Under sommaren har Vraks forskningssamordnare Patrik Höglund och projektledare Jim Hansson varit i området Rügen i Tyskland för att och tillsammans med tyska, norska och polska kollegor undersöka ett vrak från det tidiga 1700-talet.
Vilket vrak det är har kunnat fastlås tack vare tyske marinarkeologen Jens Auers efterforskningar, med hjälp av Vraks öppna databas Örloggen.
För att kunna identifiera vraket vid Rügen har Jens Auer kunnat visa att skeppet måste ha förlist i början av 1700-talet. Detta kunde göras genom dateringar av trävirke samt föremål: bland annat en skeppsklocka gjuten år 1706 i Stockholm.
Uppgifter om vrakets mått och datering har sedan använts i Örloggen, som filtrerat ut vraket i Rügen som fregatten Postiljon. Skeppet var 30 meter långt och bestyckat med 20 kanoner. Med hjälp av arkivmaterial kunde Jens Auer sedan beskriva händelseförloppet när Postiljon gick under: Skeppet fastnade i isen år 1714, skruvades ner och glömts därefter bort, troligen på grund av det pågående stora nordiska kriget som just vid den tiden var som hetast i området runt Rügen och den svenska fästningsstaden Stralsund.
Nyligen presenterade vrakfyndet i Tyskland med ett stort presspådrag inkluderande bland andra kulturministern för Mecklenburg-Vorpommern och representanter för Vrak.
Runt Rügen finns flera vrak med kopplingar till Sverige. Området utgjorde en del av Svenska Pommern perioden 1648 - 1814. Här har många skepp till den svenska flottan byggts och mängder av ekvirke hämtats, främst till örlogsbasen i Karlskrona
Postiljon är nu 3D-dokumenterad och en del föremål har skyddsbärgats, bland annat en bronskanon erövrad av svenska trupper i Sydtyskland 1634, det vill säga 80 år innan Postiljons förlisning.
Presskonferens om fynden.
I veckan är Vraks marinarkeologer på plats vid Rügen i Tyskland för att tillsammans med tyska, norska och polska kollegor undersöka ett vrak från det tidiga 1700-talet. Vilket vrak det är har kunnat fastlås tack vara museets publika databas Örloggen.