Kostervraket

Skeppet var drygt 22 meter långt och hade två master och akterspegel. Det antyder att det är en galeas, en av de vanligaste typen av handelsskutor i Östersjön under 1700-talet. Att Kostervraket hör hemma i 1700-talet bekräftas också av dendrokronologiska analyser. De visar att det byggdes av timmer från träd som fällts någon gång under perioden 1752-1767.

Kostervraket är mycket välbevarat. Ett ankare ligger på bottnen bredvid vraket tillsammans med det som återstår av riggen. Akterspegeln har ramlat av och man ser in i akterkajutan, där utsmyckade möbler skymtar. På däcket ligger plankor och föremål. Delar av riggen ligger tillsammans med rester av en skeppsjolle över stora lastluckan. Lasten bestod av spannmål, korn och vete.

Däckshuset där besättningen bodde har rasat samman och blottar sitt innehåll. Resterna av en murad kabyss med träbeklädnad finns fortfarande kvar, intill det som en gång var däckshusets främre vägg.

Vrakets identitet har ännu inte kunnat bestämmas säkert, men mycket talar för att Kostervraket är skeppet Concordia som förliste 1754.