100 skepp - 1000 vrak - Om den glömda flottan
[En presentation visas på duk. Texten Den Glömda flottan är rubrik. Därunder bild på vraket efter skeppet Resande man och texten Tvärvetenskapligt progham. Kartlägga, dokumentera och studera den svenska seglande örloggsflottan. Centrum för maritima stuider (Stocholmsa universitet) Statens maritima kch transporthistoriska museer, museiverket i Finland, Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond ]
[Talare 1, Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak:] Det är massa olika delar i det här med historiker, arkeologer och etnologer.
Det vi har jobbat med främst är arkeologisk dokumentation och försökt lokalisera och kartlägga, bygga upp en statistik om den svenska seglande örlogsflottan.
[Talare 2, Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak:]
För några år sedan, när vi har gjort ganska många jobb runt om i landet, så har vi hittat örlogsskepp lite titt som tätt i kajer och fundament i broar och så vidare.
Och det utmynnade då till att det här projektet blev av. Vi inser att den svenska flottan finns nog kvar i stora delar på ett eller annat sätt.
Det jag och Patrik har främst jobbat med här är den som kallas för Atlasmodulen och det är en del i det här projektet, men en av de större delarna.
[Bild med texten Den glömda flottan visas, målning av örlogsskepp]
[Jim]: Den arkeologiska delen, där vi har hållit på i fem år och letat örlogsfartyg, dokumenterat och försökt identifiera och få fram nya berättelser kring det här.
Det ska också utmynna i en databas, som vi kommer nämna lite senare, som heter Örloggen.
Vi håller också på med en bok. Det är arkeologiska rapporter som vi sitter och jobbar med också, så det är ett ganska omfattande material.
[Patrik]: Det är över tusen skepp i den svenska flottan som vi behandlar i det här programmet. Det är perioden strax före 1500 till 1850. Vi pratar om seglande, alltså träfartyg i princip.
Fartyg över 100 ton är det vi har i databasen, inte de allra minsta. Vi tror att det blir drygt tusen.
Det är rätt häftigt.
Sverige har nog världens äldsta flotta, om man tittar på åldern på flottan.
[Jim]: Men vi har också världens kanske mest bevarade flotta som vi kommer återkomma till. Några fokusområden vi har valt ut, vi har samarbete med Finland och de har jobbat mycket i Sveaborg, som tidigare var svensk stor jättefästning utanför Helsingfors.
Det kommer vi inte gå in på idag, men det är också en del av projektet. I Stockholms innerstad har vi hittat medvetet sänkta fartyg, men också ute i Vaxholm.
Och sen är det Karlskronadelen.
Vi säger så.
I Vaxholm och Karlskrona är två heta områden.
[Jim]: Under den här tiden har vi försökt leta.
Var kan de här örlogsfartygen finnas? Det är svårt att börja gräva i kajer eller Gamla stan eller rota under broar och så vidare. Vi vet att vi har hittat, men att det sannolikt ligger fler.
Men de här fartygen har inte bara hamnat som utfyllnad och fundament utan även som försvarsanläggningar.
I Vaxholm vet vi enligt arkiven att det ska ha hamnat ett ganska stort antal, över tio stycken stora örlogsfartyg och ett mörkertal som vi inte riktigt känner till som man har använt och ställt på botten för att motverka ett anfall mot Stockholm.
Det har man gjort på samma princip när man grundar Karlskrona.
Man väljer ett bra område som är lätt att täppa till sund så att man styr trafiken in och ut via ett sund som är lätt att försvara.
Så där har vi fokuserat en hel del.
[Jim]: Sen är det inte helt lätt när man hittar ett vrak. Det kan vara allt ifrån brädhögar, det ligger som en hög på botten till otroligt välbevarade vrak.
[Presentationen visar kartbild av Vaxholm och Djupasund med varsitt område markerat med orange cirkel]
[Jim]: Det finns många vrak som inte är jättelångt ifrån Vasa som faktiskt finns.
För att nå identifiering använder vi både dendrokronologi, att man sågar prover. Det innebär att alla träd har ett eget fingeravtryck. Det går att datera om man har tur, visst antal ringar och gärna barken kvar.
Men man behöver fler metoder än så för att nå en identifiering. I flottans skeppslista finns längd och bredd väldigt ofta. Men det är väldigt få uppgifter annars om fartygen, hur de är konstruerade.
Längden är ganska svår, väldigt svår att få tag i ofta för att stävar, förstävar och akterstävar har ofta ramlat ur sina lägen eller det är lite klenare konstruktioner, i synnerhet i aktern.
Själva längden är jäkligt svår att uppskatta. Man kan få ett hum, men inte den exakta längden.
Det vi utvecklade här också... Vi sitter i ett museum som bara är fyra år gammalt som bygger på att vi har jobbat med mycket nya tekniker och lite framåtanda, hologram och 3D-metodik och så där.
[Jim]: Men i det här fallet så hittade vi en annan teknik som funkade väldigt bra.
[bild av dykare på presentationen, skiss av skepp med tvärgående balkar och texten metodutveckling]
Det är för att få bredden, så mätte vi däcksbalkar.
Däcksbalkarna är de tvärsgående balkarna i skeppet som håller upp plankorna där man går, helt enkelt.
Och när man får däcksbalkarnas placering, när man vet från vilken däcksnivå de kommer, även om de ligger huller om buller, så måttade vi längden.
Sen kan man lägga ut på ett millimeterpapper och så ritar man ut de här.
Då ser man, då får man en form. Det kan inte bli annat egentligen, för att de här fartygen vi tittar på: Däcksbalkarna är innanför skrovet, inte som medeltida fartyg där man tittar ut.
De kan inte sticka in för långt, då får de ingen bärighet och de sticker inte igenom.
Så när man lägger dem där och ritar ut så får man en form och det blir väldigt exakt faktiskt bredden på just den däcksnivån.
Sen använder man knän, skeppskonstruktionen, detaljer i fartyget. Knän är förstärkande timmer som håller upp däcksbalkarna.
De har en viss vinkel beroende på var de sitter i det runda skrovet. Då kan man hitta, med deras hjälp, nivån på däcksbalkarna.
Då får man formen som går att rekonstruera, den största bredden helt enkelt.
[Dykbild och texten Identifiering visas. Lista med orden Plats, Storlek/dimension, skeppstyp, detaljer, datering och proveniens, historiskt material]
[Jim]: Identifiering då, vi använder också andra källor som historiska arkiv.
Den svenska byråkratin kanske man gnäller på rätt ofta, men i de här fallen är det jävligt bra. Det är väldigt väldokumenterat, det finns mycket papper.
Även såklart är det stora luckor och sånt som finns i det här. Men vi har ganska bra dokumentation i flera fall.
Då kanske platsen nämns på de här fartygen när de ska ha sänkts. Ett ungefärligt område, då har man en indikation på det.
Storlek, dimensioner, det är de här däcksbalkarna jag pratar om, där vi får ett längd och breddförhållande.
Får vi bredden så har vi också en hyfsat bra uppskattning på hur långt skeppet borde ha varit.
Skeppstyper, vi tittar också på vad det är för typ av skeppstyp: Är det ett stort, tungt örlogsfartyg? Linjefartyg? Tvådäckat?
Tvådäckat innebär att man har kanoner på två däck och så vidare.
Detaljer, det har vi varit inne på, lite med knän och sånt där. Men det finns ju många andra detaljer på ett skepp som kan ge information: om det är byggt på ett holländskt manér eller ett engelskt manér.
Det finns lite olika sätt att bygga fartyg på som också kan ge oss information där nere på botten.
Sen har vi datering och proveniens. När vi sågar proverna så får vi ofta, ofta ska jag inte säga, men ungefär drygt hälften av alla prover vi skickar in så får man en datering på.
Har man inte hela vägen ut till barken, alltså sista årsringen, så får man ett ungefärligt uppskattat, det kan vara efter 1646 och då saknas ett gäng årsringar.
Då behöver man komplettera med de här breddmåtten och de andra arkivuppgifterna för att förstå vad det kan handla om för skepp.
Men när man får en datering så är det ganska ofta - du också får proveniensen, alltså var trädet har vuxit, - var har man huggit eken? Det hjälper oss också då för att spåra i arkiven de här skeppen.
Var byggdes skeppen?
Tidigt 1600-tal, till mitten av 1600-talet, så byggs de ofta på lokala varv inne i Mälaren, - Harbovik, Västervik, Kalmar och så vidare, - och då kan man se att bestånden kommer oftast i närområdet då och då hjälper den här metoden till att vi kan hitta vilka skepp som byggs inom respektive områden.
Historiskt källmaterial vad det innebär använder också såklart det kartmaterial som finns.
Även om vi har sett att det många gånger kan vara ett planerat material.
Alltså en karta som kanske är planerad. Vi har ett bra exempel här.
Det finns massor med vrak utplacerade på en karta från första hälften av 1700-talet. Det stämmer ibland, men inte alltid. Så vi vet inte riktigt om de stämmer.
Men allt det här tillsammans gör att vi närmar oss en identifiering som underlättar.
[Jim]: Vi kommer nämna lite grann här i Vaxholm, där vi har varit. Vi håller på med rapporten, jag och Patrik. Det är ett ganska stort arbete, för det är där vi hittade Vasas systerfartyg Äpplet.
Så det blir en ganska kort berättelse om det, för det tänkte jag att ni gärna får komma tillbaka till en annan gång och lyssna på. Det var mycket spännande saker där.
Men Vasas systerfartyg är ett av de kändaste som vi hittade inom det här projektet.
[Bild med texten Äpplet – Vasas systerskepp och fotn av vraket efter Äpplet visas]
Vi har Vasamuseet runt hörnan här, så nu när vi hittade henne har vi alla möjligheter i världen i princip att göra ny forskning, berätta nya historier, vi kan jämföra hur man lärde sig bygga de här stora skeppen, vi har hittat flera skulpturer som ni ser på bilden här.
Men till skillnad från Vasa så seglade hon i flottan i 30 år. Hon hade en 30-årig karriär i svenska flottan. Även om hon inte gjorde allt för många resor.
[Målning av havet med markeringar för sänkta skepp visas]
Så har vi ändå hittat en del där. Men efter karriärens slut bestämmer man sig för att sänka henne 1659 i Vaxholm. Men tre år innan sänker man två fartyg.
Det här är mitt under stormaktstidens höjdpunkt, om man nu ska kalla det för det.
När Sverige är som störst landmässigt och alla erövringar har gjorts med Karl X och så vidare.
Men då har vi fiender, det är polacker, det är holländarna som har bytt sida från att vara allierade med oss.
De har bytt sida nu för att det gått så jäkla bra för Sverige.
De tar parti för Danmark. Det är tre länder.
Då tror man att det är ett anfall mot Stockholm på gång. Man sänker två fartyg som man blir missnöjd med. De hamnar rakt med sundet och inte tvärs.
Skissen i mitten är från krigsarkivet och andra hälften av 1600-talet.
Man ska ställa två fartyg på botten och ett större uppe på.
Det som händer 1659 är att två andra fartyg spikas ihop, två danska krigsfartyg vi har tagit- men på väg ut, bogsering ut, för att ställa på botten och sen förmodligen lägga Äpplet uppepå.
De slits och blåser in nere i en vik några kilometer söderöver, så de ligger där snyggt och prydligt, där vi har varit också.
Då är vi ganska säkra på att man ändå, när Äpplet är preparerat, försöker träffa de här som ändå hamnade fel och det verkar stämma när vi ser. Det här är alltså 3D-modeller som börjar växa fram.
[Bild som visar två 3d-modeller av botten vid Vaxholm]
Det ligger ett större bredvid här till vänster och ett äpple till höger. Så det är egentligen två stycken Vasa som ligger bredvid varandra.
Dom är bevarade upp till första batteridäck och sen ligger ett jäkla plockepinn uppepå och ute på botten.
Man får ha tungan rätt i mun för vilka timmer är det som tillhör vad och så vidare.
Speciellt när man ska datera och hålla på.
Det högra skeppet här, eller förlåt, det vänstra, de som sänktes 1656, tror vi nu, att det mycket möjligt är Patientia.
Det är Danmarks, Kristian IV, favoritfartyg egentligen, som byggs 1616 av skotska skeppsbyggaren Sinclair i Köpenhamn.
Det är lite häftigt, det här är två av Sveriges och Danmarks största fartyg, som är nästan samtida, som är utvecklade för att kriga mot varandra. Så nu ligger de snyggt och prydligt bredvid varandra.
[Bild som visar målning av sjöslag och texten Femern 1644]
[Jim]: Det här fartyget togs tillsammans med tio andra, och två sänktes, om jag inte minns fel, i slaget vid Femen, som är flottans största vinst genom historien, när vi krossade danskarna den gången.
Den danska flottan, det var Sverige och Holland tillsammans mot danskarna. Så det här var innan de bytte plats i landskapet.
[Undervattensbild av två vrak med skisser visas]
De här skeppen som jag nämnde tidigare, Tu Löver och Neptunus som spikades ihop, det är ganska roligt, de ligger där ihopspikade i den där viken på 6 till 7 meters djup bara och de är byggda på en väldigt gammal ritning som är den danska, vad ska man säga, deras Vasa egentligen, eller vad ska man säga, ett ikoniskt fartyg som hette Hummern.
Så det här skeppet, det ena skeppet är byggt på samma ritning för att det var så bra konstruerat och det skiljer sig väldigt mycket mot den svenska.
Nu har vi pratat om två vrak.
Det skulle vara ett större och ett mindre. Det ligger faktiskt ett lite mindre som vi inte har hunnit titta på än. Som förmodligen hänger ihop med den här historien 1656. När vi blir pressade och inser att vårt försvar inte riktigt kan stå upp mot ett anfall.
Då blir det, inte panik ska jag säga, men att man måste bättra på försvaren. Och då använder man de här gamla skeppen och det här ser vi under den här forskningsprojektet att det sker hela tiden, så det går i cykler.
Nu går vi med i Nato, men då sänkte man fartyg lite grann. Det finns naturligtvis väldigt mycket mer spännande saker att berätta om de här skeppen som vi kommer göra här snart framöver.
Rapporten är på gång som sagt, men vi tänkte lämna det lite där och sedan hoppar vi vidare till Karlskrona.
[Föreläsningssal, Jim och Patrik vid podiet]
[Patrik:] Ja, det är där vi har jobbat mest sista tiden, förutom med Äpplet som vi kommer att jobba med framöver lite mer. Men det sista stora vi har gjort i projektet, eller det här forskningsprojektet Den glömda flottan, det är när vi har jobbat i Karlskrona. 1680 flyttade man örlogsbasen från Stockholm ner till Karlskrona.
Man flyttade hela familjer, skeppsbyggare, amiralitetet och flottan ner och grundade en ny stad från noll. Vilket då såklart medför att det ligger massvis med örlogsvrak runt omkring staden, i och runt omkring.
[Bild som visar målning av Karlskrona och lista på identifierade skepp]
De är företrädesvis från den perioden när staden hade grundats eller lite före eftersom många skepp var byggda innan 1680 men hängde med ner.
Där har vi identifierat ett stort antal. Alla var inte jättesvåra.
Många var mer eller mindre kända redan innan, var de skulle ligga utifrån kartmaterial. Vi kommer in på det senare, kartmaterial är inte alltid pålitligt. Några har varit jättesvåra, men vi har lyckats få kläm på de här tror vi i varje fall.
[Karta över Karlskronas kust visas]
Här är Karlskrona, själva staden, övre cirkeln.
Det är där de äldsta vraken ligger när man grundlägger staden och bygger upp den.
Längre ut har man den yttre redden innanför den här halvcirkeln av öar, den yttre ledden där det också låg fartyg för utrustning.
Där har man senare, under 1700-talet, täppt till flera sund för att styra trafiken precis som man gjorde i Vaxholm, styra trafiken den väg man ville att de skulle komma.
På varje sida om pilen ligger två befästningar så man kan ha kontroll över det där och som man kan tänka sig om man är fiende och är jäkligt modig och har sydlig vind och seglar rätt in så går det åt pipan och då ska man komma ut också.
Karlskrona har väl aldrig blivit utsatt för något riktigt anfall från sjösidan. Det här sundet vi har till höger, Djupa sund, undersökte vi för några år sedan.
Det är en ganska känd plats sen tidigare, det sportdyks mycket där.
Men det var okänt hur många fartyg och vilka som låg där. Det fanns indikationer och lite historiska uppgifter.
[Karta över Djupasund med markeringar över vrak]
Men det har vi benat ut nu, att det är fartyg som är sänkta vid tre tillfällen, 1785, 1810 och 1836. Alla de här tillfällena är i princip i samband med krig eller oroligheter. Jag kan nämna tre från de olika perioderna.
Dels från 1785 års sänkningar, då sänks två fartyg.
Bland annat den här Enigheten, senare omdöpt till Konung Fredrik som var ett stort tredäckat fartyg. Ett av de absolut största byggt i slutet på 1600-talet.
Vi har Disa, en mindre skärgårdsfregatt. Det är de här fartygen som byggdes från mitten av 1700-talet och framåt för att kunna verka i skärgårdsmiljö. De skulle både ros och seglas.
Det här är en av de mindre modellerna som kallas för pojama.
Den blev senare ombyggd till en brigantin och därför hamnade den här i i örlogsflottan som hade sin bas i Karlskrona. Skärgårdsflottans fartyg låg mest i Stockholm eller i Sveaborg.
Sist men inte minst här låg Vasa, Vasa från 1778. Ett av Fredrik Henrik af Chapmans mest omtalade skepp som blev prototyp för en serie linjeskepp som byggdes på 1680-talet. Det är även Chapman som har designat Disa.
[Jim]: Man kanske ska fylla i att på Äpplet och Vasan byggde man på känsla och erfarenhet. Det fanns inga ritningar, beskrivningar eller modeller.
Det är först här det kommer, som Patrik sa, det blir lite mer industri, vetenskapligt skeppsbyggeri.
[Patrik]: Hur som helst, här kan ni också se däcksbalkar vid de här vita strecken för att försöka få fram en bredd. Även om de ligger ur läge så går det ändå att få en indikation på dels hur brett det har varit men kanske också längden om man får fram en form sen.
Enigheten, det var ett av de största som sagt. Så här ser det ut idag, det är aktern vi ser här.
[Bild med texten Enigheten 1699 visas: dykbild av vraket på botten och samtida målning av skepp sett akterifrån]
[Patrik]: Det där är inte Enigheten utan det är ett som heter Konung Karl som byggdes strax efter, men det är en illustration på ungefär hur det har sett ut när det begav sig.
Det blev hemskt långlivat då. Det är sjösatt 1696 och sänkt här i Djupasund 1785. Det var nästan 90 år gammalt då. Det är bra kvalitet.
[Bild av vraket efter skeppet Disa visas]
Disa, skärgårdsfregatten, mycket smäckrare, klenare konstruktion och också hemskt flatbottnad för att kunna verka i skärgårdsmiljöer och grunda farvatten.
[Jim]: Det är som våra stridsbåtar idag.
[Patrik]: Exakt.
Vasa, det är ganska kul. Här är aktern.
[Bid som visar modell samt vraket av linjeskeppet Vasa]
Det finns en modell på Marinmuseum i Karlskrona. Den är i princip identisk med de här... Den är alltså samtida. Modellen är från 1700-talet.
Där ser man att hans idéer verkar ha blivit verklighet på skeppet. Det är en mycket spektakulär dykplats i Djupasund om man har tur och har sikten med sig.
Det är inte alltid man har det.
Det kan vara katastrofsikt också.
Nu kommer en filmsnutt.
[Dykar-film i grönt från vraket efter Djupasund]
Enigheten.
Här ser man balkarna, under batteridäck.
De var ju tredäckare från början, men innan de hamnade så tog man bort ett däck, så de blev tvådäckare också.
Men som man ser, man rundar hålen, det är uttag för mastfiskar och så vidare. Det ligger gångspel, det ligger lite länspumpar, alpumpar och sådant finns kvar.
Så det är jättemycket utrymme ner under där också som är kvar av skeppet.
Sen har vi dragit ut måttband, så måttar vi balkarna tvärs hela tiden så kan man få ut ett bra mönster på grejerna.
[Jim]: Med det här materialet var tanken, och vi har förberett för att göra en dykpark. Det finns material, historier, vi har gjort en snitslad bana som man skulle ha gjort i verkligheten.
[Bild med texten Dykpark och tidningsurklipp]
Det är förhoppningsvis på gång i Karlskrona att man kan dyka och titta på de här historierna, titta på Sheldons Enigheten eller Disa från Sveaborg eller Chapmans Vasa och så vidare.
Och så är tanken att man kanske skulle kunna ställa ner betongskyltar nere på botten så man kan följa en snitslad bana och få en guidad tur.
Och det här kan man också göra digitalt naturligtvis för icke-dykare.
Där vet vi inte riktigt hur det ligger till, men material har vi hjälpt både Region Blekinge och Karlskrona, Länsstyrelsen Karlskrona och Karlskrona kommun. Så vi hoppas att det där tar fart igen.
[Bild med texten Bollösund, karta och undervattensfoto av lämningar visas]
Ett annat sund som vi har varit ute i är Bollösund.
Där ligger det flera vrak, tre stycken och två stycken anläggningar. De här hamnar på 1810- och 1780-tal.
Det är ett lite speciellt sund också på det viset att de verkar hänga ihop med en händelse som vi ser händer i Djupasund också.
1810 så är vi formellt i krig med England egentligen så England har ju precis några år tidigare nästintill pulveriserat Köpenhamn, danskarna har kapitulerat.
Sen är de ute och seglar här och vi hamnar i krig med dem på pappret. Så man är ganska skraj att det ska hända någonting. Då sänker man några fartyg i Djupasund, man beskriver att man gör stenkistor och sänker skepp även i Bollösund.
Så än en gång, när vi står inför ett yttre hot, då hamnar de här grejerna på botten.
Här ser vi några pumpar, länspumpar som man pumpar med en hävarm och får upp vattnet i.
[Bild med texten Bollösund med foto av dykare, skeppsmodell och karta över sänkta vrak visas]
[Jim]: Där finns också ett ritat fartyg av Chapman som heter Sprängtporten. Det här är också en fantastiskt spännande historia. Puke, en amiral, en kändis som har varit ute och seglat: Det här fartyget har varit ute på flera uppdrag runt om i världen.
Det här hittades av en sportdykare tidigare, men när vi kunde verifiera och få upp historierna så är det här inte bara pinnar på botten utan det blir någonting som kompletterar vår historia och inte minst Karlskronas.
Till höger har vi en bild Sprängporten ligger i mitten. Hon hamnade där sist tror jag, så de två mindre hamnade där på 1788. Det är två stycken bombkitsar. Fartygstyperna är enorma stora mörsare som man kunde lobba över öar och in i städer och så vidare. Sådana fartygstyper har varken vi eller några kollegor i norra Europa hittat tidigare. Så det är också kul att hitta en fartygstyp som vi inte känner till.
[Historisk karta över Karlskrona 1680 visas]
Allt det här var för att skydda Karlskrona som från början var betesmarker, Ronneby var den stora staden då och även Karlshamn som då hette Bodekull. Tänk dig att hela verksamheten här, örlogsbasen, skeppsbyggeri, allting flyttar man ner och bygger en ny stad på Trossö.
Då är det Erik Dahlberg som har ritat de första skisserna på hur man tänker sig Karlskrona med gatunät, infrastruktur och inte minst försvaret i örlogshamnen. Det är en pir längst bort till höger som är tilltänkt.
[Bild med texten Smörasken: flygfoto och vrakbilder]
Det senaste uppdraget har varit att dyka där och då kan vi se att den här piren i det röda strecket, den blev aldrig av.
Så de här planerna, det tog tid att få till allt det här och sen Karl XII och Sverige hamnade i stora nordiska kriget, det gick ju bra i början. Sen gick det ju, som vi alla vet, mindre bra.
Hela den ekonomiska situationen blev katastrofal för Sverige. Så vi vet inte om det hänger ihop med att man inte fick till försvaret helt enkelt. Men på botten ligger det några vrak.
[Historiska kartor ver Karlskrona]
Här har vi de historiska kartorna. Det finns flera olika kartor.
Det finns 1804-, 1880-tal och 1750-1755. De nämner några vrak i samband. De byter position, några namn tillkommer. Det är ganska svårt att avgöra vad som är rätt. Eller var det kommer ifrån, datan eller informationen.
Där försökte vi reda ut vad det här handlade om.
[Bild av dykare med måttband och skiss av skepp]
Än en gång körde vi det här, tumstockar och måttband från Clas Ohlson. Här ser ni en skiss hur det kan se ut när man får ut däcksbalken, så förstår ni varför man får en form.
Det kan liksom inte bli mycket annat än sådär. Sen hittar vi lite andra skeppsdetaljer och då kan vi också få formen på fören och så vidare.
[ bild av Karlskronas kust med sänkta skepp markerade]
Då kan vi uppskatta aktern. Då får man både längd och bredd där. Det ligger fartyg i två linjer helt enkelt, så vi kommer komma lite till. Två spännande skeden.
Den vänstra linjen in mot stan, det är den som troligen skulle bli fundament till den här piren som aldrig blev av.
Exakt, det ligger lite stenar ifyllda på de här skeppen och så är det några andra bamsingar på utsidan som vi kommer till.
Men de här har vi också lyckats dokumentera, det lyckas vi alltid med i princip, mer eller mindre, bättre eller sämre.
[Bild med texten Flöjt och modell av vrak samt dykbilder av vrak stående på botten]
[Jim]: Men det här fartyget har väldigt stora likheter med en flöjt. En flöjt är alltså en skeppstyp, en holländsk skeppstyp.
Det finns exempel här, det finns flera i Östersjön, men det är också ett av de vanligaste handelsfartygen som är en holländsk produkt kan man säga, så den är utvecklad till en fartygstyp. Längst ner till höger är den nästan 40 meter lång, den heter Anna Maria och ligger i Dalarö hamn.
Det är en flöjttyp och vi har många liknande skeppsdetaljer och former och allting, så vi tror att det är en flöjt som ligger där, men de är ganska anonyma i arkiven tyvärr.
Så det har vi inte lyckats hitta, varken med dendro eller våra 3D-modeller och de här bredd- och längdförhållandena, så den har vi inte lyckats fiska upp än.
[Bild av skeppet Falken 1684 under vatten samt illustration och foton av skeppet Vasas däck visas]
[Jim]: Ett annat fartyg vi hittade här, ett mindre fartyg. Här hade vi hjälp av däcksbalkar som ni ser här. Där kunde vi dokumentera det på det viset.
Vi hittade också detaljer som de här knektarna som avslöjar var masterna har suttit. Det är knektar som är till för att kunna hissa och hala råseglen på masterna helt enkelt.
Det hittas också större knektar till storfallet och det är stormasten. Vi vill ha indikationer på var vi är någonstans i fartyget och då kan vi också titta lite grann på hur stort fartyget har varit utifrån det.
I det här fallet, den här falken, den fanns inte omnämnd på någon karta förutom inne i örlogshamnen.
Men när vi gör en utsökning, när vi har dendroproverna, vi har bredden och längden, vi vet att hon försvinner 1705, det passar in i de andra fartygen som hamnade där, så är vi ganska säkra på att det är hon som hamnade här och inte inne i örlogshamnen.
Här ser man också lite skeppsnörderi: Längst ner till vänster ser man att det är dubbla plankor som är på varandra.
[Bild av modell av Falken visas ihop med undervattensfoton av vraket]
Det är också ganska typiskt för att se på ett ålderdomligt fartyg.
Man har spikat på ett yttre skrov för det sista racet innan det är ingen mening att reparera. Det är ett yttre skrov för att hålla skeppet tätt helt enkelt.
[Historiska kartor över kustområde]
Sen har vi en av de äldre kartorna som det finns lodningar på. Den är från 1697.
Här är väderstrecken lite omvända. Söder är norrut på den här kartan av en anledning.
Här är massor med lodningar, men här finns det några indikationer på, det är egentligen tre korvar, ser nästan ut som avlånga runda limpor.
Vi har dykt på alla tre och den ena är en bergklippa bara - och den finns det faktiskt lodsiffror om man tittar ordentligt på där.
[Bild av 3d-bild av vrak i grönt visas]
De andra två, där ligger faktiskt två skepp, precis där markeringen är. Det står på kartan att det finns Bojort nummer 17. Sådana namn fick de här mindre fartygen.
Det är därför de är så svåra att hitta. De har inte de här glamorösa, fina historierna. Men här tittar vi på skrovform och så vidare.
[Bild med tre foton tagna på vrakplats under vatten visas]
[Jim]: Bojorter är ganska bukiga fartyg.
Man ser att bottenstocken är väldigt platt i botten. Det är skarpa slag upp mot skrovsidan som gör att... Vi kan inte säga att det är den här Bojort 17, men det är ingenting som talar emot.
Det finns mer att jobba med med de här vraken, men det är inte vinst varje gång.
[Karta över Karlskronas kust, linje av sänkta vrak är markerade på den]
[Jim]: Nu är det du, Patrik.
[Patrik]: Man kan säga också att den här kartan var en annan karta som visade andra fartyg än den tidigare historiska kartan ni såg. Det finns ett antal från Karlskrona, men i princip ingen stämmer överens.
Att bara utgå från de historiska kartorna för att försöka identifiera vrak, det är jäkligt svårt. I det här området på alla kartor så är det från två till sex, sju vrak markerade, men nästan alltid ligger de i en linje.
Men det visar sig här att det är två linjer. Den vänstra, västra in mot stan, är lite äldre skepp som är sänkta tidigare. Förmodligen för att utgöra fundament för den här piren som aldrig blev anlagd. Medan den högra, östra linjen är en annan typ av skepp.
Det är inte de här små handelsfartygen med mellanrum utan här har man lagt dem dikt an. Man har till och med tagit bort galjonen för att få dem nära varandra, galjonen, det som sticker ut i fören.
Det är stora örlogsskepp. De flesta av dem är örlogsskepp hur som helst. De är sänkta senare, 10-15 år efter de första sänkningarna.
[Bild som visar historisk handskrift, förteckning av flottans skepp. Text lyder Flottan 1689]
Det här är fartyg som har varit aktiva i den första flottan i Karlskrona kan man säga. När man flyttar hela örlogsbasen dit tar man med skepp som är byggda innan 1680. Det har gått jättedåligt för Sverige i det skånska kriget som tar slut 1679. Katastrof, förlorar massa stora örlogsfartyg på kort tid, men under 1680-talet börjar man bygga upp flottan igen.
Det här är resultatet 1689, sen blir den ännu större framåt 1700. De svarta markeringarna är fartyg som vi hittar här precis vid smörasken. Men det finns ytterligare skepp som ligger i Karlskrona.
Det är det som är så kul med den svenska flottan. En stor del av fartygen finns kvar och vi kan se på dem, titta på dem. Ja, åtminstone om man kan dyka eller fota. Det är spännande.
Många har ju bytt namn ska vi säga. De bytte namn under årens lopp. Ett stort fartyg som är flaggskepp, Carolus. Det får inte heta Carolus längre när man bygger ett större några år senare. Då byter det namn till något annat. Jag tror det där blev Hedvig Eleonora. Ja, jag tror det.
Då får du bli en drottning i stället för det är lite mindre.
[Bild av historisk karta över Karlskrona med skepp utritade mellan blå linjer]
[Patrik]: Det här stora nordiska kriget som Jimpa nämnde. När det börjar gå dåligt efter ett tag för svensk del landstiger danskarna i Skåne. Den danska armén rör sig uppåt mot Karlskrona tidigt 1710.
Man blir jättenervös i Karlskrona att man ska bli attackerad. Det här är en bild från januari, februari. Det är is som ligger, men man har huggit upp vakar och lagt fartyg i de här blå linjerna.
Förutom att man förstärker med att man lägger flytande fartyg runt staden så sänker man också ett antal fartyg som försvar. Bland annat det här jätteskeppet, drottning Ulrika Eleonora, ett av de största, som fanns med på den samlade flottan-bilden jag visade tidigare.
[Dykbild och modellering av skeppet Ulrika Eleonora från 1684]
Men det man har gjort är att man ställer dem vid den här lilla ön, Smörasken, vid inloppet till örlogshamnen.
Så har man ställt dem på botten.
Vi kom fram till att de här ligger ganska grunt. Vi jämför med de gamla lodkartorna, och djupet har inte ändrats jättemycket där, det är någon halvmeter. Så de har stått på botten och stuckit upp och förmodligen har de varit bestyckade, så kallade blockhus som det kan kallas med skepp också.
Ni ser raden med stora sänkta fartyg.
[Bild av historisk målning av seglande skepp och texten Tredäckare]
Det här är en liten bi-diskussion om de här jättestora har varit tredäckade. Det här är ett annat Drottning Ulrika Eleonora som är byggt ett par decennier senare.
Jag vet inte varför den bilden var kvar Det är mitt fel. Jag gillar tredäckare.
Men hur som helst.
[Bild av historisk skrift]
Här ser ni hur det har bytt namn från Göta till Göta rike till Sverige beroende på när man har byggt upp flottan och det har blivit större fart.
Det här var ett riktigt bamse-fartyg, 650 man ombord. Finns med på den där listan men där heter det Sverige.
Ett annat fartyg, Uppland, lite mindre örlogsfartyg men ändå en ganska stor rackare. Ni ser de här betingbalkdelar som ligger här, tar upp ankartrossen runt den här jättestora backen.
[Modellering av skeppsvrak, bild från Vasas undre däck och texten Uppland]
Den högra bilden är från Vasa. De ligger här, de som har gått ner i skrovet. De har också stått och stuckit upp ovanför ytan. Uppland är ett fartyg som har varit med länge.
Det är byggt redan när flottan var baserad i Stockholm. Det är byggt i Lübeck faktiskt. Man byggde fartyg och svenskarna hade många besittningar i Tyskland.
Det var med i skånska kriget, katastrofkriget och även i stora nordiska kriget.
[Bild med texten Herculas 1650 visas, modellering av skepp och dykbild, därefter visas historisk målning på sjöslag]
[Patrik]: Men det kanske intressantaste är det näst minsta: Hercules, som är byggt redan 1650, det var alltså 60 år när det sänktes här vid Smörasken. Det står på riktigt grunt vatten, man måste ha lättat det ganska mycket för att komma in och kunna ställa fartyget där.
Så man måste tänka sig hur det såg ut när den här raddan stod där med skepp som verkligen stack upp.
Idag ser man ingenting alls, man ser bara den här lilla kobben, Smörasken.
Hercules var en svensk vid den här tiden. Det var med om massa äventyr kan vi kalla det. Massa krigiska saker. Slaget i Öresund 1658, jättestort slag mellan svenska och danska flottan.
Men det var också med och skjutsade drottning Hedvig Eleonora vid ett tillfälle. När svenskarna invaderar Polen 1655 och en massa sådana olika uppdrag, diplomatiska uppdrag. Så det är ett jättespännande skepp som man skulle vilja gå vidare lite med kanske.
[Karta över Karlskronas kust, linje av sänkta vrak är markerade på den]
[Patrik]: Sammanfattningsvis, den vänstra linjen de som är sänkta till den tilltänkta pilen och den högra linjen, stora örlogsskepp som är sänkta som ett slags försvar, som blockhus.
[Jim]: Ja precis.
[Modelleringar av de sänkta skeppen utanför Karlskrona visas skalenligt bredvid varandra]
[Jim]: Här ser man ju högst upp så ser man hela linjen.
När vi ritade ut det här på millimeterpapper så var den sex eller sju meter lång blev den hemma i vardagsrummet. Så att man kunde få en bild.
När vi har storleken, måtten, identifiering och vet vilken typ av skepp det är så gick det att få den här vyn hur det har sett ut och det är ganska häftigt som Patrik säger.
Det här fartyget är den yttre linjen som hamnar i två skeden, 1710 och 1712. Det är två tillfällen då Sverige blir hårt ansatt av danskarna. Så man förstärker försvaret där.
Det vi har ritat upp, det ser ganska fjuttigt ut här nere men på den här mittenbilden så sticker det pålar och grejer.
Jag tror att man har satt ner pålar och grejer och skjutsat mot fartyget för att det ska sjunka i en rät och fin linje för de ligger otroligt rakt och snyggt.
Ja, som ni ser det så får vi ett andra liv.
[Bild av vrakplats som 3d-modell och texten Ett andra liv?”]
[Patrik]: Det här är egentligen Disa i Djupasund som vi pratade om tidigare. På Disa ligger det några stora timmer tvärs över med en slags låsanordning. De är konstruerade för att hålla ihop fartyget så länge som möjligt på botten så att det inte faller isär.
Det finns även den historiska uppgiften att man förstärker på olika sätt inne i fartyget.
Det här är Victoria, ett annat fartyg, där man även nämner att antingen kan det sänkas som någon slags spärranläggning eller användas i ett blockhus, alltså ställas på botten som en försvarsanläggning.
Hon finns då inne i örlogsbasen kan man säga, som vi hittade för några år sedan.
[Historisk karta över Kalrskrona med försvarsanläggning visas]
[Jim]: Hon är byggd här bakom på Skeppsholmen. Här kan man se att kartorna är påbyggda, det finns också skriftliga källor.
Fartyg som har exploderat, man bygger på det, man återanvänder de här fartygen. Det finns även olycksaliga skepp som har förlist såklart.
Här är Riga som man ser att man har spikat på och förstärkt det fartyg som exploderade när krutdurken råkade antändas, som ligger där och det är ganska spännande att se för att just det där fartyget finns det skriftliga källor att man har använt som en varpningsplats.
Det fanns ju inga motorer såklart så för att få ut de här stora skeppen var man tvungen att ha anordningar för att dra ut dem.
Dels med små båtar, men också anordningar som man kunde dra ut med linor och här finns det beskrivet att man använder Riga då trots att den var sprängd så att man återanvänder fartyg på ett annat sätt och det var ju det man såg här också, Patrik.
[Historisk karta över Karlskronas kust med inlopp för mindre fartyg markerat]
[Patrik]: Man använder dem som en slags brygga eller förtöjningspunkter. Först har de varit aktiva skepp i flottan som örlogsfartyg, krigsfartyg. Sen blir de sänkta som en spärr, försvarsanläggning och i tredje fallet har man använt dom så här som stenkistor ute i vattnet som man kan ha till olika ändamål för att varpa fartyg in och ut.
[Jim]: Den här kartan är från 1755 så det är nästan 45 år efter sänkningen så dom lever på, dom används fortfarande.
[Historisk målning av Stockholm med inringat skepp visas]
[Patrik]: Förutom ett fartyg som blir uttjänt, det behöver inte bli sänkt omedelbums utan om det är odugligt för strid eller segla ut på öppet hav kunde man också använda det som sådana här.
Man kunde ha logement för båtsmän eller soldater, sjukskepp, vaktskepp
Det verkar farligt.
Det här är från Stockholm, mellan Kastellholmen och Skeppsholmen. Kanske ett logementsfartyg. Man ser påbyggnaderna och toaletterna på utsidan.
[Jim]: Det finns uppgifter där det möjligtvis kan vara Starkodder.
Det kan vi inte verifiera riktigt.
[Jim]: Nu har vi Örloggen. Den här databasen som vi nämnde i början, örloggen, ligger nu på Vraks hemsida.
[Bild av karta över Östersjön med vraksymboler utplacerade, sökruta och filtervy]
[Patrik]: Det är fortfarande uppgraderingar på gång, bland annat avseende användarvänlighet så det ska bli lite enklare. Man ska kunna se här, när det är kluster ska det stå en siffra här istället som man zoomar in och så får man fler.
I den här Örloggen som man kan hitta på Vraks hemsida så finns det dels en kartvy där alla verifierade och identifierade vrak finns.
Jag tror att det är nästan uppåt 100 nu.
[Jim]: Ja, precis.
Kanske 30 procent är örlogsfartyg, men vi vet inte identiteten på dem. Men resten vet vi faktiskt, så det är helt sanslöst många.
Och så finns det en listvy där man får en lista över alla örlogsfartyg som har funnits.
Inte bara de här över 100 ton, inte bara de verifierade.
Så här kan det se ut om man zoomar in lite. Man kan söka här, filtrera ut. Det finns en massa olika. Man kan leta efter alla Chapmans bombkitsar eller alla fartyg med 40 kanoner eller alla fartyg byggda i Kalmar.
Man kan också titta på vilka som är avsiktligt sänkta. Man kan också använda det som ett verktyg för stadsplanering.
[Jim]: Om man ska bygga om kajer så kanske man kan få ett hum om att det kan finnas fartyg i de här områdena. Det är ett väldigt bra verktyg både för den allmänintresserade med forskare men också kanske för samhället faktiskt.
[Inzoomad bild av kartan med vraken och sökfönstret]
[Patrik]: Dels kan man söka i den här listvyn som vi får se snabbt, men om man klickar på en punkt, till exempel om man zoomar in där vid Karlskrona, kan man klicka på det som vi kallar för enheten, men det hette konung Fredrik när det sänktes.
Alla alternativa namn finns också med i databasen så man kommer att hitta dem om man söker på dem.
Klickar man på Konung Fredrik får man upp information. Konung Fredrik hette det när det sänktes, alternativt namnet Enigheten och lite vad det har deltagit i, referenser om man vill gå vidare och läsa mer om de här skeppen och en massa annan information.
Vi ska ge en kort information om det som finns, men vill man fördjupa sig så är tanken att det här också är ett verktyg att ta sig vidare helt enkelt.
Man kan söka på massor med parametrar så du kan verkligen filtrera ut det du vill se.
[Bild som visar kolumner med fakta]
[Patrik]: Här är en utsökning på fartyg mellan 1690 och 1700. Då får man upp 36 stycken som är byggda den perioden. Ni ser kolumner högst upp i mitten. Där kan man välja och sortera ut.
Man kanske inte vill ha när de är sjösatta, utan man kanske vill ha skeppsbyggmästare där istället och då får man ut det.
[Jim]: Det som är kul också med de här projekten, det är sällan projekt lever vidare efter projektslutet när pengarna är slut.
Det är det som är så jäkla kul, att det här ska bli en levande databas som blir ett verktyg som ska finnas på vår myndighets sida och som ska uppdateras av våra kollegor eller andra som hittar ny information.
Då ska vi putta in det här också så att det blir en produkt utifrån det här, så det är också jäkligt roligt.
[Bild med bokomslag och texten Swedish Warships in the age of sail]
[Jim]: Det blir även det här: Swedish Warships in the age of sail. Det är en bok som vi håller på med och ska skriva.
Det är en serie från ett engelskt förlag där de ger ut böcker från olika länders seglande flottor.
Nu har de frågat så passande och nu vill de göra en med de svenska. Skillnaden här är att när vi tittar i deras är det mest skeppslistor och väldigt få exempel på hittade skepp.
Vi får sålla ut helt enkelt, vi skulle kunna presentera 50, 60, 70 skepp. Så det blir en lite annorlunda bok med mycket arkeologi på grund av att vi har de lämningsförutsättningar vi har i Östersjön.
[Patrik]: I de här böckerna har de lite kopparstick och kanske en och annan tavla som avbildar fartyget när det var aktivt. Och de är ganska torra, det är fakta liksom. Och 3D-modeller?
[Jim]: 3D-modeller kan vi också koppla till vad vi håller på med.
Det ska vi ner till Karlskrona snart och prata med Marinmuseum som ingår i vår myndighet, vår arbetsplats, och se hur vi kan visualisera de här grejerna på botten och komplettera världsarvet.
Det är en del av produkterna, verkligen få med oss den informationen. När man gör ett världsarv i Karlskrona, vilket är superfint, så glömmer man faktiskt skeppen som är hela anledningen till att staden ens finns där.
De finns inte med i världsarvet, så det håller vi på att jobba med. Nu har vi så mycket information där så det blir svårt för dem att säga nej, tror jag.
[Patrik]: Vi ska dit om ett par veckor.
[Jim]: Ja, precis.
[Patrik]: Förutom den här boken, som kommer ta ett par år innan den är klar, så är det Äpplet som gäller.
[Jim]: Vi kommer jobba jättemycket med Äpplet framöver, för det är riktigt spännande. Ja, det finns lite idéer om att vi ska försöka söka nya stålar. Det blir spin-off-projekt också kring de här fynden. Det här eventuella danska och så vidare.
Vi ska se om vi inte kan få till någonting riktigt kul om två år, 1628, för då är det 400-årsjubileum när både Äpplet och Vasa faktiskt sjösätts.
Då har vi lite idéer om utställningar och bärga skulpturer om vi får tillstånd och pengar och så vidare. Det finns mycket spännande vi kan göra kring det.
[Patrik]: Vasa sjunker ju också 1628.
[Jim]:Ja, precis. Mycket att kanske inte fira.
[Jim]:Ja, det var väl det vi tänkte presentera ikväll.
Det blir ganska mycket, kort av allt, men jag hoppas ni förstår vilken häftig information vi ändå har fått ut.
[Bild på dykare ovanför vrak och texten Tack]
Nu finns det ju alla möjligheter för alla möjliga kollegor, historiker eller studenter att ta tag i det här och göra väldigt mycket nya saker.
Det är historier som sprider sig ner i Tyskland, eken kommer från Tyskland så de är intresserade av de här historierna också.
Runt hela landet, så det finns väldigt mycket information.
En tysk kollega, som identifierat?
[Jim]: Ja men precis, en tysk kollega utanför Rügen har hittat ett svenskt fartyg.
Som vi kunde hjälpa till med, med den här Örloggen, filtrera ut när han hade lite mått och sin.Så det är en postiljon som sjönk 1714, när Karl XII precis har kommit tillbaka från Bender och allt det där.Det går ju skitdåligt för Sverige, men hela den historien... Man får överge det här skeppet, danskarna är på gång.
Det har de hittat där, så det håller vi också på att göra nåt samarbete kring.
[Jim]:Det blir... Ja, vad ska man säga? När vi får fram de här historierna blir det som att hitta kantareller. Man kan lyfta de här prylarna. Det finns otroligt mycket kul man kan göra.
[Patrik]: Det heter synergieffekt nuförtiden.
[Jim]: Jaha, jag är inte akademiker. Jag är kantarellplockare.
Tack så mycket, och tack för att ni kom. Välkommen åter.
[Publikvärd] Jag kommer lite nära er här så att även de som hänger med digitalt hör mig. Vi tar en liten frågestund nu.
Vi kan ju ta några från publiken, några digitalt.
Har ni några frågor så är det bara att räcka upp handen. Och så ska jag säga till er också att när det kommer en fråga sen så kommer ni behöva upprepa den också så att de online hör helt enkelt.
Så vi kan se. Har vi någon fråga från publiken?
Jajamensan, vi börjar här. Kommer med micken till dig.
[Publik]: Ni började med att säga att ni håller er till fartyg över 100 ton. Vilken sorts ton är det? Det finns ganska många sorters ton.
Du frågade vad tonnaget baseras på?
[Publik]: Vad var det för sorts ton? Är det deplacement-ton eller register-ton?
Deplacement. Deplacement, ja.
Deplacement-ton.
[Jim]: Det är omräkningar gjort av en väldigt duktig historiker som heter Jan Glete som vi utgår ifrån. Han har räknat om lästetalet. Han har beräknat dem.
Det finns inte exakt deplacement på de flesta av de där utan han har beräknat utifrån storlek, bestyckning, besättning och så. Ett ungefärligt deplacement.
Ska vi se, har vi någon fråga online kanske?
Nej, det var lugnt där.
Då tar vi en till i publiken. Jag kommer med micken till dig.
[Publik 2]: Jag undrar om AI kommer att få någon betydelse för ert arbete i fortsättningen?
[Jim]: Du undrar om AI kommer att få någon betydelse för fortsättningen av vårt arbete? Ja, det vet jag inte.
Vi har kanske inte tänkt så långt än. Under ytan har jag svårt att se det, men kanske de här grejerna på ytan med alla resultat.
[Patrik]: Det finns ju AI-verktyg för att läsa gamla dokument och sånt där som kan vara bra att rationalisera när det är massvis med gamla dokument.
Men än så länge är det verktyget lite skakigt.
Jag tror det är Riksarkivet som har det där.
[Jim]: Det är på olika språk ofta. Ibland är det tyska. Det blir jävligt konstiga översättningar än så länge.
[Patrik]: Men det kommer säkert, så får vi sparken allihopa.
Vi kanske kan hjälpa till om det är dålig... Jag tänkte med filmer och sånt. Det har jag inte funderat på. Det kanske går att filtrera filmer från dålig sikt.
Ingen aning.
[Patrik]: Vi hade faktiskt en fråga på myndigheten som kom från vår IT: Hur använder du AI?
[Patrik]: Jag var helt fel person att fråga.
[Jim]: Ja, jag med.
Ska vi se, har vi någon till fråga? Jens, kom igen nu. Har vi fått någon online?
[Publikvärd] Det är lugnt online. Nej.
[Patrik]: Har du en till?
[Publikvärd] Ja.
[Publik 3] Inte frågan, men lite kul grej angående Vasa. Hon kölsträcktes i mars 1626, för 400 år sedan i denna månad. Det är nu hon fyller 400 år.
[Patrik]:Ja, det stämmer faktiskt.
I databasen har vi sjösättningsåret. Inte kölsträckning eller egentligen när skeppet är färdigt för det kan ju ta ytterligare ett år.
Det är sjösättningsåret och Vasa sjösätts ju 1627 och Äpplet 1628.
[Patrik]:Men man kan ju fira Vasas förlisning och Äpplets sjösättning. Om man skruvar till det lite.
[Publikvärd]: Det var en fråga till. En sista fråga.
Jajamensan.Ingen scoutfråga då?
Apropå Vasa och vår granne Vasa.
[Publik 4] Jag var på Vasamuseets vänners årsmöte förra veckan och jag hann inte fråga dem där i samband med det. Men de sa som en del av mötet att man har bestämt sig för att det inte heter regalskeppet Vasa längre utan bara skeppet Vasa.
Är det någonting ni känner till och var det kommer ifrån? De sa bara att det var mer rätt så, men jag hann inte fråga dem.
[Patrik]: Det där är en intressant diskussion. Vasa omnämns aldrig som regalskepp.
De största fartygen i flottan kallas ibland för Reale ibland stora örlogsskepp, ibland finns det andra R, Royal kan det stå och på några platser står det Regal.
Men det är skepp kanske tio år efter Vasa. Det finns kapitalskepp som kallas för de största. Det blir kvasidiskussion.
För mig kan man kalla det, om man vill kan man kalla det de absolut största som ofta leder eskadrar i en flotta. Om en flotta är uppdelad i fyra eskadrar så finns det fyra regalskepp eller amiralskepp, Eller vad man nu vill kalla dem.
Men just det att Vasa, det står aldrig regalskepp om just Vasa, men det kanske det hade gjort om hon hade seglat i 5-10 år.
Så jag vet inte, det blir lite... Det har kommit in en fråga online här så vi hoppar in med den som en sista fråga för ikväll.
Tre frågor, men då tar vi... Baren hinner ju stänga nu.
[Publik 5] Vad är de största utmaningarna med att bedriva marinarkeologi?
[Jim]: Allting är begränsat under ytan såklart.
[Patrik]: Kollegorna skulle jag säga.
[Jim]: Det är klart att det är begränsat. Är vi på ett större djup, vi dyker med luft oftast, då har man kanske säg 20 minuter på förmiddagen. Från att du lämnar ytan tills du måste lämna botten.
Då ska du hinna med att fibbla med kameror, inställningar, lampor, prata med polaren och sen göra ditt jobb. Sen får man vänta några timmar och sen kanske man har 17 minuter på eftermiddagen. Så det är väldigt lite effektiv tid på större djup.
Så det är en stor begränsning. Sen är sikten såklart jäkligt bökig. Ibland är det kolmörkt och 1-2 meter sikt, kanske.
Jo, ibland är det jättebra.
Men det är klart, allting är begränsat under ytan. Men det gör det ganska kul också att försöka utmana det.
[Patrik]: Vissa vrak som ligger på 10 meters djup med bra sikt, då kan man jobba ganska länge där om de ligger lugnt och sådär och få mycket gjort.
Men till exempel Äpplet som ligger ganska djupt, strömt, dålig sikt, där har vi gjort ett antal misslyckade dyk helt enkelt där man liksom inte får med sig något material upp.
Man är förberedd och ska göra ett jobb och så kommer man ner och så blir det bara platt fall.
[Jim]: Det har hänt någon gång man kommer ner och så är det inget minneskort i kameran eller batterier i lamporna. Så blir det såhär, jaha, jag sightseeing-dyker. Men nej, så det är lite bökigt.
[Publikvärd 2]: Så säger Daniel först, tack för en grym föreläsning. Vad blir de fortsatta arbetena kring Äpplet?
[Jim]: Vi ska dit och dyka snart. Vi får bara dyka där med marinen i och med att det är ett skyddsområde.
Vi får dyka där när de har tid. Alla vet hur omvärlden ser ut, men de använder sin övningstid. Vi får dyka där, men det får vi se när det händer. Det är planerat under våren och en vecka under hösten, så tanken är att vi ska fortsätta dokumentera.
Vi håller på med en 3D-modell, så att man ska kunna se hela vrakplatsen. Vi har sett lite prov på det här, men tanken är att man ska kunna göra VR-dykningar i sån där miljö.
Det finns många andra tekniska sätt man kan visa det på.
Sen har vi också idéer, som vi snackade om, att det kanske ska göras en utställning och det vi vill ju gärna. Kanske bärgar några av skulpturerna som vi ser. Vissa liknar Vasa, identiska, men flera av dem är andra typer av figurer, men som ändå verkar hänga ihop.
Så forskningspotentialen på Gustav II Adolfs propagandaspråk är enorm. Så det är väl de stegen kanske.
[Patrik]: Hittills har det varit mycket fokus på skeppsbyggeri just för att jämföra Äpplet. Dels för att verifiera att det var Äpplet som är byggt en meter bredare i botten och jämföra med Vasa. Där har vi lite intressant information som vi inte ska gå in på nu.
Det här misslyckade Vasa, det är ju samma personer som bygger det här och några skepp efter Äpplet som blir bättre och bättre. Det har varit mycket fokus på det.
Nu kanske det blir lite mer fokus på det här med skulpturer och sånt.
[Jim]: 3D-modellen som vi har gjort tillsammans med Försvarsmakten är uppe i 460 000 bilder. Så det är ett helt enormt material som ska gås igenom och försöka tröskla igenom datorer. Det finns många, apropå problem, som man måste lösa.
[Patrik]: Och de vraken som ligger bredvid Äpplet också?
[Jim]: Ja, exakt.
[Jim]: Om vi har fått in nya vrakfynd från vindparksetableringar?
Det är klart att det hittas. Vi har en kollega Jens här som jobbar mycket med det.
Det hittas naturligtvis vrak. Vi har kompisar från Sjöfartsverket som hittar en hel del. Försvarsmakten hittar en hel del. Vi hittar också. Så det kommer nya grejer egentligen varje år. Det har inte bara med vindpark att göra utan det hittas faktiskt nya fartyg och vrak varje år skulle jag säga.
[Patrik]: I och med att de här sökinstrumenten som man har blir bättre och bättre så. Och billigare, ska vi säga. Privatpersoner är ute och kör och så dyker det upp mer och mer vrak, helt enkelt.
[Publikvärd]: Ja, men då... Jag kommer fram nära er här igen. Mysigt. Vi avslutar kvällen här och ska tacka er för ett fantastiskt föredrag. Tack till er i publiken och tack till er som har hängt med online.
Och om ni är nyfikna på fler föredrag så är det bara att spana in på vår hemsida. Jag måste passa på att lägga lite reklam för det också. Det är bara att kika där på vad som kommer.