Örloggen: En databas över den svenska seglande örlogsflottan.
Örloggen: En databas över den svenska seglande örlogsflottan.
Databasen Örloggen omfattar den svenska flottans örlogsfartyg från slutet av 1400-talet till mitten av 1800-talet. Fartygen presenteras dels i en listvy, där samtliga historiskt kända örlogsskepp med ett deplacement på minst 100 ton ingår, dels i en kartvy, som omfattar lokaliserade vrak efter örlogsfartyg.
Örloggen presenterar i första hand fartyg som ingått i Örlogsflottan, baserad i Stockholm fram till skånska kriget 1675–1679 och därefter i Karlskrona. Traditionellt anges den svenska flottans födelse till 1522, då Gustav Vasa köpte in ett antal fartyg från Lübeck. Men redan under 1400-talet byggdes det örlogsskepp som användes av makthavare som till exempel Sten Sture d. ä.
Skärgårdsflottan, vars officiella namn var Arméns flotta, existerade 1756–1823 och var ett vapenslag avsett för strid i skärgårdar och kustnära miljöer. Skärgårdsflottan hade sitt ursprung i galärflottan och var avsedd att samverka nära med armén. Denna flotta var separerad från örlogsflottan och i huvudsak baserad i Stockholm och Sveaborg. Fartygstyper som ingick i skärgårdsflottan var till exempel skärgårdsfregatter och galärer, skottpråmar, kanonslupar, kanonjollar, kanonbarkasser och mörsarbarkasser. Flera av dessa typer är bara delvis representerade i denna version av databasen. Endast de större fartygen – de så kallade skärgårdsfregatterna och ett begränsat antal andra fartyg från skärgårdsflottan finns i dagsläget med.
Även fartyg som initialt inte byggdes för flottan – såsom inhyrda, inköpta eller erövrade fartyg ingår i databasen. För närvarande omfattar databasen drygt 1000 skepp, men den uppdateras löpande. Av dessa fartyg finns geografiska positioner i dagsläget angivna för drygt 100.
I undantagsfall har fartyg som aldrig formellt ingått i örlogsflottan inkluderats på grund av deras historiska betydelse och tillgången till tillförlitlig dokumentation. Ambitionen är att i framtida versioner utöka databasen med en mer fullständig dokumentation av till exempel skärgårdsflottans fartyg.
Databasen har utvecklats inom ramen för forskningsprogrammet "Den glömda flottan – Sveriges blåa kulturarv 1450–1850", ett samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS), Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland. Programmet har syftat till att kartlägga, dokumentera och analysera det unika arkeologiska material som utgörs av vrak efter den svenska örlogsflottan under den seglande epoken. Forskningsprogrammet har finansierats av Riksbankens jubileumsfond.
Från 1 december 2025 så förvaltas och uppdateras databasen Örloggen av Statens maritima och transporthistoriska museer.
Datan är fritt nedladdningsbar och för användning och citering gäller följande.
Citering: Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM). Örloggen [dataset], Vrak - Örloggen. (Åtkomstdatum).
Licens: CC BY
Syftet med databasen är att samla all tillgänglig grundläggande fakta om svenska seglande örlogsfartyg på en och samma plats, i en öppen databas. Målet är att göra data verifierad i forskning lättillgänglig och nedladdningsbar för såväl forskare som allmänhet. I databasen finns referenser till mer uttömmande fakta och forskning om örlogsflottan och dess fartyg.
Informationen i databasen består i första hand av grundfakta om fartygen, med kompletterande detaljer i kommentarfälten. Denna information varierar, beroende på hur den förts in i tidigare arkiv, databaser och litteratur. För att få mer fullständig information om specifika skepp rekommenderas användaren att gå till de angivna referenskällorna.
I nuläget presenteras databasen i en betaversion. Syftet med detta är att tidigt kunna identifiera och åtgärda eventuella tekniska problem, samt samla in användarfeedback för att kontinuerligt förbättra innehåll och funktionalitet. Databasen kommer att förvaltas och uppdateras av SMTM, för att säkerställa att den speglar aktuellt kunskapsläge.
Sökresultat presenteras i två olika vyer:
Användare kan söka och filtrera i databasen utifrån ett antal parametrar under ”Filtrering” och ”Välj kolumner”.
Sök på valfritt skeppsnamn eller en del av ett namn.
Många örlogsskepp bytte namn under sina karriärer, vissa flera gånger. Andra är bara kända under arbetsnamn eller fornlämningsnummer, då deras verkliga namn är okända.
Avser typ av fartyg. Skeppstyper är svårdefinierade och i många fall finns heller inga uppgifter om typ. Ett fartyg kunde också byggas eller riggas om och då definieras som en annan skeppstyp. Stora örlogsskepp kallades under 1600-talet ofta bara för ”skepp”, senare ”rangskepp” och från 1700-talets andra hälft ”linjeskepp”. Idag är den vedertagna benämningen för stora skepp som ingick i slaglinjen (fr.o.m. ca 1680 och framåt) ”linjeskepp”. Örlogsfartyg som byggts under mitten av 1600-talet och då kallats ”skepp”, benämns därför ”linjeskepp” om de fortsatt sin tjänst under det sena 1600-talet.
Här listas samtliga i databasen valbara kända skeppsnamn. Ibland har fartyg bytt namn, i möjligaste mån redovisas även dessa.
Fartyg som initialt inte byggdes för flottan, utan hyrts in, köpts eller erövrats anges med det år då de infördes i flottan.
Ton avser här deplacement, d.v.s. massan av det av fartyget undanträngda vattnet, vilket enligt Arkimedes princip motsvarar fartygets vikt. Örlogsfartygs storlek anges normalt i deplacement.
Avser deltagande i krig eller större händelser under krig, till exempel sjöslag.
I de fall det är känt, redovisas här året då skeppet utgått ur aktiv tjänst som örlogsfartyg i flottan. Efter detta kan fartyget ha fått en annan roll i flottan, som till exempel logementsfartyg. Det kan då till exempel ha sänkts avsiktligt betydligt senare. Avslut/Avfört ur flottan kan också avse året då skeppet sålts eller erövrats av fienden. I ”kommentar” förtydligas detta.
Har fartyget sänkts avsiktligt, erövrats av fienden, förlist/förstörts, sålts eller utrangerats (utgått) ur flottan.
Anger var fartyget är byggt eller troligen/möjligen byggt.
Redovisar vem som konstruerat skeppet.
Anger om fartyget finns identifierat som vrak och i så fall dess läge. I vissa fall finns verifierade, men oidentifierade, örlogsfartyg lägesbestämda, då med sitt fornlämningsnummer.
Fartygens dimensioner (längd och bredd) anges i historiska källor oftast i svenska fot – 0,297 meter. Måtten har i databasen omräknats till meter och decimeter.
Anger fartygets bestyckning, oftast det högsta kända antalet kanoner.
Anger högsta kända antal sjöfolk, soldater och total besättning. Sjöfolk avser av flottan anställda båtsmän, officerare och andra på skeppen. Soldater avser landsoldater som fanns ombord som en del av besättningen, men inte antal soldater ingående i trupptransporter.
Informationen i databasen har samlats in från ett brett spektrum av källor som litteratur med skeppslistor och annan information, arkeologiska rapporter, och tidigare databaser.
Avseende skeppslistor har information i huvudsak hämtats från:
Vid variationer i uppgifter mellan källor – till exempel i fråga om dimensioner eller bestyckning – har den högsta angivna siffran valts för databasen. Anledningen till detta är att värden ofta kunde variera över ett fartygs livstid på grund av ombyggnationer, reparationer, tillgång på artilleri eller anpassning till specifika uppdrag. Det är därför sällan möjligt att fastställa ett entydigt, absolut värde. Genom att ange det maximala dokumenterade värdet avser databasen att representera fartygets teoretiska kapacitet, även om denna i praktiken inte alltid utnyttjades fullt ut.