Köp biljett
Du använder en gammal webbläsare!
Om du har Microsoft Edge installerat kan du starta den via denna länk: vrak.se i Microsoft Edge
Vi rekommenderar följande webbläsare:

En marinarkeolog mäter upp skeppet. Det var troligen 21 meter långt och 7 meter brett. Foto: Roland Obst/archaeomare Institut für marine und maritime Forschung e.V.

Del 4: Vad hände med skeppet?

Sand och skal skyddar vraket

Skeppet, som är ca 700 år gammalt, ligger på sex meters djup. Vraket var till stor del täckt av sand och skal från snäckor och musslor. När marinarkeologerna undersökt fartyget och lasten, täckte de över vraket igen för att skydda det från skeppsmask som förstör vrak av trä. Skeppsmask kan finnas längst söderut i Östersjön, där det är mer salt i vattnet.

Blylod

I utrustningen ombord ingick det här lodet av bly. Det hittades på fören i vraket. Det var ett viktigt redskap för att ta reda på djupet där man var och för att undvika att köra på grund.

Blylod.jpg

Blylodet från vraket vid Darss. Kanske Hansasjömännen använde det innan de gick på grund? Foto: Anneli Karlsson, Vrak/SMTM

Loda – att ta reda på djupet

Med ett tungt lod på en lina kunde sjömännen ta reda på djupet. På lodet hade man ibland satt fast kladdigt fårfett. När lodet stötte i botten följde det med upp spår från botten. Då visste man också om det var sand-, sten- eller klippor på botten. En erfaren sjöman kunde på så sätt även få hjälp med att gissa var man var när man närmade sig land. För att försöka hitta rätt använde man sig också av fåglar, dofter, vind och strömmar, samt solens och stjärnornas positioner.

Blylodskastare_Mindre_vit.jpg

Blylodet var tungt och det gällde att kasta det långt framför skeppet, så lodet och linan hade hunnit nå botten när skeppet passerade över lodstället. Då kunde sjömannen, stående på skeppets utsida, läsa av djupet rätt på linan. Illustration: Ur Nautisk ordbok av Emil Smith, 1914

Vad hände med skeppet?

Vi vet inte hur det gick till när skeppet förliste och sjönk utanför Darss. I närheten finns flera andra vrak. Kanske var det svårt att hitta och navigera i området. En stor del av lasten följde med skeppet till botten, men inga spår av människor som drunknat hittades av dykarna. Vraket ligger idag ganska nära land. Kanske hann människorna rädda sig med skeppsbåten. Skeppsbåtar var en liten båt som skeppen hade med sig, ungefär som en livbåt.

Vad skulle räddas först om skeppet förliste?

Det fanns regler som bestämde vad som skulle räddas och i vilken ordning vid ett skeppsbrott. Först var det människor, värdeföremål och tågvirke (alla rep på skeppet), sedan fick köpmannen låna skeppsbåten för att rädda sina varor.

Staden Visby på Gotland tillhörde Hansan under medeltiden. Där fanns också lagar för vad en köpman skulle betala om ett handelsskepp sjönk. Så här står det i Visby stadsrätt från 1340-talet:

”Om ett fartyg förliser (Gud förbjude), och man lyckas bärga en del av lasten, så ska köpmannen betala skepparen full frakt för det gods man lyckats bärga.”

 

Den här vägen tog skeppet över havet

Filmen visar den väg som handelsskeppet tog för att leverera varor.

 

 

Nordens äldsta karta

Carta Marina är den äldsta karta som ganska rätt visar hur Norden ser ut. Kartan trycktes första gången 1539 och ritades av den svenska prästen Olaus Magnus. 

Carta Marina kan lära oss om hur den tidens människor såg på världen och vilka kunskaper de hade om hav och land. Du kan se på kartan att haven var fyllda med olika skepp och havsmonster. 

Textversion: Nordens äldsta karta

Källa: Kungliga biblioteket

Se hela kartan Carta Marina (JPG)

 

 

FRÅGOR ATT BESVARA OCH FUNDERA PÅ

- Köpmännen var ofta med på handelsresorna, men de fick inte bestämma vad som skulle räddas om ett fartyg förliste. Tycker du att man räddade rätt saker i rätt ordning enligt Hansans regler vid ett skeppsbrott?

- Vad och i vilken ordning skulle du rädda det som fanns på ett sjunkande skepp?

- Vad får människor att riskera sina liv för att ge sig ut på okända resor över hav?

Sidan senast uppdaterad: 2022-04-12