Gröne Jägaren

År 1676 deltog Gröne Jägaren i slaget vid Öland mot den förenade dansk-holländska flottan – en strid där den svenska flottan råkade ut för ett förkrossande nederlag. Fartyget var då över 20 år gammalt och degraderat till ett sjätte rangens fartyg och tjänstgjorde som brännare. Spillrorna av flottan flydde efter slaget norrut i vild panik. Gröne Jägaren lyckade tillsammans med Riksäpplet ta sig ända upp till Dalarö skans.

Fartyget lades för ankar vid skäret Kycklingarna strax söder om skansen. Där inträffade det som inte fick hända. Den fullt lastade brännaren antänds, sannolikt på grund av slarv, och exploderade i ett eldklot. Den våldsamma branden slutade med att fartyget sjönk och gick till botten på nästan 30 meters djup. 18 besättningsmän omkom.

Resterna efter Gröne Jägaren hittades redan 1921 av marinen, men positionen glömdes bort. På 1950-talet återupptäcktes vraket av Anders Franzén och en enklare undersökning genomfördes tillsammans med personal från dåvarande Sjöhistoriska museet.

Dykare som besöker vraket idag möts av ett skrov som står kölrätt med en förstäv som sticker upp nästan tre meter över botten. I aktern som är mer nedbruten finns resterna av en eldstad. Bordläggningen har i skrovets övre delar rasat ner, medan spanten fortfarande står relativt intakta. Runt omkring vraket ligger delar av riggen och andra nedrasade skeppsdetaljer.