Köp biljett
Du använder en gammal webbläsare!
Om du har Microsoft Edge installerat kan du starta den via denna länk: vrak.se i Microsoft Edge
Vi rekommenderar följande webbläsare:

Modell av Riksäpplet som fartyg och vrak. Gjord av Niklas Eriksson, SMTM.

Mer om forskningsprogrammet

Här berättas om forskningsprogrammets syfte, mål, tidsperiod, struktur och Advisory Board samt om livscykelperspektivet.

Syfte och mål

Programmets syfte är att genom ett tvärvetenskapligt perspektiv sätta själva skeppet, vraket eller artefakten i fokus i studiet av den svenska flottan. Till detta används både skriftliga källor och arkeologiska fynd.

Programmet har tre huvudsakliga mål:

  • Att åstadkomma ny historisk och arkeologisk kunskap om den svenska örlogsflottan baserat på det unika och outforskade material som utgörs av avsiktligt sänkta skepp.
  • Att utföra multidisciplinära/tvärvetenskapliga delprojekt baserat på det nya materialet genom att kombinera forskningsansatser och metoder från historia, arkeologi och etnologi.
  • Att undersöka hur kunskap om den ”glömda flottan” har använts för att visualisera och framställa Sveriges maritima förflutna inom – och utanför – kulturarvssektorn.

Livscykelperspektiv – forskning med skeppet i fokus

I programmet används ett ”livscykelperspektiv”. Det innebär att skepp eller vrak studeras under hela loppet av sin livshistoria. Till exempel hur och var de byggdes, vad de användes till, och vad som hänt med dem efter att de tagits ur bruk och sänkts eller slopats. Delprojekten avhandlar ämnen som berör olika delar av skeppens ”livscykler”, såsom skeppens tillkomst, om de sålts, vad som berättas om dem på museer och hur trävirke från skeppsvraken återanvänts som byggnads- och konstmaterial.

Tidsperiod

Programmet fokuserar på den svenska flottan under tiden från cirka 1450 till 1850.

Under denna period var Sverige en maritim stat som omringade Östersjön, och sjömakten spelade en nyckelroll i statens utbyggnad. Krigsföringen till havs förändrades under slutet av 1400-talet och Sverige formades som en sjömakt.

Övergången från segel till ånga och från trä till stål, slutet för ”the Age of Sail” (ungefär ”Segelfartygens tid”), motiverar programmets avgränsning till mitten av 1800-talet. Det är också då Sverige har förlorat både Finland och Svenska Pommern och därmed sin position som ett rike som omgärdar Östersjön.

Programmets struktur

Programmet består av tre moduler vilka relaterar till programmets tre huvudsakliga mål.

  • Atlasmodulen utgör programmets infrastrukturdel. Modulen framställer en databas med information om alla kända skepp ur den seglande svenska flottan. Informationen samlas in med särskilt fokus på skeppen efter det att de inte längre användes i flottan. Vad hände med skeppen då? Sänktes de i havet, och i så fall, var och hur? Återanvändes de?
  • Den historiska och arkeologiska forskningsmodulen utgör programmets andra del och utförs genom ett antal delprojekt som tar sin utgångspunkt i Atlasmodulens databas. Sammantaget täcker modulens delprojekt in hela den tidsperiod som programmet studerar, det vill säga 1450–1850, och samtliga av periodens svenska örlogsbaser.
  • Den maritima kulturarvsmodulen är den tredje modulen i programmet. I denna del undersöks hur Sveriges maritima kulturarv produceras och används, till exempel i museer eller genom att vraken från örlogsskeppen används på nya sätt. Modulens tre delprojekt utförs av forskare inom historia, arkeologi och etnologi.

Advisory Board

Forskningsprogrammet har en Advisory Board bestående av experter från kulturarvssektorn och universitet. De kommer att ge råd om forskningsprogrammets utveckling under de 6 åren samt förse programdeltagarna med internationella kontakter och utvärdera forskningsprogrammets framsteg.  

Medlemmar i Advisory Board

Benjamin Asmussen, fil. Dr., Curator, Museet for Søfart, Danmark

Brita Brenna, Professor, Institutt for kulturstudier og orientaliske språk, Oslo universitet, Norge 

Elaine Murphy, docent i maritim historia, Maritime History, University of Plymouth, Storbritannien

Frederick Hocker, fil.dr, forskningsledare, Vasamuseet

Jakob Seerup, fil. Dr., Museumsinspektør, Bornholm Museum, Danmark 

Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, Maritime Archaeological Research Institute (MARIS), Södertörn högskola

Louis Sicking, professor i internationell offentlig rättshistoria, Vrije Universiteit Amsterdam

Mikko Huhtamies, docent i maritim historia, Helsingfors universitet, Finland

Steve Murdoch, gästprofessor nordiska studier, University of the Highlands and Islands, Storbritannien

Sidan senast uppdaterad: 2021-07-19