Unika undervattensbilder på 200-årigt vrak
Försvarsministern deltog i dykningarna i sjön Hugn.
För första gången på flera decennier har marinarkeologer kunnat dyka på kronopråmen Kantinen i sjön Hugn i värmländska Eda kommun, och tagit unika bilder på vraket.
Jim Hansson och Marco Ali från Vrak- Museum of Wrecks genomförde dykningarna för att undersöka och dokumentera det historiskt intressanta vraket. Med under ytan var även försvarsminister Pål Jonson, som själv är erfaren sportdykare. Även Odd Johansen, museichef på Vrak, var på plats under expeditionen.
Kronopråmen Kantinen sjönk den 1 december 1808 när den var på väg mot Eda skans. Ombord fanns fem tunga kanoner med ammunition som transporterades från Göteborg till den svensk-norska gränsen. Sverige befann sig i ett mycket utsatt läge efter förlusten av Finland och befarade ett angrepp från Danmark-Norge. De elva personer som fanns ombord när pråmen sjönk har aldrig fått någon känd efterhistoria.
Vraket upptäcktes av sportdykare på 1970-talet. Undersökningar gjordes sedan mellan 1988-1990 men har sedan dess varit skyddat med dykförbud. Nu har Vrak, efter tillstånd från Länsstyrelsen, kunnat återvända till platsen för att kartlägga och dokumentera lämningen för att se hur vrakets status såg ut sen de sista dykningarna på 90-talet.
– Marinarkeologin är gravt eftersatt och ligger långt efter landarkeologin. Det här var ett jätteviktigt tillfälle för oss på museet Vrak att kunna visa vad vi gör och samtidigt lyfta kulturarvet under ytan, inte minst i inlandet. Vi tycker att man inte kan bara kika på historien på land för då förstår man inte helheten. Historien slutar inte vid strandkanten, säger marinarkeolog Jim Hansson till Nya Wärmlandstidningen.
Under dykningarna lokaliserades och mättes vraket upp och hela pråmen filmades med högupplöst video. Materialet ska bland annat användas för att försöka ta fram en 3D-modell av vraket. Trots att det var totalt becksvart och sikten bara var någon meter kunde marinarkeologerna dokumentera skrovets konturer och undersöka både utsidan och insidan.
Kantinen är omkring 14 meter lång och ligger på cirka tio meters djup. Vraket har kantrat och babordssidan ligger nästan helt nedtryckt i sedimentet. De kanoner och kanonkulor som gjorde lasten så tung syntes inte vid dykningarna, men bedömningen är att de kan vara begravda i dyn och därmed välbevarade.
Försvarsminister Pål Jonson deltog i dykningen i egen regi med sitt dykteam mitt i den intensiva valrörelsen. Han har en personlig koppling till platsen eftersom hans mormor bodde i trakten och berättade om vraket när han var barn.
– Jag fritidsdyker och tycker det är jättekul. Och just det här är jätteintressant. Det finns ju en koppling till försvaret och är en intressant del av vår kulturhistoria, säger Pål Jonson till Nya Wermlands-Tidningen.
För Vrak är undersökningen också ett sätt att synliggöra en del av kulturarvet som sällan är lika lättillgängligt som det som finns på land. Marinarkeologin spelar en viktig roll för förståelsen av Sveriges historia, inte minst eftersom inlandets vattenvägar var centrala för transporter av bland annat järn, koppar, säd och virke.
– Dels är det ju en rolig grej för oss för museet, och också viktigt att politiken tycker det vi håller på med är viktigt, säger Jim Hansson till Arvika nyheter.
Kantinen visar dessutom hur historia, försvar och transporter hänger samman. Pråmen var en del av den svenska militära upprustningen under en turbulent period, då Eda skans förstärktes för att möta hotet från väster.
Dykningarna är ett första steg i att dokumentera och förstå Kantinen bättre. Någon bärgning är inte aktuell. I den kalla och mörka insjön kan vraket i stället fortsätta att bevaras på plats, samtidigt som den nya dokumentationen gör det möjligt för fler att ta del av kulturarvet under ytan.