M/S Estonia var en kombinerad bil- och passagerarfärja. Varje dag reste hundratals personer med fartyget. Bland passagerarna fanns nöjesresande, veckopendlare och yrkeschaufförer. Utöver besättningen fanns oftast inhyrda musiker och artister med ombord. Passagerarna kunde roa sig genom att shoppa i butikerna, gå på restaurang och nattklubb, spela, bada i pool och basta.

Många av de som överlevde befann sig i  barer och restauranger som var öppna. M/S Estonias bogvisir har bärgats. Fartygsdelen har stor betydelse för många människor. Den har även varit viktig vid utredning av olyckan. Idag ingår bogvisiret i Sjöhistoriska museets samlingar.

Ombord fanns människor från sjutton nationer. De flesta kom från Estland och Sverige, men även Finland drabbades hårt. Förlisningen ägde rum på internationellt vatten och flera länder deltog i räddningsarbetet. Estland, Sverige och Finland upprättade en gemensam haverikommission som utredde olyckan. Även om flera decennier gått sedan olyckan, så pågår den gemensamma sorgeprocessen än idag.

Estland hade ett år före olyckan återfått sin självständighet, efter att ha varit ockuperat av Sovjetunionen sedan andra världskriget. Färjetrafiken ökade och blev ekonomiskt viktig men också symboliskt. Människor som hade skiljts åt av krig och ockupation fick större möjligheter att återförenas.

Fakta

Djup

54-80 meter

Byggd

1980

Längd

155 meter 

Bredd

24 meter

Förlist

1994

Fartygstyp

Kryssningsfartyg