Munin och Ornö

Samtidigt som Munin fastnar på grundet Borgsbredan har även ångaren Ornö råkat illa ut, hon har följt en uppbruten ränna, men trots det fastnat i isen.

Efter att ha suttit fast i isen under en hel natt befinner sig Ornö i närheten av Utö när gryningen kommer. Isen släpper till slut sitt grepp om fartyget, men när man kommer ut på fritt vatten ser man ett grundstött fartyg, Munin.

Den till nära halv storm ökande vinden gör det riskabelt för Ornö att närma Munin. Hela dagen går Ornö i en halvcirkelform, fram och tillbaka, på ungefär en halv distans avstånd från Munin i avvaktan på att stormen skall avta.

Mörkret, de stora vågorna, snöbyarna och ett svagt ljus från Munin gör att Ornö missbedömer avståndet och kommer för nära grundområdet och strandar endast 200 meter från Munin.

När dagsljuset kommer upptäcker man ombord på Munin att Ornö står på grund, och man börjar förbereda sig på att undsätta sin räddare. Vid niotiden har vind och sjö avtagit så pass att man kan sätta en av Munins livbåtar i sjön. Med den räddas hela besättningen från Ornö ombord på Munin, som står på läsidan av grundområdet och därför klarat sig något bättre från vågornas kraft.

Senare under dagen anländer Statsisbrytaren till platsen. De båda besättningen tar sig över till isbrytaren med livbåtarna. Fartygen kunde inte bärgas utan skrotades senare på plats. Kvar på botten finns idag delar av fartygen, bland annat rester av ångpannorna.