Älvsnabbenvraket

Vraket var skrovhelt och stod upprätt på bottnen med aktern på 12,5 meters djup och fören på 17 meter. Riggen var borta och akterdäcket var uppbrutet – kanske spår efter bärgningar åren efter förlisningen.

En omfattande undersökning genomfördes under 1970-talet. Vrakets längd uppmättes till 21 meter och bredden till 6 meter. Skeppets akter var rundgattad och sannolikt har den haft en eller två master. Det gjorde det rimligt att anta att det var en så kallad galliot, en vanlig typ av handelsfartyg längs Östersjöns kuster under 1700-talet.

I lastrummet hittade dykarna spannmål, främst råg och havre. Bland ogräsfrön i spannmålet fanns bland annat örten gullkrage. Den växer i Danmark, Nordtyskland och södra Sverige men inte längre norrut. Mynten ombord på vraket kommer alla från Nordtyskland. Skeppet var antagligen på väg därifrån till Stockholm med sin last.

Mynten är också daterade och visar att skeppet inte kan ha förlist före 1728. Datering av andra föremål som bärgades – kritpipor, keramik och flaskor – stärker antagandet att förlisningen skedde under första halvan av 1700-talet.

Vi vet alltså var det kommer ifrån och hur gammalt det är. Men identiteten har inte kunnat bestämmas säkert.