500 år gammal tunna avslöjar kamp mot fusk
En ovanlig tunna från Osmundvraket, har gett nya insikter i hur Sveriges järnhandel fungerade under 1500-talet – inte minst hur man försökte komma åt fusk med lasten. Nu presenteras resultaten i en ny bok med titeln Shipwrecks and The Baltic Metal Trade – Metal Production and Trading Nodes 13th–17th Century.

Från vänster: Catarina Karlsson, forskningschef på Jernkontoret, Annika Roos, VD på Jernkontoret, Anna Arnberg, enhetschef forskning och kulturarv på SMMTF, Jim Hansson, intendent och marinarkeolog på Vrak.
Ombord på det över 500 år gamla vraket fanns bland annat tunnor med osmundjärn – en viktig exportvara som spelade en central roll i Sveriges ekonomi under medeltiden och 1500-talet.
Ingen last med osmundjärn har tidigare påträffats eller undersökts i Sverige. Tack vare vraket och fynden ombord har forskarna haft möjlighet att undersöka hur den svenska järnexporten faktiskt gick till.
– Det här är ett synnerligen spännande fynd som vi kommer att lära oss mycket av nu och i framtiden. Jag känner mig mycket lyckligt lottad att få vara med och undersöka hur exporten av osmundtunnor och stångjärn såg ut på 1500-talet. Att dessutom få arbeta tillsammans med Vrak och så många duktiga forskare kring projektet är en stor bonus, säger Catarina Karlsson, forskningschef på Jernkontoret.
En ovanlig tunna kan avslöja historiskt handelsfusk
Ett mycket intressant fynd från Osmundvraket är en tunna som är konstruerad på ett sätt som inte varit känt tidigare. På insidan av tunnans laggstavar finns särskilda urhuggningar som gör att stavarna kan vikas ihop.
– Jag tror att de här tunnorna har byggts i princip när de lastades. Jag tänker mig att tunnan först fylldes med järn, därefter vek man ihop den, satte på lock och förseglade. Tunnan behövde inte vara fin, och inte behöver den hålla tätt heller. Det här blir ett sätt att standardisera lasten och försvåra fusk, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak. Han fortsätter:
– Det kom en lag i Sverige år 1450 om att man var tvungen att visa innehållet i tunnorna med osmundare, som det handlades med på Järntorget i Stockholm. Det finns skriftliga källor i form av brev där det klagas på dåligt packade tunnor med fel innehåll.
Den ovanliga konstruktionen av tunnan från Osmundvraket kan därför vara ett konkret arkeologiskt spår efter försöken att skapa en mer tillförlitlig handel.
– Det betyder att vi genom arkeologin kan spåra problem med brottslighet. Tunnan kompletterar de historiska källorna och ger en konkret bild av hur handeln och kontrollsystemen fungerade i praktiken, menar Jim Hansson.

Fynd från Osmundvraket visas upp
Internationellt forskningssamarbete ger nya perspektiv
Undersökningarna av Osmundvraket är en del av ett flerårigt samarbete mellan Vrak och Jernkontoret kring den historiska handeln med järn och andra metaller i Östersjöområdet.
En viktig del av projektet har varit att bygga upp ett internationellt nätverk av forskare från olika institutioner runt Östersjön. Genom att tillsammans diskutera och jämföra liknande arkeologiska fynd och historiska handelsmiljöer har forskarna kunnat sätta Osmundvraket i ett större sammanhang.
Tack vare Osmundvraket och inte minst dess unika last har forskarna kunnat undersöka flera perspektiv av 1500-talets järn, handel och sjöfart. Resultaten presenteras i en ny bok: Shipwrecks and The Baltic Metal Trade – Metal Production and Trading Nodes 13th–17th Century.
För media
Är du journalist och vill veta mer? Besök Vraks pressrum.

Tunna från Osmundvraket