <h1>Vrak nominerat till ombyggnadspris</h1> <p>Wed, 12 May 2021 13:05:00 +0200</p> <p>Samarbetet mellan beställaren Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer, Fahlander arkitekter och byggentreprenör Serneke har varit lyckat. Museet är nu nominerat till ROT-priset, som ges till en ombyggnad i Stockholm där beställare, arkitekt och byggentreprenör bäst tillvaratagit byggnadens särdrag och kvaliteter. I år tävlar sex projekt om utmärkelsen och vinnaren utses den 24 september 2021.</p> <p><strong>Vraks utmärkelse</strong></p> <p>Byggmästareföreningen har i sin nominering imponerats av museets ambition att gestalta människans möte med havet. Med de robusta material som passar in i museets maritima tema, så som glasdetaljer som anspelar på vattnets effekter, träslaget ek och tumlade stengolv. De byggnadstekniska utmaningarna med den platsgjutna trappan, monteringen av lanterninen, byggnadens begränsade yta och kulturminnesmärkning är också grund till utmärkelsen.</p> <p><strong>Om ROT-priset</strong></p> <p>En jury bedömer de nominerade projektet utifrån hur de tillvaratar byggnadens särdrag, att det håller hög byggteknisk kvalitet och är långsiktigt hållbar med hänsyn till ekonomi, miljö och sociala faktorer. 2020 vann S:t Johannes kyrka priset och 2019 Nationalmuseum.</p> <p><strong>Museets historia</strong></p> <p>Den gamla båthallen på Djurgården som idag rymmer Vrak, är ritat av arkitekt Paul Hedqvist 1941. DN-huset, Skatteskrapan, Tranebergsbron är också hans verk. Båthallen behövdes för underhåll och förvaring av marinens båtar under andra världskriget.</p> <p><strong>Kontaktperson</strong></p> <p>Odd Johansen, projektchef<br /> Telefon: +46 (0)8 519 549 91<br /> E-post: <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se">odd.johansen@smtm.se</a></p> <p>Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt museum om Östersjöns världsunika vrak som kommer att inrymmas i en befintlig båthall nära Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Vrak är en del av Vasamuseet och ingår tillsammans med Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet i den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p>Följ oss på Instagram <a href="http://@vrakmuseum">@vrakmuseum</a> och på webben<a href="http://www.vrakmuseum.se"> www.vrakmuseum.se</a></p> </article> <article> <h1>Vraken vid Vaxholm identifierade: Apollo och Maria från 1648</h1> <p>Wed, 12 May 2021 07:48:00 +0200</p> <p>Marinarkeologerna är nu säkra på att det rör sig om örlogsfartygen Apollo och Maria, som bland annat fraktade trupper till Polen i samband med Karl X:s invasion, båda fartygen deltog i slaget i vid Mön 1657 och var även med i slaget i Öresund 1658.</p> <p>– Arbetet med att identifiera skeppen har varit ett riktigt mysterium att lösa och det är många bitar som måste falla på plats. Det rör sig om stora skepp med kraftiga dimensioner. Vi tog ett antal träprover för att kunna göra en åldersdatering och resultaten visade att eken som skeppen är byggda av hade avverkats under vintern 1646/47. Det betyder att skeppen bör ha byggts ett eller två år senare, berättar Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare för dykningarna i Vaxholm. Han fortsätter:</p> <p>– När vi dök på skeppen fick vi Vasakänsla, timren var enorma, så ett möjligt spår var att det var några av Vasas systerskepp som vi vet sänktes utanför Vaxholm. Men dateringen stämde inte. Vasas systrar Äpplet, Kronan och Scepter byggdes strax efter Vasas förlisning 1628. Vi funderade på om proverna vi tagit eventuellt kunde komma från delar av skeppen som reparerats, i så fall på 1640-talet.</p> <p>Marinarkeologerna genomförde nya dykningar och tog fler prover för analys, som entydigt visade att båda fartygen måste ha byggts av ek huggen under vintern 1646/47. Eken från ena skeppet kom från norra Tyskland och det andra från östra Sverige.</p> <p>Nu började ett arbete med att göra skisser som digitaliserades för att rekonstruera skeppen. Genom att mäta däcksbalkar och spant och para ihop den informationen med detaljer i skroven kunde marinarkeologerna få fram en bra bild av fartygens storlek och form.</p> <p>– Vi kunde konstatera att det ena skeppet varit 8,7 meter på bredaste stället. Genom att vi hade både bredden och formen på skeppet, kunde vi uppskatta längden till cirka 35 meter. Det stämde också bra med de längd- och breddförhållanden som var vanliga på 1600-talet, berättar Jim Hansson.</p> <p><strong>Intensivt arbete med att identifiera skeppen</strong><br /> Genom arkivforskning hittade marinarkeologerna två skepp som byggts 1648: Apollo som byggdes i Wismar i Tyskland och Maria som byggdes på Skeppsholmen i Stockholm. Deras mått enligt arkiven stämde överens med vad marinarkeologerna hade kommit fram till. Enligt källorna skulle dessutom båda skeppen avsiktligt ha sänkts vid Vaxholm år 1677.</p> <p>– Till slut hade vi alla pusselbitar vi behövde för att kunna säga vilka skepp det rörde sig om. Skeppens mått och form stämde överens med måtten enligt källorna, träprovernas ursprung där vi hade konstaterat norra Tyskland för det mindre skeppet Apollo och så östra Sverige för det större Maria, stämde också, berättar Jim Hansson. </p> <p>– Dessutom vet vi att de riktigt stora skeppen av Vasas typ främst var kung Gustav II Adolfs idé och den idén dog med honom 1632. Efter hans död byggdes istället örlogsfartyg av medelstorlek, eftersom de kunde användas till många olika saker och var mer sjödugliga än de stora otympliga skeppen, berättar biträdande projektledare Patrik Höglund och fortsätter:</p> <p>– Den här typen av medelstora skepp försågs med tungt artilleri. Skeppen var inte särskilt stora, men mycket kraftigt byggda för att tåla artilleriets tyngd. Fartygens eldkraft ökade i förhållande till storleken, vilket Apollo och Maria är bra exempel på.</p> <p>– Det är intressant att få berätta om de här skeppen. Den typ av skepp som Apollo och Maria representerar har aldrig tidigare dokumenterats arkeologiskt och de har massor av kunskap att förmedla, avslutar Jim Hansson. </p> <p>Enligt arkiven ska det finnas fler vrak vid Vaxholm, bland annat Vasas systerfartyg och erövrade danska skepp, varför Vraks marinarkeologer kommer att fortsätta undersökningarna i området.</p> <p>De fortsatta undersökningarna i Vaxholm ingår i forskningsprogrammet ”Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850" som genomförs i samarbete mellan CEMAS vid Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer samt Museiverket i Finland. Forskningsprogrammet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (RJ).</p> <p>Vrak – Museum of Wrecks kommer att öppna för besökare efter sommaren. </p> <p>Filmer för nedladdning, fria att använda: <a href="https://vimeo.com/showcase/8444010">https://vimeo.com/showcase/8444010</a> <br /> Lösenord: Vaxholm </p> <p><strong><em>För mer information, kontakta gärna:</em></strong><br /> Catrin Rising, kommunikatör<br /> E-post: <a href="mailto:catrin.rising@smtm.se">catrin.rising@smtm.se</a><br /> Telefon: 0737-35 16 02</p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör<br /> E-post: <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a><br /> Telefon: 08-519 558 43 </p> <p> </p> </article> <article> <h1>Ny överintendent på plats</h1> <p>Wed, 07 Apr 2021 16:07:00 +0200</p> <p>Regeringen beslutade tidigare i år om att förordna Lars Amréus som överintendent (motsvarande generaldirektör) vid SMTM och den 1 april tillträdde han tjänsten. </p> <p>– Det är givetvis utmanande att bedriva museiverksamhet under pandemin, men tillsammans ska vi ta oss igenom detta och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av våra museer och verksamheter, säger Lars Amréus. </p> <p>Lars Amréus kommer närmast från att ha varit riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet sedan 2012. Han är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet och som överintendent och chef för Statens historiska museer.</p> <p>För kontakt med Lars Amréus, kontakta kommunikatör Maria Skuldt: <br /> telefon 08-519 558 49<br /> e-post <a href="mailto:maria.skuldt@smtm.se" target="_blank">maria.skuldt@smtm.se</a> </p> </article> <article> <h1>Rutinerade krögare ska driva café på Vrak – Museum of Wrecks</h1> <p>Thu, 01 Apr 2021 07:45:00 +0200</p> <p>Elfvik Strand Event & Catering drivs av Tiki Blomkvist och Jonas Ålund. I verksamheten ingår bland annat Villa Elfvik Strand på Lidingö och de har även en omfattande cateringverksamhet. Tillsammans med Maja Magnusson kommer de att driva Vrak Café & Bar. De har alla lång och gedigen erfarenhet från restauranger som Fredsgatan 12, Sturehof, Tennstopet, Säby Säteri och Teatergrillen. </p> <p>– Vrak Café & Bar kommer att bli en naturlig del av Vrak. Tillsammans ska vi erbjuda våra besökare en inspirerande upplevelse både i museet och i caféet, säger Odd Johansen, projektchef för Vrak – Museum of Wrecks. Han fortsätter: <br /> <br /> – Vi hoppas att museet och caféet ska bli ett besöksmål att sikta in sig på, för såväl hitresta turister, konferensgäster som flanörer på Djurgården. Vi tycker att det är en stor fördel att de har så stor erfarenhet av att driva både restaurang och catering och konferenser. </p> <p>Just nu pågår bygget och färdigställandet av det nya museet Vrak på Djurgården för fullt. Museet kommer att öppna efter sommaren. Men redan i juni öppnar Vrak Café & Bar som kommer vara beläget i markplan i anslutning till museets entré med en härlig uteservering vid Wasahamnen, en av Stockholms mest centrala gästhamnar.<br /> <br /> – Vi är otroligt glada och stolta över att ha fått det här fantastiska uppdraget och ser fram emot det enormt mycket. Att caféet kommer att ligga i ett nyöppnat museum är ju inget som händer varje dag, eller ens varje år. Vi kommer att göra vårt yttersta för att bjuda våra gemensamma gäster på en härlig och inspirerande upplevelse, både när det kommer till mat, dryck, miljö och service, säger Tiki Blomkvist på nya Vrak Café & Bar. <br /> <br /> <br /> <em><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></em><br /> Cecilia Eriksson, kommunikatör<br /> E-post:<a href="mailto:%C2%A0cecilia.eriksson@smtm.se" target="_blank"> cecilia.eriksson@smtm.se</a><br /> Tel: 08 - 519 558 43<br /> <br /> Catrin Rising, kommunikatör<br /> E-post: <a href="mailto:catrin.rising@smtm.se" target="_blank">catrin.rising@smtm.se</a><br /> Telefon: 08- 519 558 47</p> </article> <article> <h1>Fler dykparker i Östersjön</h1> <p>Tue, 06 Oct 2020 11:41:00 +0200</p> <p>Under 1780-talet sänktes avsiktligt skepp för att bygga en spärr vid inloppet till Karlskrona. Vraken är kulturhistoriskt viktiga men i dag osynliga och otillgängliga delar av världsarvet.<br /> <br /> <em>- Karlskrona är fullt av vrak efter skepp som deltagit i sjöslag, men som klarat sig undan och seglat vidare. När det inte längre var lönsamt att reparera dem återanvändes de exempelvis som utfyllnader i kajer eller som en del av försvaret genom att spärra inlopp – ett tidigt återvinningstänk, berättar Petra Stråkendal, Länsstyrelsen Blekinge. </em><em>- Det är en stor förmån att kunna arbeta med vrak efter skepp som byggdes, verkade och sänktes här, samtidigt som fler nu får möjlighet att ta del av deras berättelser.</em></p> <p><strong>Vrak ska identifieras</strong></p> <p>Flera av vraken är redan attraktiva dykmål, men med stor utvecklingspotential. Ett av dykmålen är Djupasund strax utanför Karlskrona, där undersökningar nu har påbörjats som en grund för att skapa en säker dykpark.<br /> <br /> I Djupasund finns en spärr av vrak som var en viktig del av försvaret av Karlskronas örlogsbas. Flera av vraken är kända, men inte alla.<br /> <br /> <em>- Dykningarna ger oss en unik möjlighet att dokumentera och identifiera flera av den svenska örlogsflottans fartyg som vi vet väldigt lite om, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.Viktig del av världsarvet. Ett av målen med projektet Världsarvets g(l)ömda vrak är att lyfta fram vraken ur Karlskrona skärgårds djup och göra historierna kring dem tillgängliga. En viktig del av världsarvet lyfts fram, vilket bidrar till helhetsbilden av Karlskronas maritima historia.</em><br /> <br /> <em>- Karlskrona kommuns ambition med Världsarvets g(l)ömda vrak är dels att locka fler besökare till Karlskrona, dels att få föreningar och företag att utveckla produkter kopplade till världsarvet. Genom projektet hjälper vi näringslivet att utvecklas och öka sysselsättningen i kommunen och regionen, säger Ann-Marie Nordström, skärgårdsutvecklare på Karlskrona kommun.</em><br /> <br /> <strong>Planerad invigning 2022</strong><br /> Dykningarna i Djupasund pågår i två veckor. Dykparkens invigning är planerad till 2022, i samband med Marinens 500-årsjubileum.<br /> <br /> När dykparken står färdig kommer dykande besökare bli guidade bland vraken på havets botten av vägvisare och skyltar.<br /> <br /> Projektägare är Karlskrona kommun, med finansiering från Region Blekinge och Länsstyrelsen i Blekinge.<br /> Vrak – Museum of Wrecks öppnar 2021 och ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p>Mer information:</p> <p><strong>Anders Wikström</strong><br /> Projektledare, Världsarvets g(l)ömda vrak<br /> E-post: <a href="mailto:anders.wikstrom@kmvforum.se" target="_blank">anders.wikstrom@kmvforum.se</a> <br /> Telefon: 0739-84 19 19</p> <p><strong>Jim Hansson</strong><br /> Marinarkeolog, Vrak/SMTM<br /> E-post: <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se" target="_blank">jim.hansson@smtm.se</a> <br /> <br /> </p> <p><strong>Cecilia Eriksson</strong></p> <p>Kommunikatör<br /> 08-519 558 43<br /> <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se">cecilia.eriksson@smtm.se</a></p> <p>Om oss Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt marinarkeologiskt museum som byggs på Djurgården i Stockholm. Museet kommer att ge besökarna en djupdykning till Östersjöns välbevarade vrak och andra lämningar från olika tidsperioder. Museet ingår tillsammans med Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet i den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer. Följ oss på Instagram @vrakmuseum och på webben <a href="http://www.vrak.se/">www.vrak.se</a></p> </article> <article> <h1>Osmundvraket – ny pusselbit i svensk historia</h1> <p>Thu, 07 May 2020 10:12:00 +0200</p> <p>Skeppet, som ligger på 30 meters djup i Stockholms mellersta skärgård, väckte uppståndelse när det upptäcktes för två år sedan. En av masterna, stormasten på det välbevarade vraket, står fortfarande på sin plats och pekar mot ytan och ombord finns en mycket uppseendeväckande last – fler än 20 tunnor med osmundjärn. Tidigare har endast enstaka fynd av osmundar gjorts.Ett fåtal vrak med osmundjärn i lasten har påträffats i Östersjön, och <em>Osmundvraket</em> är det första på svenska vatten. Skeppet har medeltida nordiska drag men är troligen från första hälften av 1500-talet och kan vara av skeppstypen holk. Holk var en benämning på de största handelskeppen som även konkurrerade med koggarna under en period. Verktyg och köksredskap har påträffats ombord. Bland annat står en stor koppargryta fortfarande i den murade spisen.</p> <p><em>– Aldrig tidigare har man hittat såhär mycket av det betydelsefulla osmundjärnet på en och samma plats i Sverige, berättar Jim Hansson, en av de marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks som nu arbetar med att undersöka Osmundvraket</em></p> <p><strong>Undersökning som visualiserar vraket</strong><br /> Denna vecka undersöker marinarkeologerna både skepp och last på <em>Osmundvraket</em>. Tidigare har fem osmundar och ett stångjärn bärgats och analyserats men nu ska även ett antal andra tunnor med okänt innehåll provtas. De filmar skeppet noga för att skapa en tredimensionell bild av vraket som ska visas i det nya museet Vrak – Museum of Wrecks.Marinarkeologerna ska även ta nya prover för att åldersbestämma skrovet med hopp om att se när och var skeppet byggdes. Trätunnorna med osmundar är sedan tidigare konstaterade att vara från 1540-talet och träet växte i Baltikum.</p> <p>Resultaten väntas kunna skriva om Sveriges järnhistoria. Förhoppningsvis kan undersökningen bidra till att vi får reda på hur skeppen såg ut som seglade med osmundjärn och till vilka hamnar i Europa som man exporterade detta mytomspunna ämnesjärn.</p> <p>Veckans undersökning ska ligga till grund för en större undersökning som planeras till 2021 i ett internationellt samarbete med polska och tyska marinarkeologer och forskare.</p> <p>Dykningarna har varit möjliga tack vare stöd av Prytziska fonden vid Jernkontoret. Vrak, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, samarbetar med Jernkontoret och Stockholms universitet – Institutet för biokemi och biofysik.</p> <p><strong>Om osmundjärn</strong><br /> Järntillverkningen har varit mycket viktig för Sverige och är omnämnd från 1200-talet. Osmundar är järnstycken som väger cirka 300 gram styck och som användes för handel och fortsatt förädling. Osmundar kunde även användas som betalmedel och värdet styrdes av kronan, det vill säga staten. Under medeltiden exporterades svenskt osmundjärn sjövägen till Europa. Att inte fler vrak med järnlaster hittats är därför märkligt.</p> <p>Vraket kallas Osmundvraket, eftersom det i lasten finns tunnvis med osmundar. I lasten finns även stångjärn, en typ av mer förädlat järn som under 1500-talet började ersätta osmundarna som exportvara. Gustav Vasa ville förbjuda osmundjärnet redan under 1530-talet, men osmundar figurerade ända fram till 1604, då de till stora delar ersattes av stångjärn.</p> <p><strong>Om skeppstypen holk</strong><br /> Osmundvraket kan vara en holk, en fartygstyp från 1400- och 1500-talen som är mycket diffust beskriven i de historiska källorna. Holken skall ha varit byggd på nordiskt vis, det vill säga klinkbyggd med bordläggningsplankor omlott.</p> <p><strong>Om Jernkontoret</strong><br /> Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation, och grundades 1747. Jernkontoret har en lång tradition av verksamhet inom bergshistorisk forskning, arkeologisk såväl som med hjälp av historiska dokument.</p> <p><strong>Om Vrak – Museum of Wrecks</strong><br /> Vrak – Museum of Wrecks är ett museum som ska sprida kunskap om det maritima kulturarv som finns på Östersjöns botten. Museet kommer att ligga på Djurgården i Stockholm. Museet ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer. Med hjälp av digital teknik ska museet ta berättelserna till ytan men låta vraken ligga kvar på botten där de bevaras bäst. Museets marinarkeologer arbetar redan nu med uppdragsarkeologi, forskningsprojekt, arkivstudier och nätverkande runt Östersjön. På grund av coronapandemin vet vi inte när museet kan öppna.</p> <p><strong>Kontaktpersoner</strong></p> <p><strong>För frågor om dykningarna och resultaten:</strong><br /> Jim Hansson, marinarkeolog Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8 519 549 22, e-post: jim.hansson@smtm.se<br /> <br /> <strong>För frågor om det nya museet Vrak – Museum of Wrecks:</strong><br /> Odd Johansen, projektchef Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8 519 549 91, e-post: odd.johansen@smtm.se</p> <p><strong>För frågor om museets marinarkeologiska verksamhet:</strong><br /> Anna Arnberg, samordnare arkeolog Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8 519 549 47, e-post: anna.arnberg@smtm.se</p> <p><strong>Övriga frågor</strong><br /> Mikael Dunker, kommunikatör Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)20-455 14 53, e-post: mikael.dunker@smtm.se</p> <p><strong>Mer information och bilder finns på:</strong></p> <p><a href="http://www.vrakmuseum.se/press" target="_blank">www.vrakmuseum.se/press</a></p> <p>Följ Vrak – Museum of Wrecks på <a href="http://www.vrakmuseum.se/" target="_blank">www.vrakmuseum.se</a><br /> Instagram @vrakmuseum och ”Vraks marinarkeologer” på Facebook</p> </article> <article> <h1>Skeppsvraken utanför Vaxholm visade sig vara från tidigt 1600-tal</h1> <p>Mon, 09 Mar 2020 16:09:00 +0100</p> <p>Efter fynden av två örlogsskepp utanför Vaxholm i november förra året har ett analysarbete pågått av de träprover som togs av Vraks marinarkeologer. Syftet var att få en datering och ta reda på om de är Vasas systerskepp.</p> <p>Träproverna visade att det saknades ett okänt antal årsringar vilket gör det omöjligt att se exakt vilket år de huggits. Anledningen till det kan vara erosion eller att skeppsbyggarna huggit bort en del av virket. Detta försvårar arbetet med att identifiera skeppen.</p> <p>Proverna visar dock att skeppen bör ha byggts under 1620–30-talen vilket stämmer bra överens med teorierna om att det skulle kunna vara något av Vasas systerskepp. Ett av proverna stack ut och hade en bra datering. En balk från ena vraket daterades till 1646/47. Ett prov från det andra vraket daterades också till 1640- talet men inte exakt på året. Detta är sannolikt reparationer som gjorts vilket skulle vara naturligt om skeppen byggdes i slutet av 1620- eller början av 1630-talet.</p> <p>En intressant faktor för marinarkeologerna är att Scepter skadades under sjöslaget vid Kolberger Heide 1644 (vid Puttgarden, Tyskland), då även Kronan deltog. Båda skeppen, som byggdes samtidigt med skeppet Vasa, bör därför ha reparerats strax efter sjöslaget.</p> <p>– Vi vet inte om det är de reparationerna vi nu sett men tanken är kittlande, säger Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.</p> <p>Virket som analyserats kommer från norra Europa. Mer exakt plats än så går i dagsläget inte få fram när det saknas årsringar i träet.</p> <p><br /> <strong>Nästa steg</strong></p> <p>För att med säkerhet kunna identifiera de två örlogsskeppen måste därför fler dykningar och undersökningar göras. Det primära blir att försöka hitta fler prover som inte är allt för eroderade och då förhoppningsvis kan ge mer exakta dateringar. Lyckas detta kan arbetet på allvar börja i arkiven och förhoppningsvis bekräfta vilka de stora örlogsskeppen är som hittats vid Vaxholm.</p> <p>Så här ser ofta vardagen ut för en marinarkeolog.</p> <p><strong>Fynden i november</strong></p> <p>I början av november undersökte marinarkeologer vid det nya museet Vrak – Museum of Wrecks, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, historiska lämningar i en försänkning utanför Vaxholm.</p> <p>Först fann de ett skeppsvrak lika stort som skeppet Vasa. Ett örlogsskepp från 1600-talet som troligen sänkts avsiktligt för att försvåra för inkräktare att ta sig sjövägen till Stockholm. Måtten som tagits och konstruktionsdetaljer som noterats stämmer väl överens med Vasas.</p> <p>Dagen därpå fann de ytterligare ett skeppsvrak – något kraftigare än det första – i förlängningen av det första funna vraket.</p> <p>Marinarkeologerna dokumenterade och tog mått på olika skeppsdetaljer, filmade och fotograferade. Träprover sågades på bägge skeppen.</p> <p><strong>Skeppet Vasas systrar</strong></p> <p>Flera stora örlogsskepp ska enligt historiska källor ha sänkts utanför Vaxholm under 1600- talets andra hälft. De uttjänta krigsskeppen användes till försänkningar som på sätt bildade ett yttre försvar till Stockholm. Försänkningarna lades för att spärra farleder eller för att tvinga fiendens fartyg att ta en speciell farled där de kunde övervinnas.</p> <p>Skeppen Äpplet (1629), Kronan (1632) och Scepter (1634) byggdes i en serie tillsammans med Vasa under kung Gustaf II Adolfs upprustande av den svenska flottan. Det är ett – eller kanske till och med två – av dessa som marinarkeologerna tror sig hittat. Enligt arkiven ska de ha sänkts just i Vaxholm. Det finns även uppgifter om andra skepp som ska ha sänkts där men bara fyra i den här storleken. Tre av dem är Vasas systrar och ett är ett så kallat prisskepp, ett skepp som tagits från danskarna.</p> <p><strong>Om Vrak – Museum of Wrecks</strong></p> <p>Vrak – Museum of Wrecks är ett museum som ska sprida kunskap om det maritima kulturarv som finns på Östersjöns botten. Med hjälp av digital teknik ska museet ta berättelserna till ytan men låta vraken ligga kvar på botten där de bevaras bäst.</p> <p>Museet öppnar i slutet av 2020 på Djurgården i Stockholm. Det nya marinarkeologiska museet kommer att länka samman kunskapen och samlingarna från bland annat Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum. Museet ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p>Redan nu arbetar museets marinarkeologer med dykningar, forskningsprojekt, arkivstudier och nätverkande runt Östersjön. Det leder till ständig kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning som kan berättas på museet.</p> <p><strong>Om örlogsskeppen</strong></p> <p>Gustav II Adolf rustade under 1600-talet upp flottan. Han var en förespråkare för stora, kraftiga skepp med mycket artilleri. De stora skepp som färdigställdes efter Vasa (1628) på Skeppsholmen (nuvarande Blasieholmen) var Äpplet (sjösatt 1629), Kronan (1632), Scepter (1634).</p> <ul> <li>Äpplet deltog vid invasionen av Tyskland 1630, men förefaller därefter ha använts sporadiskt. Sannolikt ett problematiskt skepp. Det sänktes i ett sund vid Vaxholm 1659.</li> <li>Kronan deltog i strid vid Kolberger Heide 1644 och Öresund 1658. Det sänktes troligen i ett sund vid Vaxholm på 1670-talet. </li> <li>Scepter blev det bäst seglande av storskeppen. Det deltog vid Kolberger Heide 1644. Scepter sänktes troligen i ett sund vid Vaxholm på 1670-talet. </li> </ul> <p><strong>Kontaktpersoner</strong></p> <p><strong>För frågor om dykningarna och resultaten utanför Vaxholm:</strong></p> <p>Jim Hansson, marinarkeolog Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8 519 549 22, e-post <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se" target="_blank">jim.hansson@smtm.se</a></p> <p><strong>För frågor om det nya museet Vrak – Museum of Wrecks:</strong></p> <p>Odd Johansen, projektchef Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8 519 549 91, e-post <a href="mailto:Odd.johansen@smtm.se" target="_blank">Odd.johansen@smtm.se</a></p> <p><strong>För frågor om museets marinarkeologiska verksamhet:</strong></p> <p>Anna Arnberg, samordnare arkeolog Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8 519 549 47, e-post <a href="mailto:anna.arnberg@smtm.se" target="_blank">anna.arnberg@smtm.se</a></p> <p><strong>Cecilia Eriksson</strong><br /> Kommunikatör<br /> 08-519 558 43<br /> cecilia.eriksson@smtm.se</p> <p>Om oss Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt marinarkeologiskt museum på Djurgården i Stockholm. Museet kommer att ge besökarna en djupdykning till Östersjöns välbevarade vrak och andra lämningar från olika tidsperioder. Museet öppnar hösten 2020 och ingår tillsammans med Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet i den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p>Följ oss på Instagram @vrakmuseum och på www.vrakmuseum.se</p> </article> <article> <h1>Två skeppsvrak lika stora som skeppet Vasa funna utanför Vaxholm</h1> <p>Fri, 08 Nov 2019 13:44:00 +0100</p> <p>Marinarkeologerna vid det nya museet Vrak – Museum of Wrecks, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, har under veckan undersökt historiska lämningar i en försänkning utanför Vaxholm.</p> <p>Upptäckten var häpnadsväckande – först fann marinarkeologerna ett skeppsvrak lika stort som skeppet Vasa. Det är ett örlogsskepp från 1600-talet som troligen sänkts avsiktligt för att försvåra för inkräktare att ta sig sjövägen till Stockholm. Aktern är trasig men fören är bättre bevarad och sticker upp cirka 5 meter från botten. Måtten som tagits och konstruktionsdetaljer som noterats stämmer väl överens med Vasas.</p> <p><em>– Det var som att simma runt på Vasa, säger marinarkeolog Jim Hansson entusiastiskt.</em></p> <p>Dagen därpå fann de ytterligare ett skeppsvrak – sannolikt större än det första – i förlängningen av det första funna vraket.</p> <p>Marinarkeologerna hoppas att de kan ha funnit Vasas systerskepp Äpplet, ett av flera stora örlogsskepp som enligt historiska källor sänktes utanför Vaxholm under 1600- talets andra hälft. Bland dom finns sannolikt även skeppen Kronan och Scepter som byggdes i en serie tillsammans med Vasa under Gustaf Adolfs upprustande av den svenska flottan.</p> <p>Under dykningarna har marinarkeologerna tagit flera prover av träet i vraken. Dessa prover kommer nu att analyseras för att kunna datera och förhoppningsvis identifiera vraken.</p> <p><em>– Detektivarbetet har bara börjat, säger Jim Hansson.</em></p> <p>Dykningarna har utförts av Statens maritima och transporthistoriska museer i samarbete med Marinen.</p> <p><strong>Om Vrak – Museum of Wrecks</strong></p> <p>Vrak – Museum of Wrecks är ett museum som ska sprida kunskap om det maritima kulturarv som finns på Östersjöns botten. Med hjälp av digital teknik ska museet ta berättelserna till ytan men låta vraken ligga kvar på botten där de bevaras bäst.</p> <p>Museet öppnar i slutet av 2020 på Djurgården i Stockholm. Det nya marinarkeologiska museet kommer att länka samman kunskapen och samlingarna från bland annat Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum. Museet ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer.</p> <p>Redan nu arbetar museets marinarkeologer med dykningar, forskningsprojekt, arkivstudier och nätverkande runt Östersjön. Det leder till ständig kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning som kan berättas på museet.</p> <p><strong>Om örlogsskeppen</strong></p> <p>Gustav II Adolf rustade under 1600-talet upp flottan. Han var en förespråkare för stora, kraftiga skepp med mycket artilleri. De stora skepp som färdigställdes efter Vasa (1628) på Skeppsholmen (nuvarande Blasieholmen) var Äpplet (sjösatt 1629), Kronan (1632), Scepter (1634).</p> <p>Äpplet deltog vid invasionen av Tyskland 1630, men förefaller därefter ha använts sporadiskt. Sannolikt ett problematiskt skepp. Det sänktes i ett sund vid Vaxholm 1659.</p> <p>Kronan deltog i strid vid Kolberger Heide 1644 och Öresund 1658. Det sänktes troligen i ett sund vid Vaxholm på 1670-talet. </p> <p>Scepter blev det bäst seglande av storskeppen. Det deltog vid Kolberger Heide 1644. Scepter sänktes troligen i ett sund vid Vaxholm på 1670-talet. </p> <p><strong>Kontaktpersoner</strong></p> <p><strong>För frågor om dykningarna och resultaten utanför Vaxholm:</strong></p> <p>Jim Hansson, marinarkeolog Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8-519 549 22, e-post <a href="mailto:jim.hansson@smtm.se" target="_blank">jim.hansson@smtm.se</a></p> <p><strong>För frågor om det nya museet Vrak – Museum of Wrecks:</strong></p> <p>Odd Johansen, projektchef Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8-519 549 91, e-post <a href="mailto:odd.johansen@smtm.se" target="_blank">odd.johansen@smtm.se</a></p> <p><strong>För frågor om museets marinarkeologiska verksamhet:</strong></p> <p>Anna Arnberg, samordnare arkeolog Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8-519 549 47, e-post <a href="mailto:anna.arnberg@smtm.se" target="_blank">anna.arnberg@smtm.se</a></p> <p><strong>Övrigt</strong></p> <p>Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak – Museum of Wrecks<br /> Telefon +46 (0)8-519 558 43, e-post <a href="mailto:cecilia.eriksson@smtm.se" target="_blank">cecilia.eriksson@smtm.se</a></p> <p><strong>Bilder och film finns på:</strong></p> <p><a href="http://download.vrakmuseum.se/" target="_blank">http://download.vrakmuseum.se/</a></p> <p>Följ Vrak – Museum of Wrecks på <a href="http://www.vrakmuseum.se/" target="_blank">www.vrakmuseum.se</a>, Instagram @vrakmuseum och ”Vraks marinarkeologer” på Facebook.</p> <p>Vrak – Museum of Wrecks är ett nytt marinarkeologiskt museum på Djurgården i Stockholm. Museet kommer att ge besökarna en djupdykning till Östersjöns välbevarade vrak och andra lämningar från olika tidsperioder. Museet öppnar hösten 2020 och ingår tillsammans med Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Järnvägsmuseet i den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer. Följ oss på Instagram @vrakmuseum och på webben www.vrakmuseum.se</p> </article> </main></body></html>