Vasas syster hittad

Peder, Dykmästare HMS Furusund: [undervattensbilder på dykare vid ett vrak] Det är ganska mörkt, hyfsat djup att jobba på, [Peder i bild] men det är ganska häftigt när man kommer ner där och upplever vraket på plats.

Berättarröst: [en passagerarfärja närmar sig genom ett sund, text visar att det är april 2022] Vid ett vältrafikerat sund vid Vaxholm i Stockholms skärgård ligger flera enorma vrak sänkta. [en grupp människor samtalar ombord på ett fartyg, fler färjor passerar i bakgrunden.] Sundet är ett militärt skyddsområde och det råder dykförbud. Nyligen upptäcktes två nya vrak, och i april 2022 fick Vraks marinarkeologer tillstånd att dyka här, tillsammans med marinens besättning på fartyget HMS Furusund.

Jim Hansson, marinarkeolog [Jim i bild]: Ja, vi befinner oss här väldigt nära vrakplatsen, de här nya stora fynden som har gjorts här för ett halvår sedan ungefär. Vi var här i december, närmare bestämt Lucia faktiskt och gjorde ett inspektionsdyk för att se vad det var för någonting, och det var, visade sig vara, ett jäkligt stort fartyg. [mindre båt sänks ned i vattnet] Och nu är vi tillbaka, och har fått en enorm uppbackning av försvaret. [den mindre båten lastas med dykutrustning] Vi är ute med ett av deras fartyg, vi får hjälp av dykare och undervattensrobotar. Besättningen är superduktig och proffsig, så de sköter all trafik här. [dykare tar på sig dykkläder] Vi kan dyka utifrån det här fartyget som en bas, så åker vi iväg med en mindre båt.

Berättarröst: [en mindre dykbåt åker ut, med ett mindre antal människor ombord] Undersökningarna är en del av forskningsprojektet ”Den glömda flottan”, som bland annat kartlägger örlogsskepp som avsiktligt sänkts. Genom att sänka uttjänta fartyg skapade man barriärer för andra fartyg, och kunde kontrollera sjöfarten och hindra fienden. Det finns belägg för att metoden använts ända sedan vikingatiden, kanske ännu tidigare. Från 1500-talet och framåt försökte man stänga det här sundet [dykare hoppar i vattnet] bland annat med vrak efter örlogsskepp. Sjöfarten tvingades istället passera via kastellet i Vaxholm. [man med hörlurar kommunicerar med dykaren] Men under 1800-talets mitt började man spränga och muddra i sundet för att ge plats åt moderna djupgående fartyg.

Håkan Altrock, marinarkeolog: [Håkan i bild] Det är rätt grumligt vatten i början, sedan när man kommer ner blir det helt kolsvart. Det är lite djupare här än de tidigare vraken vi dök på här. [bilder från under ytan, vid vraket. Vraket är tillsynes kraftigt skadat, mycket plank ligger huller om buller] Så det blir svart, sedan kommer vi ner på en stor stenhög. Och där ligger då vraket, det sticker ut ur den där stenhögen. Och det är väldigt stora timmer som ligger huller om buller, och det tar ett litet tag innan man får grepp om vad det är man ser. Men vi börjar få lite grepp om det här nu då, vad det är.

Berättarröst: [bilder på skeppet Vasa, i Vasamuseet] Förhoppningen är att hitta Vasas systerfartyg, de fartyg som byggdes åren efter Vasas förlisning, som enligt källorna ska finnas sänkta utanför Vaxholm. [ombord den mindre dykbåten, dykare förbereder sig] Vid tidigare undersökningar har man kunnat identifiera två andra örlogsskepp, Apollo och Maria, från 1600-talets mitt. [dykare hoppar i]

Patrik Höglund, marinarkeolog: [Patrik i bild] I sundet så har man ju sänkt flera fartyg, och två har vi ju identifierat, men vi vet ju att till exempel att de här systerfartygen till Vasa, som sjösattes åren efter – 1629, 1632, 1634, Äpplet, Kronan och Scepter. [bilder på skeppet Vasa, i Vasamuseet] De är ju, åtminstone Äpplet och Kronan, snäppet större, Scepter ungefär samma storlek som Vasa. Och de där var ju … det var liksom en utveckling på Vasa då. Äpplet blev inte jättebra, [illustration av Kronan, detalj ur ”Slag in de Sont” från 1693, av konstnären Willem van de Velde] Kronan blev ganska bra fartyg, används mycket, och [illustration av Scepter, av konstnären Jacob Hägg, cirka 1900] Scepter blev välseglande.

Jim Hansson, marinarkeolog: [Jim i bild] Vi hoppas ju att det här är Äpplet eller Kronan, som byggs i samma serie, samma skeppsbyggare, samma konstruktör som Vasa. [bilder från under ytan, dykare undersöker vraket, som nu framträder tydligare] Man har ju ändrat dimensionerna på fartygen i och med att Vasa inte blev så bra, så det här fartyget vi hittat här nu då, verkar det faktiskt som att det är någon meter bredare. [Jim i bild] Vi har också hittat detaljer som är väldigt lika det vi ser på Vasa. Det är samma utformning, det sitter på samma ställe, och så vidare.

Patrik Höglund, marinarkeolog: [Patrik i bild] Vi har två rader med kanonportar. [bilder från ytan, dykare undersöker vrakets sida, där en kanonport syns tydligt] Vilket indikerar då att det haft två batteridäck. Om man jämför med Vasa då, så är det snarlikt. [Dykare simmar längs vraket] Däcksbalkarnas längd är faktiskt snäppet över Vasa. Det förefaller vara ett brett fartyg då, bredare än Vasa kanske. Så vi … med hjälp av de här måtten och andra indikationer [Patrik i bild] så hoppas vi liksom komma närmare vilket fartyg det här kan vara.

Berättarröst: [bilder ombord dykbåten] Vraket mäts, filmas och 3D-fotograferas. Under veckan sågas också tio träprover för årsringsanalys [bilder från under ytan, på vrakets timmer] en så kallad dendrokronologisk undersökning. Årsringarna kan visa var och när virket fälldes. [bilder från under ytan, en fogsvans sitter fast i ett timmer, en korg med prover ligger på bottnen] Proverna sågas med en vanlig fogsvans, något som kräver mycket arbete under vatten.

Peder, Dykmästare HMS Furusund: [Peder vilar på dykbåten] Att det är så pass stora konstruktioner, men bjälkar och balkar som är, ja, [Peder i bild] decimetervis i kvadrat, och det har också varit väldigt ordentliga grejer att såga i, för att ta de här träproverna, för dendrokronologisk undersökning [korgen med träprover firas upp på den stora båten] så det har tagit sin lilla tid. Vi har fått träna våra armar.

Berättarröst: Träproverna samlas i en korg, som i slutet av veckan lyfts upp med hjälp av en kran. [närbilder på träproverna i korgen] Proverna skickas till ett laboratorium i Danmark. [bilder från museets kontor, text visar att det är juni 2022. Jim och Patrik sitter vid en dator.] Och ett par månader senare så kommer resultatet.

Jim Hansson, marinarkeolog: Det visade sig att ett av de här stora timrena, [Jim i bild] var daterat till våren 1627. Och virket kommer inifrån Mälaren. [Närbilder på datorskärm med provresultaten] Det matchar precis det virket som man har byggt Vasa med. Och vi vet att ett av systerfartygen byggdes med ek från just samma ställe - där man högg timret då till Vasa, och senare systerfartyget Äpplet. [Jim i bild] De andra systerfartygen som kommer efter är inte byggda med den här eken. [Patrik och Jim tittar på en lista i en pärm] Och det gör då att vi är väldigt säkra på att det här är Äpplet!

Patrik Höglund, marinarkeolog: Det är ju lite speciellt med de här systerskeppen till Vasa, speciellt Äpplet, [Patrik i bild] det som sjösattes strax efter Vasa, [bild på dykbåten som anlägger vid det stora fartyget] och förmodligen har varit snarlikt Vasa. Om man hade sett det på vattnet här, kanske inte, [närbild på träprov och detalj ombord på skeppet HMS Furusund] och på lite avstånd, inte mycket som hade skilt det från Vasa då, helt enkelt.