Lärarhandledning

Den här lektionen passar väl i historia för årskurs 7 till 9 och kan också användas i gymnasiet i undervisning om andra världskriget, Östersjön som krigszon, militär teknik och historiska källor. Sidan beskriver hur Tyskland och Sovjetunionen kämpade om kontrollen över Östersjön från sommaren 1941, varför ubåtar var ett effektivt vapen, hur Finska viken fylldes av minor och hur U479 försvann efter sin sista radiokontakt den 15 november 1944.

Vraket återfanns 2009 på 92 meters djup utanför Odensholm i Estland, med tydliga spår av en kraftig explosion vid kommandotornet, medan alla luckor fortfarande var stängda. Det gör att forskarna bedömer att hela besättningen med största sannolikhet blev kvar ombord.

Syftet med lektionen är att ge eleverna kunskap om hur ubåtskrig fungerade under andra världskriget och hur ett vrak på havsbotten kan hjälpa oss att förstå både teknik, vardag och död i krig. Lektionen tränar också eleverna i att använda historiska källor. Ett viktigt exempel är krigsdagboken från U479, där befälhavaren skrev om uppdrag och krigsaktiviteter. Den sista arkiverade dagboken sträcker sig fram till 23 september 1944, medan kunskapen om ubåtens sista tid i stället bygger på radiomeddelanden och senare fynd av vraket. Det ger ett bra tillfälle att arbeta med vad källor kan berätta och vad som fortfarande förblir osäkert.

I Lgr22 ligger lektionen nära det centrala innehållet om andra världskriget, konflikter, människors levnadsvillkor i krig och användning av historiska källor. I gymnasiet fungerar den väl i Gy25 eftersom den ger eleverna möjlighet att analysera historiska problem, förstå hur olika slags källor används och resonera om tolkningar av det förflutna. Här möter eleverna både militärhistoria, vardagsliv och källkritik i samma arbetsområde.

Efter arbetet med lektionen bör eleverna kunna beskriva varför ubåtar var effektiva vapen under andra världskriget, förklara varför minor var så farliga i Östersjön, ge exempel på hur livet ombord på en ubåt kunde vara och resonera om hur forskare använder krigsdagböcker, radiokontakt och vrakfynd för att förstå vad som hänt. De bör också kunna diskutera varför U479 ska betraktas som en krigsgrav och inte bara som ett vrak.

Ett bra lektionsupplägg är att börja med frågan varför ubåtar blev så viktiga i krig. Därefter kan eleverna läsa delen om minorna i Finska viken och arbeta med hur havet själv kunde bli ett vapen. Nästa steg är att låta eleverna möta U479 som ett konkret fall genom den sista radiokontakten, uppgifterna om explosionen och vrakets läge på botten. Lektionen kan sedan gå vidare till livet ombord, där eleverna får en tydlig bild av trängsel, dålig hygien, oro och psykisk press. Avslutningsvis passar det bra att arbeta med krigsdagboken som källa och diskutera vad vi faktiskt vet om U479 och vad som fortfarande är okänt