Pålspärrar i Lyckebyrån
År 2021 upptäcktes en spärranläggning av virke hugget vintern år 1113 i Karlskrona i Blekinge. De tusentals pålarna har slagits ner i havsbotten för att under sen vikingatid och tidig medeltid försvara inloppet till Lyckebyån i dåtida Danmark. Både kyrkan, kungen och lokala stormän ville ha makt över området och spärren har sannolikt spelat en viktig roll för att förhindra inkräktare att komma i land.
Fyndet gjordes när marinarkeologer från Vrak/ SMTM letade efter ett vrak mellan öarna Verkö och Länsman. Där syntes en skog av kraftigt eroderade pålar. Pålarna visade sig vara främst av ek som hade kluvits, eller radialspräckts, vilket är en metod som bygger på att fibrerna i träet inte sågas av. Det medför att styrkan i träet bibehålls på ett bättre sätt.
Pålarna har bildat spärrar för sunden in mot Lyckeby. Att så stora konstruktioner anlagts visar på områdets betydelse. Kanske var det järnexporten de ville skydda? Eller var pålspärren ett skydd mot piratanfall?
Den här typen av anläggning kunde kompletteras med försänkningar, bommar eller kättingar. Hur de anlagts är oklart, men det finns en beskrivning av Olaus Magnus från 1550- talet hur man tillverkat anordningar för att slå ner pålarna på botten från isen. Vilka som byggt spärrarna i Lyckebyfjärden är okänt.
Vanligtvis var spärrarna konstruerade med hjälp av stående träpålar på sjöbotten som stack upp och slutade strax under eller ovanför vattenytan.
Fakta
Djup
Byggd
1113