Doktor Patrik Höglund till havs. Foto: Anders P Näsberg, Vrak..
– Jag har försökt förstå vad människorna egentligen sysslade med på skeppen – i arbete, vila och strid. Jag har också studerat hur status uttrycktes ombord genom utrymmen, ägodelar och annat, berättar en glad Patrik Höglund.
Han har länge velat veta mer om sociala förhållanden på örlogsskepp och när det tvärvetenskapliga projektet ”Ships at War” dök upp på Södertörns Högskola kändes det som gjort för honom. Avhandlingen handlar om de många människorna ombord – i skeppssamhället – ett 1600-talssamhälle i koncentrat.
På ett stort örlogsskepp befann sig flera hundra man ombord i krigstid. Förutom officerare och båtsmän fanns soldater, präster, skrivare, kockar, drängar och skeppsgossar. Vad gjorde alla dessa människor med olika roller och yrken ombord, var bodde de, vad åt de och så vidare?
– Jag har tidigare skrivit några uppsatser och artiklar i ämnet. Dessutom har jag under mina år som marinarkeolog ofta råkat på intressanta uppgifter som väckt frågor och en önskan att få tid att sammanställa och analysera dessa, berättar han.
Genom att sammanställa och analysera arkeologiskt och historiskt källmaterial har han fått fram ny kunskap. Han har annat noga synat modeller, tavlor och liknande.
Patrik blev överraskad av att det faktiskt gick att få fram uppgifter om de flesta grupper ombord. En annan insikt var den stora betydelse som landtrupperna hade ombord. Utan arméfolket och särskilt dess ”specialister” – trumslagare, skrivare, barberare och präster – hade skeppssamhället inte fungerat i krigstid.
– Att befäl och vissa specialister, de så kallade ”kajutfolket”, disponerade så oproportionellt mycket utrymmen, inte bara för sig själva utan också för sina ägodelar, tyckte jag var häpnadsväckande.
– Nu känns det ganska trevligt att få hålla den färdiga boken i handen, avslutar Patrik Höglund.
Patrik Höglund har nyligen mottagit forskarpriset till Jan Gletes minne av Sjöhistoriska samfundet för sin avhandling.