Cornelis

När Cornelis passerade Gräsö, på väg norrut, var Grundkallens fyrskepp på svenska sidan och Storbrottets fyrskepp på finska sidan navigeringspunkter. Under tiden Cornelis lastade i Uleåborg minsprängdes Storbrottets fyrskepp och sjönk, samtidigt som Grundkallen fyrskepp bytte ljussken. Grundkallens nya sken blev förvillande lik Storbrottets.

När fartyget på väg söderut närmade sig Grundkallens fyrskepp frågade kapten om det är Storbrottets fyrskepp han närmar sig. Grundkallen svarar att så inte är fallet. Då Cornelis fortsätter mot grundområdet skjuter fyrskeppet iväg 11 varningsljus. Trots detta fortsätter ångaren in bland grunden. När männen på fyrskeppet hör Cornelis ångvissla förstår de att fartyget grundstött.

Bärgningsfartyg som kallas till platsen konstaterar att Cornelis delvis vattenfyllts, men står ganska stadigt på grundet. Besättningen uppmanades att ta sig över till bärgningsfartygen, ett erbjudande som dock avböjdes.

Sjön gick så hög att bärgningsfartygen lämnade platsen. Samtidigt kontaktades Singö livräddningsbåt som trots vädret gav sig ut för att om möjligt hjälpa besättningen iland.

Framme vid Cornelis försökte de få kontakt med besättningen men utan att lyckas. Någon eller några måste dock ha varit kvar på Cornelis, för klockan 13.40, efter att livräddningsbåten lämnat platsen, uppfattades på Grundkallen ett svagt meddelande, i vilket Cornelis begärde hjälp.

När Singöbåten återvände hade Cornelis sjunkit, endast master och dävertar syntes ovan ytan. Alla ombordvarande saknades.

Några dagar senare påträffades ett lik på Singö som identifierades som en av Cornelis maskinister. När liket undersöktes upptäckte man tre knivhugg i huvudet. Läkarna menade att skadorna uppkommit då mannen fortfarande var i livet.

Dagarna som följde påträffades ytterligare sex lik på öarna utanför Gräsö, dock utan sådana skador som det första. De döda begravdes på Öregrunds kyrkogård.