Fram till år 1808 var Sveaborg i Helsingfors hamn ett skeppsvarv och hemmahamn för den svenska skärgårdsflottan. Under det rysk-svenska kriget (1808–1809) lämnades uppskattningsvis hundra fartyg över till de ryska styrkorna. I detta delprojekt fokuseras på dessa fartyg.
I delprojektet undersöks trävrak i undervattenslandskapet runt Sveaborg. Att utföra undersökningar i denna miljö är utmanande, inte bara för att området nu är en trafikerad vattenled och undervattensmiljön svårtillgänglig, utan även på grund av platsens historia. Fortet var en rysk garnison i mer än hundra år och utsattes under Krimkriget för bombningar. I jämförelse med andra liknande platser i Sverige, har Sveaborg/Suomenlinna unika egenskaper.
Delprojektets första mål är att med hjälp av dendrokronologisk analys och andra metoder hitta och identifiera dessa skepp bland vraken som finns runt fästningen. 3D-inspelningar kommer användas för att tillgängliggöra vraken för både specialister och allmänhet.
Delprojektets andra mål är att undersöka och diskutera skeppen ur ett livscykelperspektiv, från att de byggdes till att de eventuellt kasserats och vad som hände längs vägen.
Museiverket i Finland är huvudpartner i delprojektet. Samarbetspartner är Förvaltningsnämnden för Sveaborg, Helsingfors universitet, Finlands Marinarkeologiska Sällskap och Ehrensvärdsällskapet. Dessutom medverkar fotogrammetispecialisterna Kari Hyttinen och Pasi Lammi. Delprojektet är placerat i Helsingfors.
Delprojektet ingår i forskningsprogrammets historiska och arkeologiska modul.
Delprojektets namn
Slutet på fornstora dar? En biografi över svenska vrak som Suomenlinnas/Sveaborgs ”blåa” kulturarv.
Kort presentationsfilm