Lärarhandledning

Syfte

Den här lektionen är byggd för att fungera som historieundervisning där eleverna inte bara tar del av en dramatisk berättelse, utan också tränar på att undersöka hur historisk kunskap skapas. Genom fallet Resande Man får eleverna möta ett konkret exempel på hur historiska texter, arkeologiska fynd och naturvetenskapliga metoder tillsammans kan användas för att tolka det förflutna.

Lektionens styrka är att den kombinerar berättelse, analys och källkritik. Eleverna får först möta den dramatiska förlisningen och därefter steg för steg pröva om vraket som hittades utanför Landsort verkligen kan vara Resande Man. På så sätt tränar de både historiemedvetande och historisk metod.

För grundskolan ligger lektionen mycket nära kursplanen i historia i Lgr22, där undervisningen ska ge eleverna kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser, men också förmåga att ställa frågor till historiska källor, tolka dem och kritiskt granska dem. Kursplanen betonar också att eleverna ska reflektera över hur historia kan användas i olika sammanhang.

För gymnasiet ligger lektionen väl i linje med historia enligt Gy25, där undervisningen ska utveckla elevernas historiemedvetande, deras förmåga att använda historisk metod och deras förmåga att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor. Ämnesplanen betonar också historiska begrepp, olika perspektiv och förmågan att dra slutsatser om historiska frågeställningar.

Koppling till Lgr22

I årskurs 7 till 9 passar lektionen särskilt väl eftersom eleverna får arbeta med historiska källor, orsaker och konsekvenser, tolkningar av det förflutna och historiska levnadsvillkor. I Lgr22 betonas att undervisningen i historia ska utveckla kunskaper om historiska förhållanden, aktörer och långa historiska linjer, men också förmåga att ställa frågor till historiska källor samt tolka, kritiskt granska och värdera dem.

Lektionens arbete med förlisningen, ambassaden, vrakfynden och identifikationen av skeppet gör det möjligt att knyta undervisningen till både stormaktstidens Sverige och till historieämnets metoddel. Den passar därför särskilt bra när eleverna ska träna på att skilja mellan vad som är belagt, vad som är rimligt och vad som fortfarande är osäkert.

Koppling till Gy25

I gymnasiet fungerar lektionen väl i historia, framför allt i arbete som rör historiska frågeställningar, källkritik, historisk metod och tolkning. Skolverkets ämnesplan för historia i gymnasiet betonar att eleverna ska utveckla kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer, men också förmåga att använda historiska begrepp, granska och värdera källor samt undersöka hur historia används.

Lektionen passar särskilt väl i undervisning där eleverna ska arbeta med historiskt källmaterial, olika tolkningsmöjligheter och relationen mellan skriftliga källor, materiella spår och vetenskapliga metoder. För Historia 1a1 och Historia 1a2 finns tydliga skrivningar om tolkning och användning av olika slags källmaterial, historiskt källmaterial som speglar människors roll i konflikter och förändringar, samt kritisk granskning av källor utifrån källkritiska kriterier och metoder.

Lärandemål

Efter arbetet med lektionen bör eleverna kunna beskriva vad som hände vid Resande Mans förlisning, redogöra för vilka typer av källor som används för att undersöka vraket, förklara hur dendrokronologi och fyndanalys kan bidra till historisk kunskap, samt resonera om varför forskare bedömer att vraket med stor sannolikhet är Resande Man men ändå inte kan vara helt säkra.

För högre nivåer ska eleverna också kunna väga olika källor mot varandra och formulera en egen historisk slutsats där de skiljer mellan fakta, tolkning och osäkerhet.

Förslag på lektionsupplägg

Lektion 1 kan inledas med att läraren högläser den dramatiska öppningen om stormnatten vid Landsort. Därefter får eleverna kort skriva vad de tror hände och vilken sorts källor som skulle kunna hjälpa dem att förstå fallet. Sedan läser klassen första halvan av lektionen fram till delen om vrakfynd och träprover.

Lektion 2 kan fokusera på undersökningen. Eleverna arbetar med de inlagda uppdragen i texten och sorterar sina slutsatser under rubrikerna Vad vet vi, Hur vet vi det och Hur säkra kan vi vara. Här passar det bra att stanna upp vid bilderna och låta eleverna resonera om vad olika fynd faktiskt kan säga.

Lektion 3 kan ägnas åt att skriva den avslutande slutsatsen om vraket verkligen är Resande Man. Klassen kan också göra quizet tillsammans, och läraren kan använda facit som utgångspunkt för vidare resonemang om källkritik och bevisvärde.

Facit till Testa dig själv

Resande Man blev känt genom samtida berättelser och krönikor om den dramatiska förlisningen och om de dyrbara föremålen ombord.
Dendrokronologin visade att träet i vraket fälldes ungefär mellan 1642 och 1647, vilket passar med ett skepp som sjönk år 1660.
Plåtmynt var stora och tunga eftersom myntets värde skulle motsvara metallens värde. När koppar användes i stället för silver behövde mynten bli större.
Fynd som kanoner, grytor och rep visar både att skeppet var ett beväpnat fartyg och att människor levde och arbetade ombord.
En enda källa räcker inte eftersom varje källa har begränsningar. Historiska texter kan innehålla fel, fynd kan vara svårtolkade och naturvetenskapliga metoder ger inte hela bilden ensamma.
Målningen är användbar eftersom den visar hur olyckan uppfattades och vilka detaljer man ville framhäva. Den är osäker eftersom konstnären kan ha lagt till eller ändrat detaljer.
Berättelserna om den dramatiska förlisningen tillsammans med uppgifter om värdefulla gåvor, pengar och juveler gjorde att Resande Man började kallas ett skattskepp.
Det finns inget enda rätt svar här. Ett starkt svar motiverar varför till exempel dendrokronologin, de skriftliga källorna eller vrakfynden väger tyngst, och visar att eleven förstår både styrkor och svagheter i den valda källan.