Utforska krigsskeppet 

Klicka på olika delar av skeppet och upptäck hur ett krigsskepp från 1600-talet fungerade. 


Krigsskeppet Solen såg inte exakt ut så här, men skepp från samma tid kunde se ut på ett liknande sätt. Ombord var det trångt med hundratals knektar och båtsmän på varje skepp.  Målning: “Dutch Ships in a Calm Sea” av Willem van de Velde den yngre, 1665 (beskuren). Foto: Rijksmuseum, Amsterdam.

Krigsskeppet Solen och striden om Östersjön

Sommaren 1627 låg svenska krigsskepp utanför den polska kusten. Deras uppdrag var att blockera deras hamnar. Inga polska fartyg fick segla ut. Ingen handel skulle nå omvärlden. Sverige hade infört en sjöblockad för att försvaga Polen och ta kontroll över Östersjön.

Ett av skeppen hette Solen. Det var stort, tungt beväpnat och fyllt av soldater och sjömän. Vardagen ombord var hård. Skeppet låg stilla i månader utanför hamnstaden Danzig. Männen väntade, övade och vaktade. De visste att fienden fanns nära.

Ett liv i väntan

Under hela segelsäsongen låg de svenska krigsfartygen kvar utanför den polska kusten. Livet ombord var monotont. För att undvika bråk och hålla disciplinen lät befälen männen träna vapen, laga segel och sköta skeppet.

När arbetet var gjort berättade man historier, spelade brädspel, lagade kläder och försökte fiska för att få färsk mat. Trots detta blev männen trötta och missmodiga. Många längtade hem.

Sjukdomar ombord

Skeppen var trånga och smutsiga. Sjömän och knektar bodde tätt ihop och åt ur samma kärl. Man visste inte hur sjukdomar spreds. Dåligt vatten, ensidig kost och kyla gjorde männen svaga.

Sjukdomar tog fler liv än strider. Många dog av infektioner, feber och bristsjukdomar. Riksamiral Carl Carlsson Gyllenhielm skrev till kung Gustav II Adolf och beskrev hur stillaliggandet, smutsen och stanken ombord gjorde situationen allt värre.

När blockaden bröts

Den 28 november 1627 beslöt den svenska flottan att segla hem innan vintern. När de polska skeppen såg att blockaden upphörde seglade de genast ut från Danzig. De var utvilade, välförberedda och hade vinden med sig.

Snart hann de ifatt de svenska fartygen. Kanoner avlossades. Striden var ett faktum.

Striden om Solen

De polska skeppen anföll Solen. Änterhakar kastades över och höll skeppen tätt ihop. Soldater hoppade ombord och striden blev man mot man. Yxor, spjut och musköter användes på nära håll.

Den svenska kaptenen och hans löjtnant dödades. Fienden var nära att ta över skeppet.

 

Solen sprängs i slaget vid Oliwa

Beslutet som sänkte skeppet

Skepparen på Solen visste vad som väntade. Ett erövrat krigsskepp kunde användas mot Sverige. Han valde att förstöra sitt eget fartyg.

Han kastade eld i krutförrådet. Alla som kunde försökte fly. Strax därefter exploderade Solen och sjönk. Skeppet försvann i djupet tillsammans med tusentals föremål och många människor.

Ett vrak som berättar

Det tog över trehundra år innan vraket hittades. På botten låg spår av vardag och krig. Skor, hattar, vapen och utrustning. Föremålen berättar om livet ombord och om hur krig fördes till sjöss på 1600 talet.

Skosula som hittats bland vrakdelarna

Varför krigade Sverige och Polen

Krigen handlade om tre saker. Kungamakten, religionen och handeln.

Polens kung Sigismund var Gustav Vasas barnbarn och gjorde anspråk på Sveriges tron. Han var katolik medan Sverige var protestantiskt. Samtidigt var kontrollen över Östersjön avgörande för handeln med järn, trä, tjära och hampa. Den som styrde havet fick makt och pengar.

På bilderna från vänster: Kung Sigismund III, Sigismunds far Johan III och Sigismunds farfar Gustav Vasa. Källa: Porträttet av Sigismund II, Laboratory Stock National Museum in Krakow. Övriga porträtt: Nationalmuseum