
Svenskt vrak i Tyskland identifierat med hjälp av Vrak
I veckan är Vraks marinarkeologer på plats vid Rügen i Tyskland för att tillsammans med tyska, norska och polska kollegor undersöka ett vrak från det tidiga 1700-talet. Vilket vrak det är har kunnat fastlås tack vara museets publika databas Örloggen.
Svenskt vrak i Tyskland identifierat med hjälp av Vrak
I veckan är Vraks marinarkeologer på plats vid Rügen i Tyskland för att tillsammans med tyska, norska och polska kollegor undersöka ett vrak från det tidiga 1700-talet. Vilket vrak det är har kunnat fastlås tack vara museets publika databas Örloggen.
Dykningarna vid Rügen leds av tyske marinarkeologen Jens Auer. Här finns flera vrak med kopplingar till Sverige. Området utgör en del av Svenska Pommern, som blev svenskt vid Westfaliska freden år 1648. Det förblev så fram till 1814, alltså nästan 200 år. Här har många skepp till den svenska flottan byggts och mängder av ekvirke till skeppsbyggeri transporterats, främst till örlogsbasen i Karlskrona
Vraket som nu ska undersökas upptäcktes nyligen av Jens Auer. Tack vare kontakter med de svenska kollegorna vid Vrak fick han hjälp att ta reda på vilket av svenska flottans skepp det kunde vara. Genom databasen Örloggen, som tagits fram inom forskningsprogrammet Den glömda flottan, kunde skeppet identifieras.
Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak berättar:
”När Jens fått fram mått och dateringar har vi kunnat använda dem i Örloggen och på så sätt filtrerat ut ett fåtal kandidater. Vi har en stor mängd arkivmaterial fotat som Jens fick ta del av. Det visade sig att ett dokument blev bulls eye! Där beskrevs att två skepp förlist år 1714 i isen. Det ena var ett handelsskepp tillhörande flottan som hette Cecilia och det andra fregatten Postiljon. Just Postiljon var det skeppet som Örloggen pekat ut.”
Patrik Höglund, forskningssamordnare på Vrak säger
-Jens har hjälpt oss med material när vi skapade museet och nu ville vi utöka samarbetet med en forskningsinsats i fält. Vi ska 3D-dokumentera vraket och ta upp några provgropar för att se potentialen för en framtida större undersökning. Det är värdefullt att inte bara träffa utländska kollegor på konferenser, utan även bedriva forskning i fält med dem.

Vraks marinarkeologer i mitten, tillsammans med internationella kollegor.