Museet Vraks marinarkeologer, polisen och Kustbevakningen i gemensam insats för att skydda kulturarv under ytan
Den 1–2 juni genomför marinarkeologer från museet Vrak – Museum of Wrecks omfattande undersökningar av tre kulturhistoriskt värdefulla vrak i Ångermanälven och vid Ulvön i Västernorrland. Arbetet sker på uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland och genomförs i nära samarbete med Kustbevakningen, Polismyndigheten och Nordic Maritime Group.
Det är torpedkryssaren Claes Uggla samt ångsluparna Verdandi och Kungsgården som ska undersökas. Syftet är att dokumentera vraken och ta fram vård- och skyddsplaner som ska bidra till långsiktigt bevarande av ett viktigt maritimt kulturarv.
– Det här är vrak med mycket höga kulturhistoriska värden. Tillsammans berättar de om både svensk maritim historia och den snabba industrialisering som förändrade Ådalen och Norrlandskusten under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, säger Mikael Fredholm, marinarkeolog vid museet Vrak.
Samarbeten under ytan
Men arbetet handlar också om något större – att utveckla samarbeten mellan myndigheter för att bättre kunna skydda kulturarv under ytan.
- Syftet med denna dykinsats är att uppmärksamma förekomsten av fornlämningar under vatten. Vi vill visa vår närvaro och sprida information till allmänheten om att man inte får flytta föremål, påverka fornlämningar eller plocka upp saker från dessa platser. Gör man detta kan det vara ett brott mot kulturmiljölagen, säger Jonatan Torshall Svensson vid polisens dykgrupp i polisregion Nord.
På Östersjöns botten finns uppskattningsvis hundratusen vrak och andra historiska lämningar. Många hotas av plundring, miljöpåverkan och bristande kunskap om vad som faktiskt finns under ytan. Samarbetet mellan marinarkeologerna på Vrak och andra myndigheter har därför blivit en allt viktigare del av arbetet med att skydda kulturarvet.
– Ingen aktör kan ensam skydda kulturarvet på havsbotten. Genom att arbeta tillsammans med bland annat Kustbevakningen och polisen kan vi dela kunskap, resurser och kompetens. Det gör att vi både kan dokumentera och övervaka vraken på ett helt annat sätt än tidigare, säger Mikael Fredholm.
Varje aktör bidrar med olika resurser och expertis. Det kan handla om fartyg, dykare, flygövervakning, dokumentation eller teknisk utrustning för att skapa 3D-modeller av vraken.
– När vi arbetar tillsammans får vi bättre beredskap och större möjlighet att upptäcka skador eller misstänkta kulturarvsbrott i tid. Samtidigt ökar kunskapen om kulturarvet även hos andra myndigheter, säger Mikael Fredholm.
Unik torpedkryssare från stålfartygens pionjärtid
Torpedkryssaren Claes Uggla strandade söder om Ulvöarna sommaren 1917 under en militärövning. Efter flera misslyckade bärgningsförsök bröts fartyget itu och sjönk. Claes Uggla var ett av den svenska flottans mest avancerade fartyg vid sekelskiftet 1900 och tillhörde de första örlogsfartygen med trådlös radio.
Vraket är idag den enda bevarade svenska torpedkryssaren och saknar motsvarighet internationellt. Det gör lämningen unik.
Välbevarade spår av Ådalens sjöfartshistoria
I Ångermanälven undersöks även vraken efter ångsluparna Verdandi och Kungsgården, som båda sjönk i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Verdandi förliste 1904 efter en kollision med ångaren Noraström. Fyra personer räddades medan maskinisten omkom. Kungsgården sjönk år 1876 efter att ha kolliderat med ångaren Castor, där samtliga ombord klarade sig.
Kungsgården är särskilt intressant ur ett marinarkeologiskt perspektiv eftersom den är ett så kallat kompositbygge med järnspant och träskrov – en konstruktionsmetod som användes under en relativt kort period. Vraket är en av Sveriges bäst bevarade ångslupar från 1800-talet.
Dokumentation och 3D-modeller
Under undersökningarna kommer marinarkeologerna att genomföra systematisk dokumentation av vraken genom foto, fyndplaner och 3D-modeller. Materialet blir en del av de vård- och skyddsplaner som tas fram för att följa vrakens skick över tid och stärka skyddet av kulturmiljöerna.
Vrak tilldelades nyligen utmärkelsen Årets museum för sitt nytänkande och sin samhällsförankrade verksamhet. Museet arbetar med att undersöka och förmedla berättelser om Östersjöns unika undervattenskulturarv. Museets marinarkeologer genomför löpande undersökningar runt om i Sverige och använder digital teknik för att göra vraken tillgängliga för allmänheten – samtidigt som de bevaras på havsbotten där de skyddas bäst.
För mer information, kontakta:
Mikael Fredholm, marinarkeolog, Vrak – Museum of Wrecks
Telefon: 076-724 25 45
E-post: mikael.fredholm@statensmuseermtf.se
Patrik Höglund, marinarkeolog och forskningssamordnare, Vrak – Museum of Wrecks
Telefon 070-602 77 96
E-post: patrik.hoglund@statensmuseermtf.se
