Vraks marinarkeolog Marco Alí visar försvarsminister Pål Jonson vraket.
Vrakplundring är ett problem i Östersjön. Fynd försvinner, lämningar skadas och unika kulturmiljöer riskerar att gå förlorade. Samtidigt är kunskapen om hur det ser ut nere på botten ofta begränsad, såväl hos allmänheten, myndighetspersoner som beslutsfattare.
– Det som inte syns finns inte är en vanlig uppfattning. Många blir förvånade när de får höra att inte bara historiska vrak, utan även viktiga kommunikationskablar till exempel ligger oskyddade på botten, berättar Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak.
För att bättre och mer effektivt kunna skydda betydelsefullt kulturarv har Statens maritima och transporthistoriska museer initierat ett fördjupat samarbete mellan berörda myndigheter och andra aktörer. Det är marinarkeologen Jim Hansson från Vrak som leder arbetet.
Det som började som en workshop om vrakplundring år 2020 har på bara några år vuxit till ett nätverk där Vraks egna marinarkeologer samarbetar med marinen, sjöpolisen och kustbevakningen för att skydda kulturarv under ytan och allra helst förhindra vrakplundring.
– Vi har kommit en bit på väg, men det finns mycket kvar att göra. Nu märker vi att intresset för att skydda kulturarv under ytan växer, både politiskt och bland andra myndigheter. Det här är ett arbete som verkligen ger ringar på vattnet, säger Jim Hansson, som vid tre tillfällen varit inbjuden till Riksdagen för att informera om verksamheten.
Varje aktör bidrar med sin expertis och utrustning, det kan vara fartyg, flyg, dykare eller 3D-dokumentation för att bara nämna några resurser det kan handla om.
– Ingen myndighet kan lösa plundringsproblemet själv. Men när vi övar tillsammans lär vi oss av varandra och får bättre beredskap, förklarar Jim Hansson.
Resultatet är att vraken kan övervakas mer systematiskt, skador kan upptäckas snabbare och eventuella kulturarvsbrott kan följas upp direkt och i förlängningen lagföras.
Ett exempel på samarbete är aktuella dykningar och arbete vid örlogsskeppet Riksäpplet utanför Dalarö. Vraks marinarkeologer hade upptäckt att det skett något på vraket, vilket ledde till att Länsstyrelsen i Stockholm tog initiativ till en skadedokumentation och att ytterligare undersökningar genomfördes på vrakplatsen.
Ungefär samtidigt hörde marinen av sig till Vrak och Jim Hansson för att höra om det fanns några lämpliga objekt för dem att träna på att göra 3D-modeller.
– Vi hade ett behov av att få överblick över skadorna på Riksäpplet, men vi hade ingen 3D-modell av skeppet. Marinen behövde övning och gjorde därför en modell åt oss. De fick träna och vi fick en användbar modell, berättar Jim Hansson.
I samma veva som marinarkeologerna skulle dyka på vraket av Riksäpplet i juli tidigare i år för att se mer vad som hänt med det, hörde Sveriges försvarsminister Pål Jonson av sig för att höra om det fanns möjlighet att följa med. Frågan om Östersjöns kulturarv under ytan och hotet mot det har nått ända in i regeringen.
– Vi hade precis polisanmält skador på Riksäpplet när vi fick tillfälle att visa försvarsministern vraket. Det blev ett perfekt exempel på varför samarbete mellan marinen, sjöpolisen, kustbevakningen och oss är helt avgörande, säger Jim Hansson och fortsätter:
– När beslutsfattare själva får en tydligare bild av vad som står på spel blir det ofta en riktig aha-upplevelse. Under ytan döljer sig både historia och viktiga samhällsfunktioner.
Försvarsminister Pål Jonsson möter Vraks Jim Hansson, marinarkeolog.
Samarbetet över myndighetsgränser när det kommer till skydd av kulturarv under vatten har väckt uppmärksamhet även utanför Sverige.
– Myndigheter i både Finland och Danmark har hört av sig till oss för att lära mer om hur vi jobbar, säger Jim.
I en tid när kulturarv ofta bokstavligen hamnar i skottlinjen – från Syrien till Ukraina – blir frågan alltmer angelägen.
– I alla konflikter är kulturarvet bland det första som attackeras. Det handlar om identitet och makten över historien. Därför måste vi ta vårt kulturarv under ytan på samma allvar som kulturarvet på land, menar Jim Hansson.
Målet är att samarbetet ska bli en integrerad del av arbetet för alla berörda myndigheter.
– Vi har världens möjlighet just nu. Alla vill samma sak och vi har visat att det fungerar. Det gäller bara att fortsätta bygga på, avslutar Jim Hansson.
