Margareta

Efter sjösättning och dop gjorde Margareta mestadels resor mellan norrlandshamnar och kuststäder i England och Tyskland.

Den 14 december 1898 var Margareta barlastad på väg hem till Vätö. Efter att ha passerat Häradsskär i hård blåst och snötjocka ökade vinden och när mörkret kom blåste det snöblandad kuling som senare övergick i full storm.

När man strax efter klockan nio siktade Landsort, där lots skulle tas ombord, spreds en viss lättnad bland besättningen. Men på grund av vädret kunde inte lotsarna ta sig ut till fartyget. Kapten som hade behörighet i det aktuella farvattnet bestämde sig för att fortsätta utan lots.

Omedelbart efter att ha passerat Landsort fick fartyget problem. Besättningen anade nu att resan inte skulle sluta lyckligt. För att rädda sig själva och fartyget försökte man ta in Margareta bland småöarna norr om Öja och för att klara av detta måste man reva seglen, vilket misslyckades.

Ankarna fälldes i ett försök att få stopp på den okontrollerade framfarten. Men man lyckades bara fälla det ena ankaret, det andra fastnade och blev hängande i bara några meters kätting. Samtidigt som man försökte ankra kom en mycket kraftig orkanlik by som pressade fartyget mot Brännskäret.

I den hårda blåsten stötte fartyget upprepade gånger mot klippan och sprang läck. Besättningen lyckades ta sig iland och kunde på morgonen konstatera att Margareta hade sjunkit med endast masterna synliga. Besättningen räddades senare på förmiddagen av ortsbefolkningen.